<p>Åldersgruppen 80 år och äldre är den snabbast växande åldersgruppen i världen. Förbättrade levnadsförhållanden gör att chanserna till att leva ett långt liv förbättrats men det är oklart om utvecklingen går mot en förbättrad hälsa hos den äldre befolkningen eller en förlängd tid med ohälsa. Syftet med undersökningen var att beskriva aspekter av äldre personers livssituation, hälsa och livskvalitet samt vilket förtroende de äldre har för vården. Ett frågeformulär besvarades av 67 personer (svarsfrekvens 64 %), 80 år och äldre i två värmländska kommuner. Data har bearbetats med deskriptiv och analytisk statistik. Resultatet visar att flertalet av de äldre är födda i Sverige och medelåldern är 87,7 år. Mer än hälften är änkor/änklingar och mindre än hälften bor med make/maka/sambo. Flertalet av de äldre har barn och barnbarn och mer än hälften har syskon kvar i livet. De trivs bra med sitt boende och sin omgivande boendemiljö men några känner rädsla för att bli ofredade. Ett fåtal uppger att de fallit en eller flera gånger. De har god aptit och äter minst ett mål dagligen. Majoriteten av de äldre upplever sitt psykiska välbefinnande något bättre än det fysiska välbefinnandet, har ett starkt KASAM, upplever det dagliga livet bra och har en känsla av att bli uppskattade samt instämmer i påståendena för gerotranscendens. De klarar med viss hjälp städning och matlagning. Mer än hälften har inte hemtjänst. Läkare är den yrkesgrupp som de äldre har haft mest kontakt med i vården. Förtroendet för vården är ganska stort. Statistiskt signifikanta skillnader framkom för ålder, kön, kommuner och för äldre som bor ensamma eller tillsammans med någon annan. Äldre med bättre fysisk respektive mental hälsa känner sig signifikant mindre ensamma, har bättre självuppskattad fysisk hälsa och psykiskt välbefinnande, uppfattar det dagliga livet bättre och har starkare KASAM.</p> / <p>The group of 80 year olds and older are the most growing age group in the world. Improved conditions of living makes it possible to live a long life but it is uncertain if this development gives improved health in older people or an extended time of illness. The aim of this study was to describe aspects of very old people’s life, health and quality of life and the confidence they have for health care and home-service care. 67 people aged 80 years and older in two communities in Värmland replied a questionnaire (respond frequency 64%). Data was adapted with descriptive and analytic statistics. The finding shows that most of the elderly are born in Sweden and the mean age was 87, 7 years. More than half are widows/widowers and almost half are living with their wife or husband. Several of them have children and grandchildren and half have still brothers and sisters living. They like their living standard and just a few are feeling afraid of being attacked. A few have been falling one or just a few times. Many have a good appetite and are eating at least one square meal a day. The majority of the elderly experience their mental well-being a bit better than the physical well-being, having a strong SOC (Sense of Coherence) and experiencing a good day to day life and have a feeling of being appreciated. They agree with the statements of gerotranscendence. They managing to clean and prepare meals with help. Almost half of them have home-help service. The occupational group that the old people mostly have met is physicians. Their confidences in health care and home-service care are quite good. Statistically significant differences where found for age, gender, community and elderly living alone or together with somebody. Older with a better physical respective mental health are feeling significantly less alone, have a better self reported physical and mental well-being, experience the day to day life better and have a stronger SOC.</p>

Åldersgruppen 80 år och äldre är den snabbast växande åldersgruppen i världen. Förbättrade levnadsförhållanden gör att chanserna till att leva ett långt liv förbättrats men det är oklart om utvecklingen går mot en förbättrad hälsa hos den äldre befolkningen eller en förlängd tid med ohälsa. Syftet med undersökningen var att beskriva aspekter av äldre personers livssituation, hälsa och livskvalitet samt vilket förtroende de äldre har för vården. Ett frågeformulär besvarades av 67 personer (svarsfrekvens 64 %), 80 år och äldre i två värmländska kommuner. Data har bearbetats med deskriptiv och analytisk statistik. Resultatet visar att flertalet av de äldre är födda i Sverige och medelåldern är 87,7 år. Mer än hälften är änkor/änklingar och mindre än hälften bor med make/maka/sambo. Flertalet av de äldre har barn och barnbarn och mer än hälften har syskon kvar i livet. De trivs bra med sitt boende och sin omgivande boendemiljö men några känner rädsla för att bli ofredade. Ett fåtal uppger att de fallit en eller flera gånger. De har god aptit och äter minst ett mål dagligen. Majoriteten av de äldre upplever sitt psykiska välbefinnande något bättre än det fysiska välbefinnandet, har ett starkt KASAM, upplever det dagliga livet bra och har en känsla av att bli uppskattade samt instämmer i påståendena för gerotranscendens. De klarar med viss hjälp städning och matlagning. Mer än hälften har inte hemtjänst. Läkare är den yrkesgrupp som de äldre har haft mest kontakt med i vården. Förtroendet för vården är ganska stort. Statistiskt signifikanta skillnader framkom för ålder, kön, kommuner och för äldre som bor ensamma eller tillsammans med någon annan. Äldre med bättre fysisk respektive mental hälsa känner sig signifikant mindre ensamma, har bättre självuppskattad fysisk hälsa och psykiskt välbefinnande, uppfattar det dagliga livet bättre och har starkare KASAM. / The group of 80 year olds and older are the most growing age group in the world. Improved conditions of living makes it possible to live a long life but it is uncertain if this development gives improved health in older people or an extended time of illness. The aim of this study was to describe aspects of very old people’s life, health and quality of life and the confidence they have for health care and home-service care. 67 people aged 80 years and older in two communities in Värmland replied a questionnaire (respond frequency 64%). Data was adapted with descriptive and analytic statistics. The finding shows that most of the elderly are born in Sweden and the mean age was 87, 7 years. More than half are widows/widowers and almost half are living with their wife or husband. Several of them have children and grandchildren and half have still brothers and sisters living. They like their living standard and just a few are feeling afraid of being attacked. A few have been falling one or just a few times. Many have a good appetite and are eating at least one square meal a day. The majority of the elderly experience their mental well-being a bit better than the physical well-being, having a strong SOC (Sense of Coherence) and experiencing a good day to day life and have a feeling of being appreciated. They agree with the statements of gerotranscendence. They managing to clean and prepare meals with help. Almost half of them have home-help service. The occupational group that the old people mostly have met is physicians. Their confidences in health care and home-service care are quite good. Statistically significant differences where found for age, gender, community and elderly living alone or together with somebody. Older with a better physical respective mental health are feeling significantly less alone, have a better self reported physical and mental well-being, experience the day to day life better and have a stronger SOC.

Bakgrund: Antalet äldre i dagens befolkning ökar kraftigt. Flera biopsykosociala faktorer anses påverka äldres fysiska aktivitetsnivå. Fysioterapeuten arbetar hälsofrämjande med äldre främst genom att befrämja fysisk aktivitet. Syfte: Att ur ett biopsykosocialt perspektiv beskriva hemmaboende äldres upplevelse av vilka faktorer som har betydelse för deras fysiska aktivitetsnivå. Vidare är syftet att beskriva hur äldre upplever att en fysioterapeut kan understödja deras fysiska aktivitet. Metod: En kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats användes. Ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval gav fem deltagare ≥80 år. Materialet tolkades med en kvalitativ innehållsanalys och sorterades i kategorier och underkategorier. Resultat: Sju kategorier framkom gällande faktorer av betydelse för deltagarnas fysiska aktivitetsnivå: tankar och känslor, trötthet/orkeslöshet, kroppslig begränsning, åldrande, fysisk omgivning, vardagskrav och social omgivning. Fyra kategorier beskrev hur fysioterapeuten kan understödja deltagarnas fysiska aktivitet: Motivera till fysisk aktivitet, utföra fysisk aktivitet hos fysioterapeut, ge förslag på fysisk aktivitet samt hjälpa till att förbättra den fysiska funktionsförmågan. Slutsatser: Deltagarnas berättelser om faktorer som påverkar deras fysiska aktivitetsnivå kan kopplas till det biopsykosociala paradigmet. Deltagarna hade viss svårighet att beskriva hur de upplevde att en fysioterapeut kan understödja deras fysiska aktivitet, men flertalet förslag framkom. Framtida forskning bör främst fokusera på äldres upplevelser av hur fysioterapeuter kan understödja fysisk aktivitet. / Background: The older population is increasing in numbers. Several biopsychosocial factors are assumed to impact the older population’s physical activity level. The physiotherapist works with health promotion for older people primarily by promoting physical activity. Aim: From a biopsychosocial perspective describe factors that the older population living at home perceive as relevant to their physical activity level. Further to describe how the older population perceive that a physiotherapist can support their physical activity. Method: A qualitative, semi-structured interview study with an inductive approach was used. A purposive, convenience sampling resulted in five participants ≥80 years. The material was interpreted with qualitative content analysis and sorted into categories and subcategories. Result: Seven categories emerged for factors influencing the participant’s physical activity level: thoughts and feelings, tiredness/ weakness, bodily limitation, aging, physical environment, everyday demands and social environment. Four categories described how a physiotherapist can support the physical activity of the participants: motivate to physical activity, perform physical activity with a physiotherapist, give suggestions on physical activity and help to improve the physical functional capacity. Conclusion: The participant’s stories about factors influencing their physical activity level can be linked to the biopsychosocial paradigm. The participants had some difficulties describing how they perceived that a physiotherapist can support their physical activity, but several suggestions emerged. Future research should mainly focus on older people’s perception of how a physiotherapist can support physical activity.

Syfte: Var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att identifiera samt främja meningsfulla aktiviteter hos personer som är 80 år och äldre, samt har hemsjukvård. Metod: Författarna valde en kvalitativ ansats för att beskriva arbetsterapeuternas subjektiva upplevelser. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades sedan utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Data resulterade i tre kategorier varav en med två underkategorier dessa var: Identifiering av individuella behov för meningsfulla aktiviteter, Arbeta främjande mot meningsfulla aktiviteter, med underkategorierna: Problematik arbetsterapeuter möter hos de äldre samt Stöttande resurser för att bibehålla meningsfulla aktiviteter, samt kategorin Arbetsterapeuternas avsaknad av samt önskan om resurser för att arbeta mot meningsfulla aktiviteter. Slutsats: Studien visar att arbetsterapeuter inom hemsjukvården lägger fokus på att utgå ifrån patientens individuella livshistoria och att de ser en fara med generalisering vid arbetet med patienter som är 80 år och äldre. Arbetsterapeuternas erfarenhet visade även att mindre insatser samt att det sociala nätverket av anhöriga och vänner är av betydelse för att patienterna ska kunna utföra meningsfulla aktiviteter. Deltagarna i studien visade på ett stort engagemang i sitt arbete samtidigt som de uttrycker en önskan om att kunna göra mer för patienterna. / Purpose: To describe occupational therapists' experiences of identifying and promoting meaningful activities with people aged 80 years and over, with homecare. Method: The authors chose a qualitative approach to describe the subjective experiences of the occupational therapists. Eight semi- structured interviews were conducted and analyzed on the basis of qualitative content analysis. Result: The data resulted in three categories, one with two subcategories these were: Identification of individual needs for meaningful activities, Work promoting against meaningful activities with subcategories: Problems occupational therapists meet with the elderly as well as supportive resources to maintain meaningful activities,as well as the category of Occupational Therapists' lack of and the wish for resources to work towards meaningful activities. Conclusion: The study shows that occupational therapists in the field of home care focus on starting from the patient's individual life story and they see a danger with generalizing when working with patients aged 80 years and over. Occupational therapists' experiences also showed that minor efforts and the social network of relatives and friends are important for the patients to be able to carry out meaningful activities. The participants in the study showed a great commitment to their work while expressing a wish to do more for the patients.