Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilka lässtrategier som tidigare forskning anser främjar mellanstadieelevers läsförståelse, samt om det finns lässtrategier som gynnar goda respektive svaga läsare. Studiens resultat bygger på 16 publikationer som har tagits fram genom databassökningar och manuella sökningar. Publikationerna har analyserats och kategoriserats in i olika scheman för att underlätta arbetsprocessen och möjliggöra ett så transparent resultat som möjligt. I resultatet framkommer ett flertal lässtrategier som visar god effekt för elevers läsförståelse. En stor del av forskningen baseras på lässtrategiprogram där enskilda lässtrategier är sammansatta och analyserade i en helhet. Forskning visar att såväl svaga som goda läsare är i behov av lässtrategiundervisning, samt att sådan undervisning bör bedrivas kontinuerligt under en längre tid. Många forskare betonar även vikten av att lärare bör modellera lässtrategier i undervisningen för att skapa en gynnsam undervisning samt att en god kännedom om sina elever är till stor fördel för både lärare och elever.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur verksamma mellanstadielärare väljer ut och arbetar med skönlitterära böcker vid gemensam läsning, samt vilka möjligheter och utmaningar lärarna upplever kring detta. Det insamlade materialet består av sex semistrukturerade intervjuer med behöriga och erfarna svensklärare. Intervjuerna analyseras utifrån Louise Rosenblatts litteraturteori samt Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Valet av teoretiskt ramverk utgår från skönlitteraturens betydelse för människan och intresset för lärande i samspel med andra. I studiens resultat framkommer det att lärarna har väldigt olika förutsättningar och att tillgängligheten av skönlitteratur skiljer sig åt mellan skolorna. Detta är problematiskt då alla elever ska ges en likvärdig skolgång, vilket försvåras när skolornas resurser är ojämnt fördelade. Såväl tidigare forskning som förevarande studie synliggör vikten av att inkludera elevers intressen vid bokval. Däremot visar resultatet att detta är en utmaning för flera av lärarna då en elevgrupp vanligtvis består av elever med många skilda intressen, vilket kan vara svårt att ta hänsyn till. Tidigare forskning visar även att elevers läsintresse har minskat och detta intygar de intervjuade lärarna om. Genomförandet av gemensam läsning bör därför prioriteras då det enligt lärarna kan fungera motiverande för eleverna och bygga deras intresse för läsning. En slutsats som kan dras är att bokval och arbete med skönlitteratur vid gemensam läsning kräver eftertänksamhet. Det bör utgå från den specifika elevgruppen samt lärarens förutsättningar.