Denna studie undersöker lågstadielärares aktiviteter och metoder som används i klassrummet med syfte att motivera elever samt lärarnas resonemang kring deras urval. Som datainsamlingsmetoder används både observation och intervju. Det insamlade datamaterialet analyseras sedan med hjälp av Självbestämmandeteorin (SBT). Resultatet visade att lärare i största mån värdesätter relationerna till eleverna och ser det som en ingångsport till att lyckas lära känna och skapa trygghet för eleverna som sedan kan ge möjlighet till att stötta och motivera eleverna. Studien visar även på indikationer att lärare i många fall lutar sig tillbaka på läromedel som får styra undervisningen och därigenom tappas även tydliga genomgångar, målbeskrivning för eleverna och tydliga avslut på lektionerna. En annan intressant upptäckt är att lektionerna ofta ser likadana ut trots lärares önskan att differentiera och involvera elevinflytande i större mån.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur studenter upplever motivation och hur det i sin tur påverkar deras akademiska studier. De frågeställningar jag utgick från är: Hur upplever universitetsstudenter motivation och dess betydelse i studielivet? I vilken utsträckning upplever studenter att inre respektive yttre motivation påverkar deras akademiska studier? Hur hanterar universitetsstudenter brist på motivation i sina studier? För att besvara mina frågeställningar genomförde jag en kvalitativ studie där det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sex informanter från olika svenska universitet. Resultatet analyserades mot bakgrund av Deci och Ryans Self-Determination Theory, eller självbestämmandeteorin, och Illeris teori om lärandets dimensioner. För att analysera materialet gjorde jag en tematisk analys. Resultatet visade att majoriteten av informanterna upplevde hög motivation tillsammans med en positiv inställning till sina akademiska studier. Av resultatet framkom det också att majoriteten av informanterna påverkades positivt i samband med att de kände sig motiverade i deras akademiska studier. Slutligen visade resultatet att de flesta informanter hade olika sätt att hantera sin brist på motivation i deras akademiska studier. Utifrån studiens syfte drogs slutsatsen att motivation hos universitetsstudenterna är centralt för dem i flera lägen och att detta påverkade deras akademiska studier positivt. Universitetsstudenterna ansåg också att akademiska studier är ett nödvändigt steg för att skaffa sig jobbmöjligheter och därigenom trygga sin framtid. / The aim of this study was to explore students’ experiences of motivation in regard to their academic studies. Three questions were investigated, and they were the following: How do university students experience motivation and its significance in regard to their academic studies? To what extent do university students experience intrinsic and extrinsic motivation in regard to their academic studies? How do students manage lack of motivation during their studies? This study was carried out qualitatively in order to investigate the aim and the research questions. Semi structured interviews were conducted in order to find the empirical data. Six informants from different Swedish universities participated in the study. The results were interpreted in relation to Deci and Ryan’s Self-Determination Theory and Illeris’ theory of learning dimensions. A thematic analysis was conducted in order to analyze the results. The results showed that a majority of the interviewees experienced high motivation along with positive attitudes regarding their academic studies. The results also showed that a majority of the interviewees were positively affected in connection with feeling motivated in their studies. Finally, the results showed that most interviewees had different ways to manage their lack of motivation during their academic studies. Based on the aim of this study, it was concluded that students’ motivation was essential to them in several situations and that this had a positive effect on their academic studies. University students also viewed academic studies as necessary in order to secure future job opportunities.

<p>Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur motivationen ser ut på Veidekkes projektet Pelarbacken och att skapa en förståelse för de anställda samt vad som gör dem motiverade till att vilja utföra ett bra arbete. För att illustrera hur de anställda upplever att de motiveras har utgångspunkten varit inre- och yttre motivation, belöningssystem samt motivation genom uppsättning av mål. Studien baseras på enkätsvar från sju av de anställda på projektet samt intervjuer med fyra av de anställda. Studien visar att vad som motiverar de anställda är väldigt individuellt då svaren i enkäterna var spridda. Det finns några faktorer som de anställda till största del var överrens om motiverade dem, dessa faktorer är positiv feedback, omväxlande arbetsuppgifter och utmaningar. Förslag till framtida studier är att göra en mer omfattande undersökning, som innefattar flera projekt och respondenter, för att ta reda på huruvida kollektiva belöningar skulle kunna kompletteras med individuella.<em></em></p> / <p>The purpose of this paper is to give an idea of what motivates employees at Veidekke’s project Pelarbacken. To create an understanding for what motivates the employees at Pelarbacken the starting point has been intrinsic- and extrinsic motivation, reward systems and motivation through goal-setting. The study is a case study based on the questionnaire responses from seven of the employees and interviews with four of them. The study shows that what motivates respondents is very individual since the responses from the questionnaires did not have a consistent pattern and were distributed across all response alternatives. There were a few motivational factors that the respondents consistently agreed motivated them, these were; positive feedback, task variation and challenging goals. For future studies the suggestion is to conduct a more extensive study about whether it would be a good idea to complement the collective rewards that exist in the company today with individual rewards.<em></em></p>

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur motivationen ser ut på Veidekkes projektet Pelarbacken och att skapa en förståelse för de anställda samt vad som gör dem motiverade till att vilja utföra ett bra arbete. För att illustrera hur de anställda upplever att de motiveras har utgångspunkten varit inre- och yttre motivation, belöningssystem samt motivation genom uppsättning av mål. Studien baseras på enkätsvar från sju av de anställda på projektet samt intervjuer med fyra av de anställda. Studien visar att vad som motiverar de anställda är väldigt individuellt då svaren i enkäterna var spridda. Det finns några faktorer som de anställda till största del var överrens om motiverade dem, dessa faktorer är positiv feedback, omväxlande arbetsuppgifter och utmaningar. Förslag till framtida studier är att göra en mer omfattande undersökning, som innefattar flera projekt och respondenter, för att ta reda på huruvida kollektiva belöningar skulle kunna kompletteras med individuella. / The purpose of this paper is to give an idea of what motivates employees at Veidekke’s project Pelarbacken. To create an understanding for what motivates the employees at Pelarbacken the starting point has been intrinsic- and extrinsic motivation, reward systems and motivation through goal-setting. The study is a case study based on the questionnaire responses from seven of the employees and interviews with four of them. The study shows that what motivates respondents is very individual since the responses from the questionnaires did not have a consistent pattern and were distributed across all response alternatives. There were a few motivational factors that the respondents consistently agreed motivated them, these were; positive feedback, task variation and challenging goals. For future studies the suggestion is to conduct a more extensive study about whether it would be a good idea to complement the collective rewards that exist in the company today with individual rewards.

Genom sin innovation har entreprenörer en viktig roll i samhället för att skapa affärsmöjligheter och föra ekonomin framåt. Entreprenörer stöter ofta på svårigheter när de startar företag, exempelvis begränsade resurser och brist på erfarenhet. Detta innebär att det är viktigt att entreprenörerna håller sig motiverade vid detta stadiumi den entreprenöriella processen. Till sin hjälp finns organisationer som kallas inkubatorer, vars funktion är att främja utvecklingen av nya affärsidéer.Syftet med denna studie är att undersöka hur inkubatorsupport påverkar entreprenörers motivation till att driva företag. För att skapa oss en förståelse har vi tagit fram forskning och teorier kring entreprenöriella egenskaper, begreppet motivation, vad som motiverar entreprenörer och vilket stödinkubatorer erbjuder. Detta för att undersöka hur inkubatorsupport påverkar entreprenörers motivation. Det finns ett gap i den befintliga forskningen angående vilken effekt inkubatorsupport har på entreprenörers motivation och sambandet mellan dessa. Vårt arbete är en kvalitativ studie där vi intervjuat entreprenörer och affärscoacher som i dagsläget befinner sig på inkubatorer. Detta har utförts på tre inkubatorer i Umeå. Vi har intervjuat totalt tio respondenter, varav sju entreprenörer och tre affärscoacher som arbetar på inkubatorer, för att skapa en förståelse för hur inkubatorsupport påverkar entreprenörernas motivation.Resultatet vår studie visar är att det finns vissa inkubatorsupport påverkar entreprenörernas motivation. Ett exempel är att inkubatorer bidrar med en entreprenöriell miljö, där vårt resultat tyder på att denna miljö även är motiverande för entreprenörer. Det uppkom även många motivationsfaktorer som vi inte kunnat identifiera i tidigare forskning, exempelvis att entreprenörerna får göra det de tycker är roligt. Utöver detta gav inkubatorer stödinom vissa områden som vi inte funnit i befintlig forskning, som att entreprenörerna erbjuds olika former av utbildning.Denna studie är av praktisk nytta för både entreprenörer och inkubatorer, samt samhället i stort. Entreprenörer har nytta av att veta hur deras motivation kommer påverkas av att vistas på en inkubator. Inkubatorer har nytta av denna studie genom att de får konkret forskning kring vilka stödentreprenörerna betraktar som mest värdefull. Studien kan även ha ett praktiskt bidrag till samhället genom att staten får veta vilken effekt inkubatorer har på entreprenörer. Entreprenörer är viktiga för ekonomisk utveckling, vilket styrker den praktiska nyttan av vår studie.

Both causal attributions and self-efficacy have been theorized as mediating performance on achievement tasks. However, few studies have explored the relationship between these constructs or in what way they may be affected by peer modeling. The purpose of this study was to explore developmental differences between two grade levels in the effect of modeling on persistence, self-efficacy judgments, and choice of attributions for predicted and actual outcomes on a figure-matching puzzle, and the relationship between self-efficacy and causal attributions. Seventy-three eighth graders and 73 third graders were randomly assigned to one of four experimental conditions or to a control condition. Four videotapes for each grade level, showing a male peer modeling either high or low persistence and success or failure on a figure-matching puzzle, constituted the experimental conditions. Subjects' attributions for various outcomes in achievement settings were recorded one week prior to the experimental session and at its conclusion, on the Intellectual Achievement Responsibility scale. Attributions for predicted and actual outcomes on a figure-matching puzzle were also recorded. Students' persistence on the nearly-impossible puzzle was measured by time in seconds, while an efficacy scale assessed their belief regarding their ability to solve the puzzle at three times during the experimental session. Significant differences were found between the grade levels for self-efficacy ratings, with third graders reporting greater efficacy beliefs than eighth graders. A significant change in self-efficacy ratings was also found, but it was not possible to determine which aspect of the experimental session was responsible for the change. Distribution of the attributions was severely skewed on both sets of attribution measures, in favor of an internal stable cause (effort), precluding meaningful analyses of the relationship between self-efficacy and attributions. It was also found that attributions changed significantly over time and the experimental experience as measured by the questionnaires. No significant effect of modeling on persistence time was found. The research findings were discussed in terms of the research methodology used, the psychometric properties of the instruments, and implications for the theoretical models.

Detta är en kvalitativ studie inspirerad av hermeneutisk metodansats. Studien syftar till att försöka förstå hur elever i åk 3 och 9 upplever fenomenet läslust och vad som motiverar dem att läsa. Genom att utgå från elevers texter och deras beskrivningar av läslust och av vilka faktorer som motiverar eller hämmar läsning, har jag försökt att tolka elevernas uppfattningar om läslust. Studien är genomförd i två klasser på låg- respektive högstadiet och eleverna har med hjälp av frågor på en tankekarta fått skriva helt fritt om fenomenet läslust. Med stöd i en del av läs- och motivationsforskningen har jag försökt koppla elevernas texter till teorin och i analysen lyft fram och tolkat deras uppfattningar, känslor och upplevelser av vad läsning kan vara. Resultatet visar att elever uppfattar läsning som ett positivt måste om engagemanget, läslusten, finns. Eleverna beskriver hur de gör "mentala förflyttningar" eller känner "ett sug" efter att läsa. Elever som istället upplever olust och inte ser läsningen som något viktigt för dem, beskriver läsning som ett negativt måste, något "trist" eller "meningslöst" som skolan tvingar dem till. En slutsats i min studie är att undervisningen i skolan inte spelar den aktiva roll som den borde göra. Eleverna skriver inte i sina texter att lärare eller undervisning fungerat som en motiverande faktor för deras läslust. Denna slutsats har jag dragit utifrån ett begränsat antal elever och utifrån den uppgift jag gav dem och säger inget generellt om undervisningens betydelse för läslusten.

Motivation is a methodological vehicle that must necessarily be implemented in the triad system called teaching-learning-university development. This, the motivation, cannot be reduced to some minutes at the beginning of the classes or to the development of a particular topic. Neither focuses on capturing the attention of students for a few minutes. The process of motivation is much more complex and starts from the conception of the course and then the design of the same. The motivation is not only directed at the cognition of the students. It has, rather, a high emotional component, as well as a great relationship with the role of the teacher, both within and outside the classroom. This is why the role of the teacher of these times should focus mainly on "induce and cause grounds in their students". That is to say, to motivate them. / La motivación es un vehículo metodológico que debe ser necesariamente implementado en la triada conocida como sistema de enseñanza-aprendizaje-desarrollo (EAD)1 universitario. La motivación no se limita al inicio de las clases o al desarrollo de un tema particular. Tampoco busca captar la atención de los alumnos por un lapso específico. Su proceso es mucho más complejo y se inicia en la concepción del curso, pasando, posteriormente, por el diseño del mismo. No solo se dirige a la cognición de los alumnos; tiene, más bien, un alto componente emotivo, así como una relación con el papel del profesor, tanto dentro como fuera del aula. Por ello, el actual rol del docente debe concentrarse en “inducir y provocar motivos en sus alumnos”; en otras palabras, en motivarlos.

The Nature of Things is a collection of stories and a preface that examine character motivation. The author is concerned with unexpected reactions and surprising outcomes. The stories are independent of each other and involve a wide range of characters.

I en organisation är medarbetarna bland den viktigaste faktorn för framgång. En ledare ska ha en vision och ska sätta upp mål för att sedan kunna förmedla vidare detta till sina medarbetare. För att nå dessa mål, behöver en organisation motiverade medarbetare för att ha viljan och ett intresse att stå på samma sida som ledarna i organisation för att kunna sträva efter de gemensamma målen som finns i sikte. Den här uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur ledaren bör motivera sina medarbetare. Vi fokuserar på vilka problem som uppstår när medarbetarna inte är motiverade på arbetsplatsen och framför allt vad som krävs för ledaren att kunna förstärka motivation hos sina medarbetare. Vi har till hjälp för denna uppsats undersökt om motivationen hos de anställda på Swedbank för att få en inblick av hur ledaren i organisationen går tillväga för att motivera sina medarbetare med hjälp av den ledarstilen ledaren har. När vi intervjuade både ledningen och medarbetarna resulterade det med att motivationen ansågs vara en oerhört viktig del för att utföra ett bra jobb. Om medarbetarna inte är engagerade i arbetet som måste utföras kommer det inte leda till positiva resultat för organisationen. Kommunikationen bör fungera tillfredställande mellan ledaren och medarbetarna för att de ska kunna genomföra sitt arbete. Även responsen som medarbetarna får av ledaren var också viktigt för att öka motivationen eftersom medarbetarna känner sig delaktiga i besluten som tas, vilket gör att de känner sig som en del av organisationen. / In an organization, employees are among the most important factor for success. A leader must have a vision and should set goals and then be able to pass this to their coworkers. To achieve these objectives, an organization needs motivated coworkers to have the desire and interest to stand on the same side as the leaders of the organization to strive for the common goals that are in sight. This essay is about motivation in the workplace and how the leader should motivate their coworkers. We focus on the problems that arise when coworkers are not motivated in the workplace and especially what is necessary for the leader to strengthen the motivation of its coworkers. We have with help of this essay examined the motivation of employees in Swedbank to get a glimpse of how the leader of the organization motivates their coworkers by help of the management style leader has. When we interviewed the management and coworkers it resulted that motivation was considered an extremely important part to perform a good job. If coworkers are not engaged in the work that must be done, it will not lead to positive results for the organization. The communication should operate satisfactorily between the leader and the coworkers to be able to complete their work. Although the response that comes to the coworkers from the leader was also important to increase motivation because coworkers feel involved in decisions that are taken, which makes them feel like a part of the organization.