Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att utforska professionella aktörers subjektiva erfarenheter av hur symptom på ADHD framträder hos flickor samt deras erfarenheter av hur symptomen skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Studien syftar även till att undersöka de professionella aktörernas erfarenheter av att arbeta med flickor med ADHD, och hur detta påverkar flickor och deras familjer i vardagen samt vilket behov av samhällsstöd flickor och deras familjer kan behöva. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med professionella aktörer verksamma inom barn-och ungdomspsykiatrin (BUP). Resultatet visar att det föreligger skillnader i hur ADHD-symptom uppvisas samt upplevs mellan könen. Flickor uppvisar en annan form av symptombild, som kan identifieras mer med en inåtvänd problematik gällande en inre stress och att flickor med ADHD i större utsträckning maskerar sina svårigheter i olika miljöer. Studiens resultat indikerar att flickor med ADHD till följd av sin funktionsvariation har svårigheter inom olika miljöer och att detta till viss del kan härledas till att samhället ställer olika krav utifrån olika normativa värderingar på pojkar och flickor. Detta påverkar hur flickor uttrycker symptom på ADHD samt hur omgivningen bemöter flickor med ADHD. Svårigheterna med att identifiera flickor med ADHD kan förstås genom att diagnosmanualen (DSM) som används för att fastställa neuropsykiatriska funktionsvariationer är baserad på kunskap om pojkar och deras symptombild varför många flickor inte identifieras i ett tidigt skede då deras symptom tar sig uttryck på ett annat sätt. Studiens resultat framhåller att flickor ofta kommer in till BUP utifrån en ångest- eller depressionsproblematik som sedan kan härledas till symptom på en odiagnostiserad ADHD. Det kan vidare diskuteras om förekomsten av depression och ångest hos flickor som har en ADHD-diagnos, eller där misstanke om en diagnos föreligger kan härledas till flickors upplevda känsla av misslyckanden inom olika miljöer kan leda till låg självkänsla. Denna studies resultat betonar vikten av att diskussionen kring könsspecifika normer för diagnostik är högst relevant eftersom ADHD påverkar flickor och pojkar olika, gällande hur symptom uttrycks men också hur funktionsvariationen bemöts olika beroende på kön. Vidare finns ett behov av kunskapsspridning bland socialarbetare och andra professionella som kommer i kontakt med målgruppen för att kunna identifiera dessa flickor i ett tidigt skede och möjliggöra adekvata insatser som är utformade efter flickornas behov.

Magister Artium - MA / There is a high rate of parental referrals by teachers to doctors for children who display symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). The symptoms are inattentiveness, impulse control, concentration problems and learning disabilities. Studies suggest that often a learning disability is mistaken for ADHD. ADHD is usually diagnosed from the age of seven, when children start their schooling. In some cases it is identified much earlier in the form of over-activity in children during the pre-school years. Teachers are responsible for creating an environment that is conducive to academic, social and emotional success for children with ADHD. Research suggests that mainstream primary school teachers may lack knowledge regarding ADHD and evidenced-based classroom interventions. This study therefore intended to determine primary school teachers’ knowledge of the symptoms and management of children diagnosed with ADHD in their classrooms. A quantitative approach with a cross-sectional research design was used to conduct the study. A selfadministered questionnaire, the Knowledge of Attention-Deficit Disorder Scale (KADDS), which measures the misperceptions and understanding of the disorder, was used to collect data from a sample of 200 teachers at 28 public schools in Kimberley. The data was analyzed by making use of frequencies and mean scores. The data obtained was useful in describing the knowledge base of teachers and in identifying the strategies that teachers mostly agreed to in managing children who have been diagnosed with ADHD in the classroom. The data was analysed by means of the Statistical Package for Social Sciences (SPSS). The results show that the majority of teachers are knowledgeable about the symptoms and diagnosis of ADHD but less so about the general associated features and treatment. Although the majority of teachers received training on ADHD, their knowledge about evidenced-based classroom interventions for ADHD can be improved.

Attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD) is a common neurodevelopmental disorder diagnosed in childhood. It is largely accepted that ADHD is a product of gene-environment interactions and method of infant feeding has been proposed as a factor influencing the expression and/or severity of ADHD. The objectives of this study were to determine the relationship between infant feeding (i.e. formula feeding or breast feeding) and subsequent hyperactive/inattentive (H/I) behaviours and ADHD diagnosis and if the relationship between infant feeding and academic performance is moderated by H/I scale score. This study used data from the 2000/1, 2002/3, 2006/7 and 2008/9 cycles of the National Longitudinal Survey of Children and Youth (NLSCY) (n= 3,895) to follow children longitudinally from the age of 0 to 1 years old to 6 to 7 years old. Infant feeding at 0 to 1 years old, and child H/I score, ADHD diagnosis and academic performance scores at 6 to 7 years old were reported by the biological mother. Multivariable logistic and linear regression were used to determine the relationship between infant feeding and H/I score, ADHD and academic performance adjusting for a range of sociodemographic, birth and home environment factors. Breastfeeding for more than 12 months was found to be significantly associated with decreased H/I scale scores in the most adjusted model (OR=0.3; 95% CI 0.2-0.8, p<0.01). Infant feeding was not associated with ADHD diagnosis and there was no moderating effect of the H/I score on the relationship between breastfeeding and academic performance. A small proportion of mothers breastfeed beyond one year in Canada and this study shows that there might be important child benefits incurred by breastfeeding for longer than 12 months. / May 2016

Syftet med denna undersökning var främst att beskriva hur stadieövergången mellan grundskolan och gymnasiet upplevs av elever med diagnosen ADHD. Studien syftade också till att skildra elevers upplevelser av undervisning och stödinsatser i matematik i årskurs nio och på gymnasiet. Dessutom var avsikten att ta del av matematiklärares erfarenheter av hur stadieövergången och matematikundervisningen fungerar för elever med ADHD. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever och lärare och deltagande observationer på en gymnasieskola i mellersta Norrland. Mitt arbete tog sin utgångspunkt ur en hermeneutisk-fenomenologisk ansats, då intentionen var att ta del av informanternas upplevelser och erfarenheter kring problemområdet, samt att jag till viss del gjorde tolkningar utifrån min egen förförståelse. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av specialpedagogiska insatser i matematikundervisningen påverkar elevernas inställning till fortsatt stöd på gymnasiet. Deras upplevelse av tidigare stödinsatser skapades till stor del utifrån elevernas känsla av inkludering samt lärarens pedagogiska och didaktiska kompentens. De flesta elever beskriver stadieövergången som en chans till nystart, men de upplevde en oro inför att läsa matematikkursen, Ma1. Studien visar även att vissa stödinsatser förekom i högre utsträckning i grundskolan än på gymnasiet, och att undervisningsgrupperna i matematik var större på gymnasiet. Lärarna anser att de pedagogiska överlämningshandlingarna från grundskolan ofta var vaga och saknade relevant information. Dessutom upplevde gymnasielärarna att de inte får det gehör som de önskar från rektorer när det gäller elevernas behov av specialpedagogiska insatser.

The current study examined if the narrative comprehension deficits that children with ADHD exhibit during childhood and adolescence continue in college students as a function of ADHD symptoms, and if a relationship existed between ADHD symptoms and self-efficacy. Children and adolescence with ADHD have difficulties in several areas of narrative comprehension, including maintaining goal structure, distinguishing important events from unimportant events, and making causal connections. If these deficits persist there also may be a relationship between ADHD symptoms and self-efficacy. Higher levels of ADHD symptomatology were associated with difficulties recalling story events in the college population. Some findings differed from the patterns observed for children and adolescents. College students with higher symptoms of ADHD recalled fewer events in the Growing Pains recall. However, unlike children and adolescents, college students with higher symptoms of ADHD did not recall fewer of the Growing Pains important events or causally connected events. The pattern of findings for the fables is consistent with that seen in research studying children with symptoms of ADHD. These deficits may lead to a serious deficit in academic outcomes within this population.

Att leva som vuxen med diagnosen attention deficit hyperactivity disorder, ADHD, och/eller autismspektrumtillstånd, AST, kan vara en utmaning i vardagen. För att kunna hjälpa dem i deras vardag har därför ett produktkoncept tagits fram som löser ett vardagligt problem. De erhållna erfarenheterna från utvecklandet av produktkonceptet har sammanställts på ett sätt så att det kan användas av andra produktutvecklare och därmed kan produkter i framtiden bli mer utvecklade för målgruppen. För att ta fram produktkonceptet har teori om diagnoserna studerats samt befintliga riktlinjer för att designa för personer med diagnoserna. Även vardagliga kognitiva hjälpmedel som finns på marknaden idag för personer med diagnoserna har studerats. Därefter har genomförandet bestått i idégenereringar, varav en med personer med diagnos eller kunskap om diagnoserna, konceptutveckling med en konceptutvärdering med personer med diagnos eller kunskap om diagnoserna, detaljdesign av valt koncept och användningstester varefter ytterligare modifikationer har kunnat göras. De slutsatser som dragits från arbetet är att det finns karaktäristiska drag för personer med diagnoserna som är relevanta vid utvecklandet av ett produktkoncept för dem. Det finns riktlinjer för design för vuxna personer med diagnos, men det är vanligare med riktlinjer för barn med diagnos. De riktlinjer som kunnat hittas är inom områdena inredningsdesign, användarcentrerad design och gränssnittsdesign. Dessa riktlinjer skapar dock inte en förståelse för individerna med diagnos utifrån både ett designperspektiv och ett psykologiskt perspektiv. Den insiktsammanställning som presenteras i det här arbetet kan användas av produktutvecklare som inte har kunskap om diagnoserna för att göra produkter mer anpassade för personer med ADHD och/eller AST i framtiden. / To live as an adult diagnosed with attention deficit hyperactivity disorder, ADHD and/or autism spectrum disorder, ASD, can be a challenge in everyday life. To help them in their daily lives, a concept that solves an everyday problem has been developed. The experience acquired from the development of the product concept have been summarized in a way that it can be used by other product developers, and thereby make products in the future more adopted to people with ADHD and/or ASD. Different areas have been studied to enable development of the concept. These areas are information about the diagnoses, guidelines to develop products for people with ADHD and ASD as well as what kind of cognitive assistive technology there is on the market for people with ADHD and ASD that is useful in their everyday life. The development process has consisted of idea generations, one of those where executed with people diagnosed with ADHD/ASD or with knowledge about the diagnoses, concept development with a concept evaluation with people diagnosed with ADHD/ASD or with knowledge about the diagnoses, detailed design of chosen concept and usability testing after which further modification has been made. The conclusion drawn from this work is that there are characteristic features of ADHD and ASD that are relevant to the development of a product concept. There are existing guidelines for designers when designing for adults with the diagnoses, but it is more common with guidelines when designing for children with these diagnoses. The guidelines that have been identified are in the areas of interior design, user centered design and interaction design. These guidelines don’t create understanding for the individuals with diagnoses regarding both a design- and a psychological perspective. The compiled insights presented in this thesis can be used by other product developers without knowledge about the diagnoses and make products more adopted to people with ADHD and/or ASD in the future.

Neuropsykiatriska diagnoser hos barn och vuxna ökar. Två av de mest förekommande diagnoserna är ADHD och Autismspektrumtillstånd (AST). Båda dessa diagnoser innefattar symptom inom socialt samspel och kognitiv prestation, vilket inverkar på individens vardag, självbild och identitet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka individens upplevelse av hur identiteten påverkas av att få och leva med en neuropsykiatrisk diagnos. Elva deltagare i åldersspannet 15 till 30 år rekryterades. Genom semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys i två delar; en induktiv och en deduktiv, framkom sammanlagt tolv teman. Resultatet beskriver positiva aspekter med diagnosen såsom identifikation, stöd och förståelse, samt negativa aspekter såsom fördomar, diskriminering och en upplevelse av att vara annorlunda. En teoretisk analys utifrån identitetsteori visade att problemen huvudsakligen uppstod i mötet med omgivningen och att omgivningens syn på och förhållningssätt till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver diskuteras för att skapa förändring.

ADHD-diagnosed children generally display multiple difficulties with academic functioning (DuPaul, 2007; Loe & Feldman, 2007; Raggi & Chronis, 2006; Rogers, Wiener, Marton, & Tannock, 2009) and tend to show more frequent and intense homework problems than their peers (Power, Karustis, & Habboushe, 2001). Traditionally, treatments for ADHD have included medication and/or behavioral interventions (DuPaul & Weyandt, 2006; Loe & Feldman, 2007); however, interventions targeting the homework problems of children with ADHD have been limited. One such intervention for the treatment of children with ADHD and homework problems, the Homework Success Program (HSP), has yet to be empirically evaluated with individual families. The current study evaluated the effectiveness of the HSP, a seven-session family-school intervention that incorporates parent training and emphasizes collaborative parent-teacher consultation (Power et al., 2001). Participants included four children diagnosed with ADHD enrolled in grades 2 through 4, along with their parents and teachers. This study used a non-concurrent multiple-baseline design to assess treatment effects. Results from this study suggest that the HSP is a promising treatment for improving the homework-related problems of ADHD-diagnosed children. Participant satisfaction with and acceptability of the HSP were noted. Study limitations and suggestions for future research are discussed.

Syftet med vår studie var att få en inblick i hur grundskolelärarna får en känsla av sammanhang (KASAM) i arbetet med extra anpassningar inom ordinarie undervisning för att stödja elever med ADHD. Våra frågeställningar var, vilken begriplighet har lärarna i sitt arbete med extra anpassningar för att stödja elever med ADHD, hur förklarar lärarna att de hanterar extra anpassningar, och vilka extra anpassningar anser lärarna som mest meningsfulla att använda i undervisningen? Vi har använt oss av en kvalitativ metod där sex olika intervjuer utfördes med hjälp av en intervjuguide. Vår teoretiska utgångspunkt i studien var KASAM. Vi har kopplat det tre komponenterna, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet till vår diskussion och vårt resultat. Vårt resultat visar att de sex intervjuade lärarna hanterar extra anpassningar i undervisningen. Lärarna använder många olika extra anpassningar som kan stödja elever med ADHD. Betydelsefulla extra anpassningar är bland annat struktur, planering och rutiner.

This study evaluated the efficacy of various attention-related, neuropsychological, and symptom validity measures in the detection of feigned ADHD in an undergraduate sample. Performance was compared between a group of presumed normal students (HON), a group of diagnostically "clean" ADHD students asked to respond to the best of their ability (ADHD), and a group of motivated, coached feigners (FGN). Feigners were educated about symptoms and characteristics of ADHD, provided with a scenario to help them relate to the plight of a student who might seek diagnosis, admonition to feign believably, and a significant monetary incentive for "successful feigning" ($45). They were not forewarned about the specific types of tests they would take nor alerted to the presence of malingering detection instruments. Results illustrated that the ADHD symptom-report measures, though sensitive to ADHD, were quite susceptible to faking. The ARS and CAARS—S:L (using a stringent cut score of four or more scale elevations) were successfully faked by 80% and 67% of students, respectively. The Conners CPT, in contrast to those measures, had both limited sensitivity to ADHD and specificity for FGN in this sample. Very high specificity and moderate sensitivity were noted for symptom validity measures across the board, translating into high positive predictive values. Binary logistic regression results indicate that the TOMM Trial 1 coupled with the DMT, LMT, or NV-MSVT may be used to identify feigners with high predictive accuracy.