Klimatproblematiken som ett Collective Action problem är oerhört komplext då klimatet inte är nationsbundet utan berör hela världen, vilket i sin tur gör att alla världens stater är inkorporerade i ett gigantiskt klimatproblem. Komplexiteten blir ännu mer påtaglig på grund av den globala marknaden där stater såväl som andra aktörer opererar transnationellt. Första nation att lagstifta om ett klimatförändringsmål var Storbritannien som 2008 antog den så kallade Climate Change Act med huvudsyfte att 2050 ha minskat de nationella växthusgasutsläppen med 80 procent, jämfört med 1990 års utsläppsnivå (Climate Change Act 2008). Drygt 9 år senare har den svenska regeringen lagt fram en proposition (Prop. 2016/17:146) gällande ett klimatpolitiskt ramverk som föreslår nya klimatmål samt en klimatlag för att Sverige ska få en stabil och långsiktig klimatpolitik. Det Klimatpolitiska ramverket ska bidra till att Sverige år 2045 har minskat sina växthusgasutsläpp med 85 procent jämfört med 1990 års nivå. Studien syftar till att jämföra Storbritanniens och Sveriges klimatlagar för att sedan väga detta mot vilka krav som ställs teoretiskt för att institutioner ska kunna lösa kollektiva dilemman av den här digniteten. En fallstudiemetodik har använts för att kunna jämföra Storbritanniens och Sveriges klimatlagar både gentemot de teoretiska kraven som ställs för institutioner men även för att kunna jämföra länderna emellan i en Cross-Case slutsats. Studiens analysramverk har utgjorts av Ostrom´s (2005) "Grammar of institutions" därefter har ländernas klimatåtaganden studerats och studien visar på att den brittiska Climate Change Act och den svenska Propositionen för ett klimatpolitiskt ramverk i det stora hela är väldigt lik varandra. Den största iakttagelsen som studien gör är att det för båda länderna finns tydliga brister och då främst när det gäller avsaknaden av sanktioner eller rättsliga påföljder givet att staterna inte följer klimatlagarna.

The war in Bosnia and Herzegovina was ended in 1995 with the signing of the Dayton Agreement. However, despite almost 25 years passing since its implementation Bosnia and Herzegovina is still a troubled state with deep internal divisions. This study seeks to analyzethe Dayton Agreement using an English School framework together with an examination of the most prevalent approach to peace within it. In Particular, it uses recent English School theoretical developments that place the concepts of order and justice on a spectrum where an ideal mix is sought. The focus is on discovering whether there is a focus on order to the detriment of justice. To accomplish this the thesis uses a combination of qualitative text analysis and the ADICO grammatical syntax which seeks to analyze statements by breaking them down into their constituent parts. The results of the analysis showed that the initial hypothesis was faulty, and order was in fact the least coded part of the Dayton Agreement. However, it also uncovereda number of problems, and contradictions within the Agreement, most of whom were to the detriment of the parts dedicated to justice and peacebuilding. Findings indicate that the parts of the Dayton Agreement focusing on justice and long-term peacebuilding have been negatively affected by inconsistencies and problems within it as well as the sheer variety of goals that the Agreement seeks to fulfill. This in turn has had implications for the long-term success and stability of Bosnia and Herzegovina.