Klimatproblematiken som ett Collective Action problem är oerhört komplext då klimatet inte är nationsbundet utan berör hela världen, vilket i sin tur gör att alla världens stater är inkorporerade i ett gigantiskt klimatproblem. Komplexiteten blir ännu mer påtaglig på grund av den globala marknaden där stater såväl som andra aktörer opererar transnationellt. Första nation att lagstifta om ett klimatförändringsmål var Storbritannien som 2008 antog den så kallade Climate Change Act med huvudsyfte att 2050 ha minskat de nationella växthusgasutsläppen med 80 procent, jämfört med 1990 års utsläppsnivå (Climate Change Act 2008). Drygt 9 år senare har den svenska regeringen lagt fram en proposition (Prop. 2016/17:146) gällande ett klimatpolitiskt ramverk som föreslår nya klimatmål samt en klimatlag för att Sverige ska få en stabil och långsiktig klimatpolitik. Det Klimatpolitiska ramverket ska bidra till att Sverige år 2045 har minskat sina växthusgasutsläpp med 85 procent jämfört med 1990 års nivå. Studien syftar till att jämföra Storbritanniens och Sveriges klimatlagar för att sedan väga detta mot vilka krav som ställs teoretiskt för att institutioner ska kunna lösa kollektiva dilemman av den här digniteten. En fallstudiemetodik har använts för att kunna jämföra Storbritanniens och Sveriges klimatlagar både gentemot de teoretiska kraven som ställs för institutioner men även för att kunna jämföra länderna emellan i en Cross-Case slutsats. Studiens analysramverk har utgjorts av Ostrom´s (2005) "Grammar of institutions" därefter har ländernas klimatåtaganden studerats och studien visar på att den brittiska Climate Change Act och den svenska Propositionen för ett klimatpolitiskt ramverk i det stora hela är väldigt lik varandra. Den största iakttagelsen som studien gör är att det för båda länderna finns tydliga brister och då främst när det gäller avsaknaden av sanktioner eller rättsliga påföljder givet att staterna inte följer klimatlagarna.

Det klimatpolitiska ramverket antogs i Sverige 2017 till syftet att hålla den exekutiva makten ansvarig för att bedriva klimatpolitisk hänsyn. En grundläggande målsättning som ligger till bakgrund är att integrera klimatfrågan i samtliga politiska områden. Problemområdet berör svårigheter att uppnå klimatpolicyintegrering på nationell nivå i och med avsaknaden av sanktionsmöjligheter och på lokala nivån som inom ramen för självstyrelse likväl behöver förhålla sig till lokala institutioner och faktorer. Syftet med denna studie är att kartlägga hur denna integrering av klimatpolitik har tagit vid på den nationella nivån för att sedan undersöka huruvida detta har haft någon inverkan på den lokala nivåns klimatarbete på energiområdet. Studien avser i detta genomförande att undersöka hur värderingar och lokala förutsättningar påverkar klimatpolicyintegrering inom sex svenska kommuner. Med hjälp av kvalitativ textanalys och samtalsintervjuer kommer studien fram till ett antal slutsatser. Resultatet visar att den kartlagda klimatpolicyintegreringen är svag och därmed ger klimatmålet likvärdig hänsyn i relation till sektoriella mål såväl nationellt som lokalt. Inom kommuner har värderingar förmåga att i vissa fall stärka klimatpolicyintegrering medan kontextuella faktorer i form av ekonomiska resurser kan vara en hindrande omständighet i sammanhanget. / Sweden adopted its Climate Act and Policy Framework in 2017 which holds the government responsible to pursue climate policy based on the goals formulated by the Swedish Parliament. The main objective is to integrate climate policy within all political areas. The study revolves around the difficulties that may emerge on a national level where the possibility for sanctions are absent, and on a local level where the autonomy of municipalities have to take local institutions and contexts into account. The aim of this study is thus to identify how the integration of climate policy takes place on the national level and subsequently explore whether influence has occurred in the energy sector of the municipalities. This is accomplished by analyzing how values and local conditions affect climate policy integration in six Swedish municipalities. After applying qualitative methods, text analysis and interviews, two conclusions can be made. The results show, that on the one hand, although climate policy integration has occurred on the national and local levels, it has been weak by giving equal consideration to climate policy to sectorial issues. On the other, values can strengthen climate policy integration while economic resources may be a hindering circumstance.