Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros [ALS] är en obotlig motorneuronsjukdom som leder till att nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen som styr skelettmuskulaturen dör. Nedbrytningen av nervcellerna är en process som pågår allt från månader upp till år. Årligen insjuknar cirka 220-250 personer i Sverige i sjukdomen ALS. Sjukdomen ALS är en progressiv sjukdom och leder ofta till en tidigare död. Som sjuksköterska är det därför viktigt att inom vården arbeta personcentrerat utifrån personerna med sjukdomen ALS egna livsvärld och individuella behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelse av att leva med sjukdomen ALS. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades manifest enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat omfattar personers upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. I studiens resultat framkom fem kategorier och två underkategorier. Kategorierna är Förlust av fysiska funktioner, Självständighetens betydelse, Olika sätt att hantera en förändrad livssituation, Betydelsen av hopp och mening med livet i kampen mot sjukdomen och Tankar och känslor om döden. I kategorin Olika sätt att hantera en förändrad livssituation framkom underkategorierna Leva i förnekelse och finna det svårt att acceptera sjukdomen och Betydelsen av kontroll. Slutsats: I samband med sjukdomen ALS förlorade personerna fysiska funktioner vilket kunde leda till upplevelse av bristande självständighet och personerna kunde finna det svårt att acceptera sjukdomen. Hopp och att finna mening med livet ansågs viktigt för personerna med sjukdomen ALS då de var medvetna om att sjukdomen skulle leda till en tidigare död. I studien framkom vikten av att ha ett aktivt liv då det kunde öka personernas självständighet och välbefinnande. Dock kunde sjukdomen ALS medföra begränsningar för personerna till att leva mer aktivt. Följaktligen skulle vidare forskning kunna utföras med fokus på hur personer med sjukdomen ALS kan leva ett mer aktivt liv för att personerna som lever med sjukdomen ska kunna bibehålla sin självständighet och upplevelse av välbefinnande.

Bakgrund: Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) är en neurologisk sjukdom som skadar motoriska neuron i hjärnbarken, kranialnervskärnor i hjärnstammen, ryggmärgen och de perifera motoriska neuronen. I Sverige får 220-250 personer diagnosen ALS varje år. På grund av sjukdomens dåliga prognos och symtomens allvarliga karaktär kan den psykologiska påverkan av sjukdomen vara stark. Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelsen att leva med Amyotrofisk Lateral Skleros utifrån begreppen levd kropp och välbefinnande. Metod:En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på fem biografier som analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet är baserat på tre kategorier samt tillhörande underkategorier som belyser upplevelsen av att leva med ALS. Kategorierna är Kroppen sviker, Socialt samspel samt Acceptans. Resultatet visar upplevelsen av att vara fånge i sin egen kropp men också att ett välbefinnande kan uppnås. Slutsats: Att drabbas av ALS innebär en förändrad tillgång till livet och personerna som drabbas behöver därför genomgå förändring. Med rätt hjälpmedel och stöd från närstående och vårdpersonal så kan dock välbefinnande uppnås. Denna studie belyser att den sjukdomsdrabbades förmåga att acceptera förändring leder till ökat välbefinnande.

Bakgrund: Bara i Sverige lever cirka 600–700 personer med Amyotrofisk lateralskleros, ALS, i dagsläget och ungefär 200 personer får diagnosen varje år. ALS som innebär ett nedbrytande av de motor neuroner som styr musklerna i kroppen resulterar i komplexa omvårdnadsbehov. Dessa behov kräver omfattande insatser från sjukvårdens olika professioner. Sjukdomsförloppet innefattar omfattande förlamningssymtom som utesluter bland annat rörelseförmågan. En ALS patient lever i genomsnitt två till tre år efter diagnostisering. Syfte: Syftet var att beskriva patienter med ALS och deras närståendes upplevelser av professionell omvårdnad. Metod: Artiklarna analyserades med integrerad innehållsanalys beskriven av Whittemore och Knafl (2005). Studien innehöll 2 kvantitativa artiklar och 11 kvalitativa. Resultat: Analysen av litteraturen fann följande upplevelser. Att vara beroende av andra, att sjukdomen blir ett hot mot autonomi och integritet, att vara beroende av hjälpmedel, att känna trygghet och att inte bli bra bemött. Studien beskriver upplevelser av omvårdnad, utifrån dessa fem kategorierna och baseras på summeringar av patienters och närståendes positiva och negativa erfarenheter. Slutsats: Patienter med diagnosen ALS och deras närstående var överlag nöjda med omvårdnaden de upplevt. Dock önskades det en ökad förståelse för deras beroendeställning gentemot sjukvården och vikten av en fungerande relation till sjuksköterskan. Sjukvårdspersonal överlag upplevdes sakna kunskap om diagnosen ALS, symtom och vilka omvårdnadsbehov som fanns vilket ledde till missnöje. I framtida studier kan det vara intressant att studera vilka faktorer som påverkat upplevelserna mer ingående i syfte att förbättra vården av patienter med ALS på ett internationellt perspektiv.

Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a major neurodegenerative disease caused by the death of motor neurons leading to paralysis. Mechanisms underlying the pathogenesis of the disease remain unknown but with the identification of causative genes from ALS patients, some processes have been linked to the disease. One of these genes is VAPB, a highly conserved protein involved in lipid transfer, vesicle metabolism and synaptic morphology. We modeled in Drosophila the disease-linked P56S mutation (DVAP-P58S) and observed with the expression of this allele neurodegeneration in the eye and loss of motor performance. These phenotypes provide an excellent opportunity to use fly’s genetics to find novel genetic interactors of DVAP and understand ALS pathomechanism. Therefore, we carried out a large scale genetic screen by crossing the ALS model with a collection of P-element overexpression lines. After the analysis of 1183 lines, we obtained 71 modifier lines that suppress DVAP-induced neurodegeneration and 14 lines that enhance this phenotype, decreasing furthermore the eye size and viability of the offspring. To confirm that the effect of modifier lines was caused by a specific gene, we validated them with independent alleles of those genes. Using different sources, we were able to confirm the effect of 63 of the 85 modifiers, providing a strong confirmation of their effect. When we studied the effect of the modifier genes co-expressed with DVAP-P58S in the nervous system, we detected that 46 lines presented the same modifying effect in adult viability and 58 in the motor performance of the adult offspring. Considering the stronger readouts, we obtained 42 genes as novel high confidence DVAP genetic interactors. To understand furthermore the way they are affecting DVAP neurodegeneration, we carried out a series of bioinformatic analyses using Drosophila and human databases. Lipid droplets, vesicle metabolism and cell proliferation appear as the most important categories found in the screen, all processes conserved when analysed with human orthologs of the modifiers. Further characterisation of the endocytosis-linked modifier Rab5 and the predicted DVAP-interactors Rab7 and Rab11, showed that the suppression effect is not only confirmed in vivo but is also conserved in human tissue from ALS patients. These data validate our genetic screen and at the same time open novel opportunities to understand ALS mechanisms and find possible therapeutic targets.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en kronisk obotlig sjukdom som degenererar kroppens muskler successivt och innebär en långsam försämring av rörelser. Uppkomsten är ännu inte klarlagd men forskning visar på att förekomsten är vanligare hos män. Vid diagnostisering av ALS krävs snabb behandling för att fördröja sjukdomsutvecklingen. Diagnosen leder slutligen till förlamning och döden och har en fysisk och psykisk påverkan på den drabbade personens liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att leva med ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats som grundas på fem självbiografier. Data analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att vården på sjukhus och i hemmet upplevdes både som positiv och negativ. Familjen bidrog till ett välmående och inbringade glädje för bokförfattarna. Negativa upplevelser var försämring i ALS som påverkade vardagen. Resultatet presenterades med tre kategorier och tillhörande underkategorier. Kategorierna är: Vårdens inverkan på sjukdomsupplevelsen, ALS inverkan på familjen och att leva med ALS till vardags. Slutsats: Studien visar på att vårdpersonal och familj som ger närhet och stöd till personen med ALS kan bidra till ökat välbefinnande samt trygghet. Det är av betydelse att förse den drabbade med hjälpmedel utefter behov för att personen ska uppleva självständighet över sin kropp. Bra vårdmiljö och bemötande i vården är nödvändigt för att personerna med ALS inte ska känna sig nedvärderade.

Submitted by Danielle Karla Martins Silva (danielle.martins@ufpe.br) on 2015-03-12T16:17:35Z No. of bitstreams: 2 DISSERTAÇÃO Carolina Santos Silva.pdf: 2969224 bytes, checksum: 62b71fbea6930e8d8782b8920ffc94f5 (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-03-12T16:17:35Z (GMT). No. of bitstreams: 2 DISSERTAÇÃO Carolina Santos Silva.pdf: 2969224 bytes, checksum: 62b71fbea6930e8d8782b8920ffc94f5 (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Previous issue date: 2013 / FACEPE / A análise de documentos adulterados representa um problema comum nas unidades de Polícia Científica. Frequentemente, fraudes são realizadas por meio de adições de textos ou ocultação de partes dos textos originais. O desenvolvimento de métodos não destrutivos são de extrema importância para auxiliar a solução de casos litigiosos, garantindo a integridade das amostras. As imagens hiperespectrais na região do infravermelho próximo (HI-NIR) associadas a técnicas quimiométricas mantém a integridade das amostras fornecendo importantes informações não só sobre a composição química, mas também a respeito da distribuição dos componentes na amostra estudada. Neste trabalho foram propostas três diferentes abordagens para simular problemas e identificar adulterações típicas em documentos. A primeira delas, é a adulteração por adição de texto, em que diferentes canetas pretas com o mesmo diâmetro de ponta e tons de pretos semelhantes foram utilizadas para escrever um número em uma folha de cheque e uma outra caneta usada para modificar a quantidade inicial por adição de novos algarismos. A segunda abordagem consiste na adulteração por obliteração, em que 10 canetas pretas de diferentes tipos e marcas foram usadas para realizar diferentes combinações em que uma caneta foi usada para produzir um pequeno texto que foi, em seguida, oculto por uma sobrecarga de outra caneta. A terceira abordagem consiste no problema de cruzamento de traços, em que uma linha produzida por tinta de caneta foi interceptada por uma linha de toner, para identificar se a linha do toner foi adicionada após a linha da tinta ou o inverso. Foram adquiridas imagens hiperespectrais na faixa de 928-2524 nm, com resolução espectral e espacial de 6,3 nm e 10 μm, respectivamente por uma câmera de imagens hiperespectrais (SisuChema) de cada uma das amostras produzidas para as três abordagens. Após o pré-processamento dos dados, diferentes técnicas quimiométricas foram utilizadas para a avaliação de cada problema. Uma Análise de Componentes Principais (PCA) foi realizada para avaliar as duas primeiras abordagens (adulteração por adição de texto e adulteração por obliteração), enquanto a técnicas de MCR-ALS e PLS-DA, como ferramenta de seleção de variáveis, foram usadas para estudar a terceira abordagem (problema de cruzamento de traços). A adulteração da abordagem 1 foi identificada através das imagens dos escores da PCA, para todas as amostras. Para a abordagem 2, foi possível identificar o texto oculto a partir das imagens dos escores da PCA de 39 das 90 amostras produzidas (43,3% das amostras). Finalmente, para a abordagem 3, as amostras cuja linha da tinta se encontrava abaixo da linha do toner apresentaram uma descontinuidade no ponto de interseção que não pode ser visualizado nas amostras cuja linha da tinta estava por cima da linha do toner. Para este caso, apenas três dos vinte pares de amostras não apresentaram este comportamento. Os resultados das abordagens descritas mostraram o potencial da HI-NIR associada a técnicas quimiométricas para a solução de problemas de fraudes de documentos.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en kronisk nervsjukdom som drabbar drygt 200 svenskar varje år. Sjukdomen drabbar de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr musklernas rörelser. Detta leder till muskelförtvining och förlamning som det i dagsläget inte finns någon effektiv behandling mot. De som insjuknar i ALS avlider ofta inom fem år. Trots sjukdomens dystra prognos finns det många ALS-patienter som vägrar ge upp och kämpar mot sjukdomen in i det sista. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som ger kvinnliga ALS-patienter en stärkt livskraft trots obotlig sjukdom. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie grundad på 5 självbiografier. Urvalet gjordet baserat på inklusions- och exklusionskriterier. En manifest innehållsanalys användes vid analys av materialet. Resultat: Faktorer som ger ökad livskraft hos kvinnor med amyotrofisk lateral skleros var stöd i olika former, att aldrig ge upp och att skapa en meningsfull vardag. Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll i att stärka livskraften hos kvinnor med ALS genom att identifiera olika faktorer som påverkar livskraften hos patienten.

Introduktion: Amyotrofisk lateralskleros är en neurodegenerativ sjukdom som bryter det motoriska nervsystemet. Personer som drabbas av ALS ställs inför flera valmöjligheter och tvingas ta beslut angående vård och behandling. Syfte: Beskriva de faktorer som påverkar ALS-patientens beslutsfattande i vården. Metod: Litteraturstudien grundades i Polit och Becks nio steg och artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Litteraturstudiens resultat baseras på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats enligt Polit och Becks (2016) granskningsmall för kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet delades in i fem teman: Rädsla, Sjukdomskunskap, Acceptans och anpassningsbehov, Relationers kvalitét samt Autonomigrad. Slutsats: ALS-patientens beslutsfattande var mångfasetterat. Det påverkades både positivt och negativt av deras acceptans, anpassningsbehov, sjukdomskunskap, relationers kvalitét samt autonomigrad.

Amyotrophic Lateral Sclerosis (ALS) is a rare and fatal neurodegenerative disorder resulting in the loss of motor neurons from the spinal cord and frontal cortex. The patterns of neurodegeneration, affected regions, age of onset, and time course of disease progression are all highly variable between and within variants of the disease. Familial ALS (fALS), inherited versions of ALS due to genetic changes, accounts for between 5-20% of all ALS cases, while the rest are sporadic, with either no causative mutation identified or no familial history of ALS. Recently, the discovery of C9orf72 hexanucleotide repeat expansions have been identified as one of the most common causes of familial ALS, with some patients presenting with dual phenotypes of ALS and frontotemporal dementia, leading to new hypotheses about the nature of neurodegenerative diseases. Despite the continued discovery of new ALS causative genes, little is known about the pathogenesis of the disease. While almost all variants include the presence of intracellular protein inclusions, the site of the protein plaques and involved proteins varies between genetic and phenotypic variants of this disease. Due to the lack of clear pathogenic mechanisms, several hypotheses have been developed to explain the process of neurodegeneration. Autophagy, the process of self-eating, leading to destruction of damaged or excess proteins and organelles, has been implicated as being altered in ALS. Multiple variants have demonstrated altered mitochondrial morphology and cellular energetic dynamics, which could explain previous observations that implicate the process of apoptosis in cellular death. Many of the involved proteins in ALS have functional roles for intracellular, nucleocytoplasmic, and axonal transport of various proteins or RNA. These three competing hypotheses are currently the most prominent hypotheses in the pathogenesis of ALS, and have largely been considered as separate and competing in past research. Is there a chance that the true pathogenesis leading to neuronal destruction via apoptosis involve all three hypotheses? Altered protein and RNA transport dynamics could lead to changes in cellular stress responses or overload autophagy pathways, leading to exacerbated cellular stress responses, leading to alterations in mitochondrial morphology and eventually cell death via apoptosis.

Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a devastating adult onset neurodegenerative disorder characterized by the selective degeneration of upper and lower motor neurons. Patients typically die from respiratory failures within 2-5 years after diagnosis. One of the milestones in ALS research is the discovery Fused in Sarcoma (FUS), an ALS causative gene. FUS is an RNA/DNA-binding protein and predominantly resides in the nucleus. Majority of the FUS mutations are located in the C-terminus and causing aberrant misdistribution to the cytoplasm. Currently, only a few binding partners of FUS are known, which makes it difficult to speculate on the function and interaction of the protein. In this study, we conducted a kinome-wide RNAi screen to identify kinases that affect the localization of FUS. A dual specificity protein kinase named CDC2-like kinase (CLK1) from the screen was found to be responsible for in post-translational modification of FUS and affects the localization of FUS in the nucleus. The identification of CLK1 as FUSmodifying kinase is consistent with roles ascribed to both in the binding and regulation of RNA.