Målet med arbetet var att implementera grunden för en webbaserad editor till applikationen MMQ som saknar en editor för att skapa uppdrag. Genom att använda grundläggande koncept inom webb och lyssna till uppdragsgivarnas önskningar och förväntningar utvecklades en editor med grundläggande funktionalitet. Arbetet utvärderades därefter ur ett användbarhetsperspektiv med fokus på generell tillfredsställelse och igenkännlighet. Utvärderingen skedde med PSSUQ- enkäten tillsammans med några egenkonstruerade frågor i intervjuformat som ställdes testdeltagarna. Resultaten visar att den generella uppfattningen av editorn är positiv och att editorn har flertalet bekanta element som gjorde testdeltagarna trygga vid användningen. Förbättringsförslag har tagits fram från de åsikter och förslag som testdeltagarna förde fram under intervjuerna. Förslagen går i linje med uppdragsgivarnas idéer om editorn och kommer ligga till grund för en vidareutveckling av editorn till applikationen MMQ.

Det är viktigt att bygga affärssystem med hög användbarhet, så att användarna ska kunna arbeta med affärssystemet så effektivt som möjligt. Rapporten beskriver en grundmodell, där modellen är ett arbetssätt för att höja nivån på användbarheten i en produkt. Modellen består av fyra steg. Första steget är att göra en PACT-analys för att få bakgrundsinformation om hur systemet kommer att användas. Andra steget är att skapa olika scenarier (beskrivning av uppgifter som användaren skulle kunna utföra med systemet), samt strukturera information med hjälp av en ”Sequence model”. Tredje steget är att använda informationen från scenarierna och ”Sequence model” för att göra en prototyp. Fjärde steget är utvärdera prototypen med användaren, genom att göra ” think-out-loud testing”. Rapporten beskriver också ett verkligt test av grundmodellen. Grundmodellen testas genom att arbeta med att förbättra användbarheten på en produkt som är under utveckling. Produkten heter Rental Counter och är en applikation i Infors affärsystem M3. Användbarheten på produkten analyserades och designförslag togs fram på hur man skulle kunna minimera några av användbarhetsproblemen.Grundmodellen analyserade för att se hur den passade in med utvecklings-processerna på Infor. Grundmodellen skall kunna användas vid arbetet för att ta fram en designspecifikation till ett nytt processflöde. Vid utvecklingsfasen av ett nytt processflöde finns det behov av användbarhetstestning för att säkerhetsställa att flödet har hög användbarhet. Affärsystemet M3 ska vara väldigt generellt och konfigurerbart så man vill inte anpassa systemet efter en specifik användargrupp. Därför kan det bli det problematiskt att använda användbarhetsbarhetstestning i utvecklingsmetodiken. På Infor behöver man hitta ett sätt att få feedback från användaren tidigt under utveckling, användbarhetstestning är ett sätt. Det gäller bara att hitta i vilka situationer som det är lämpligt. I framtiden om infor ska kunna utveckla ett affärsystem som är intuitivt och som användare ska kunna jobba effektivt med utan träning, så behöver utvecklarna få mer input från användarna tidigt under utvecklingen av ett flöde.

Följande studie är en kvalitativ användbarhetsstudie där syftet har varit att hitta eventuella användbarhetsproblem i systemet Pulsen Combine och diskutera eventuella konsekvenser av dessa. Detta har gjorts genom att genomföra användartest där metoden think aloud använts med hjälp av deltagare ur tre representativa grupper: yngre låginkomsttagare, äldre och personer med funktionshinder. Resultaten visar på att det finns användbarhetsproblem i systemet som alla får olika konsekvenser. I vissa fall påverkas deltagarna inte nämnvärt av de existerande problemen. I andra fall kan deltagarna inte slutföra de uppgifter de påbörjat och i de värsta av fall tror sig deltagarna har slutfört en uppgift på ett korrekt sätt men då uppgiften i själva verket har misslyckats. Utöver detta visar även resultaten på eventuella skillnader i hur deltagare ur de olika grupperna ser på dels systemet men också på sig själva i relation till systemet.

Intranät används inom många företag idag och det är ett system som används som kommunikationskanal och arbetsverktyg. Ute i organisationer ligger fokus nu på att utveckla de befintliga intranäten, det finns ett behov av att skapa ordning i den växande mängden data/information/applikationer (Bark et al., 2002). Tyvärr finns det många problem och svårigheter med utveckling och införande av IT-stöd, så som intranät, i organisationer och resultatet blir IT-stöd med stora tekniska brister som är svåra att använda. En orsak till detta är att användarna av systemen inte står i fokus, det är svårt att få användarnas krav och behov att styra utvecklingsarbetet (Gulliksen & Göransson, 2002). För att lyckas med en intranätssatsning är därför en analys av de anställdas behov ett måste (Bark et al., 2002). Syftet med denna uppsats är att, vid utveckling av ett intranät på ett fallföretag, undersöka användarbehoven i syfte att öka användbarheten. Detta görs genom att ta reda på brister och förtjänster med ett befintligt intranät och utifrån detta skapa ett informationsunderlag för att vidareutveckla ett intranät. Uppsatsen utgår från ett positivistiskt synsätt då kunskap skapas utifrån empiri. Empirin har samlats in genom kvalitativa undersökningsmetoder i form av deltagande observationer och intervjuer på ett fallföretag. Det befintliga intranätet uppfyller idag inte användarnas behov, flertalet brister har identifierats i strukturen, innehållet och gränssnittet (presentationen). Brister i helheten är ett stort och övergripande problem som återkommer inom samtliga områden. Det som kan definieras som förtjänster är att intranätet uppfattas ha förbättrats kontinuerligt och attityden till dess existens är positiv. De brister och förtjänster som framkommit har omarbetats (omformulerats) till behov, kallad behovslista, vilken kan användas när företag ska utveckla sitt intranät då den visar vilka aspekter som är viktigt sett ur ett användarperspektiv. Det är viktigt att komma ihåg att ett intranät främst handlar om innehåll och att användarna är mycket uppgiftsorienterade. Det är därför väsentligt att först och främst säkerställa att intranätet är användbart annan man fokuserar på det estetiska utformandet. / Intranets are used in many companies today. An intranet is used as a channel of communication and as stock-in-trade within many Swedish companies and public organisations. Now in focus is the development of intranets, there is a need to create order in the growing amount of data/information/applications (Bark et al., 2002). Unfortunately there are loads of problems and difficulties when implementing and developing intranets. This often generates intranets that are difficult to use due to extensive engineering constraints. One reason to these problems is that the users of the intranet are not in focal point, it is hard to get the users demands and needs to direct the development work (Gulliksen & Göransson, 2002). To reach success with an intranet investment, analysis of the employees (users) needs is necessary (Bark et al., 2002). The main objective with this report is to examine the users needs in an intranet in order to increase usability. This is done at a reference company that is about start the development work with the intranet. This is done by first finding faults and vantages in an existing intranet and thereafter create a ground for developing intranets. The report has a positivistic approach where knowledge is created from the empirics. Using qualitative research methods such as participating observations and interviews, the empirics has been collected at the reference company. The result shows that the existing intranet does not fulfill the users needs, a number of faults has been detected in the structure, the content and the interface of the intranet. Faults in entirety are a big and an overall problem that reappears within all three categories. Vantages with the intranet is that it has become better and better over the years and the attitude to its existence is positive. The faults and vantages has been turned into a list of needs that can be used when companies are about to develop their intranets as it shows the aspects that are important in the perspective of the users. Important to remember is that an intranet is all about content and that the users are highly task oriented. Therefore it is essential to first and foremost make sure that the intranet is usable before focusing on the aesthetical design.

Denna studie har undersökt hur en spelares spelupplevelse påverkas av tillgången eller frånvaron av diskreta navigationshjälpmedel i en stor, öppen, virtuell 3D-värld. För att undersöka detta har en spelmodifikation skapats till spelet The Elder Scrolls: Skyrim, som två grupper av testdeltagare har fått spela med olika tillgång till navigationshjälpmedel. 8 personer har deltagit i testet och blivit intervjuade angående sin upplevda spelupplevelse. Resultatet har därefter analyserats och jämförts med hjälp av Grounded Theory. Resultatet har varit oklart men tyder inte på att frånvaron av diskreta navigationshjälpmedel markant förbättrade spelupplevelsen. Vidare undersökning skulle kunna ske med bredare målgrupper under en längre tidsperiod. I framtiden skulle detta kunna leda till mera skräddarsydda spelupplevelser där spelarna själva bestämmer sin nivå av utmaning genom att manipulera de diskreta navigationshjälpmedlen.

No description available.

Mål: Enligt svensk lag måste veterinärer dokumentera information om alla patientbesök. Patientjournaler är användbara för att samla uppgifter om hälsotillståndet hos de djur som behandlats. Syftet med denna studie var att utvärdera och upptäcka användbarhetsproblem i ett befintligt elektroniskt patientjournalsystem som används av veterinärer. Metoder: Fyra olika metoder användes för att uppnå målen med studien under en tidsperiod av 14 veckor. Första metoden var fältstudier och observationer som genomfördes på två olika kliniker nära Stockholmsområdet. Tänka-högt-metoden användes för att utvärdera fyra tester, representerande användarflöden, i systemet för att lokalisera användbarhetsfrågor. Fem personer deltog i testet, tre läkarsekreterare och två personer med en teknisk bakgrund. Under en och en halv vecka, genomfördes den heuristiska genomgången bestående av 90 olika tester. Slutligen skickades en enkät bestående av 14 frågor ut till alla veterinärer som för närvarande använder det elektroniska patientjournalsystemet. Resultat: Fältstudierna och observationerna resulterade i en storyboard som representerar en visualiserad bild av veterinärernas arbetssituation. Testerna med tänka-högt-metoden synliggjorde de problem deltagarna upptäckte. Efter den heuristiska genomgången hittades 27 buggar och 7 användbarhetsproblem. Totalt hade enkäten en räckvidd av cirka 340 veterinärer och 120 svarade, en svarskvot på 35 %. En sammanfattning av svaren visade att det fanns problem med alltför många klick för att slutföra en uppgift. Användare tyckte det var svårt att få en överblick över systemet och att det var tidskrävande att slutföra sina arbetsuppgifter. Lösningar på problem visualiseras genom pappersprototyper. / Objective: According to Swedish law veterinarians must document information about all patient visits. The patient records are useful for gathering data about the health status of treated animals. The purpose of this study was to evaluate and discover usability issues in an existing electronic health record system used by veterinarians. Methods: Four different methods were used to help achieve the goals with the study during the time period of 14 weeks. At first, field studies and observations were conducted at two different clinics close to Stockholm. The think aloud method were used to evaluate four tests, representing user flows, in the system to locate usability issues. Five persons participated in the test, three medical secretaries and two person with a technical background. During one and a half week, the heuristic walkthrough was conducted through 90 different tests. At last, a questionnaire consisting of 14 questions was sent out to all veterinarians currently using the electronic health record system. Results: The field studies and observations resulted in a storyboard representing a visualized picture of the veterinarians work situation. The think aloud tests resulted in finding problems the participants discovered when conducting the tests. After the heuristic walkthrough 27 bugs and 7 usability issues were found. In total the questionnaire reached approximately 340 veterinarians and 120 resonded, a response ratio of 35 %. The summary of the answers showed that there were issues with too many clicks to complete a task. Users thought it was difficult to get an overview of the system and that it was time consuming to complete their work duties. Solutions for the problems are visualized through paper prototypes.

<p>I en värld där många samhällsfunktioner och kontakter numera knyts och förvaltas via Internet finns en grupp som lätt glöms bort, nämligen dyslektiker. De tillhör också en grupp som sällan undersökts i Internetkontexter, därför valde vi att utgå ifrån dem.</p><p>Vi har undersökt hur webbplatser som följer tillgänglighetsriktlinjer, utifrån onlinebaserade automatiska testverktyg, relaterar till våra användares upplevda till¬gänglighet och användbarhet. </p><p>Vi använde onlinebaserade automatiska testverktyg för att välja ut fyra webbplatser, två med låg- och två med hög tillgänglighetsranking. Vi lät sedan tio användare med dyslexi och en kontrollgrupp testa webbplatserna. Därefter fick de besvara en enkät för att fånga deras upplevelser av interaktionen med webbplatserna. </p><p>I analysen av enkätsvaren kom vi bland annat fram till att det varken fanns signifikanta skillnader mellan de olika användargrupperna eller mellan de olika webbplatsernas rankning gällande upplevd tillgänglighet och användbarhet.</p>

I en värld där många samhällsfunktioner och kontakter numera knyts och förvaltas via Internet finns en grupp som lätt glöms bort, nämligen dyslektiker. De tillhör också en grupp som sällan undersökts i Internetkontexter, därför valde vi att utgå ifrån dem. Vi har undersökt hur webbplatser som följer tillgänglighetsriktlinjer, utifrån onlinebaserade automatiska testverktyg, relaterar till våra användares upplevda till¬gänglighet och användbarhet. Vi använde onlinebaserade automatiska testverktyg för att välja ut fyra webbplatser, två med låg- och två med hög tillgänglighetsranking. Vi lät sedan tio användare med dyslexi och en kontrollgrupp testa webbplatserna. Därefter fick de besvara en enkät för att fånga deras upplevelser av interaktionen med webbplatserna. I analysen av enkätsvaren kom vi bland annat fram till att det varken fanns signifikanta skillnader mellan de olika användargrupperna eller mellan de olika webbplatsernas rankning gällande upplevd tillgänglighet och användbarhet.

<p>Den militära underrättelsetjänsten i Sverige är i behov av att kunna hantera och analysera stora mängder information. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) arbetar med utveckling av verktyget Impactorium som är ett stöd för hantering och analys av lägesinformation och fungerar som hjälp för beslutsfattande. Det här arbetet behandlar en gränssnittsutvärdering av Impactorium med syftet är att finna användbarhetsproblem som FOI kan åtgärda, samt att undersöka om det går att skapa en användbar design utan att blanda in den tänkta målgruppen i designprocessen. I studien ingick en heuristisk utvärdering av en användbarhetsexpert och ett användbarhetstest med försökspersoner som inte tillhör gruppen slutanvändare. Användbarhetsproblem som upptäcktes validerades sedan i en fokusgrupp bestående av experter med domänkunskap inom området underrättelse, som bedömde om problemen kan anses vara samma som riktiga användare kommer drabbas av.</p><p>Studien visade att flertalet av problemen som upptäcktes av personer utanför målgruppen var riktiga problem riktade mot användbarhet. 40 av 64 problem klassades som allvarliga problem som behöver åtgärdas. Endast två av de 64 klassades inte alls som problem. Det finns stor risk att användarnyttan inte är genomtänkt och att det behövs en djupare förståelse för slutanvändarna om Impactorium skall bli användbart. Hur slutanvändaren vill arbeta och vilken funktionalitet han har behov av bör inte basras på antaganden.</p>