Tidigare forskning har attribuerat fragmenteringen i byggbranschen till effektivitets- och produktivitetsproblem inom byggandet. Den vertikala fragmenteringen avser skedesuppdelningen av den totala byggprocessen; medan den horisontella fragmenteringen avser mångfalden och ansvarsuppdelningen av aktörer i respektive byggskede. BIM (Building Information Modeling) har utifrån olika integrationsaspekter lyfts fram som medel för att överbrygga fragmenteringsproblematiken. Det är i projekteringen, bland arkitekter och andra tekniska konsulter som BIM används som mest i Sverige. Men hur betraktar, förstår och uppfattar användarna i sina roller BIM som integrator av skeden (vertikalled) och aktörer (horisontalled) i en fragmenterad byggbransch? Målet med examensarbetet är att med utgångspunkt från vad litteratur om fragmentering, integration och BIM föreslagit, analysera hur BIM utifrån arkitekters upplevelser och föreställningar kan möta problem grundade i en fragmenterad byggbransch. Mot bakgrund av resultaten diskuteras även vilken betydelse som användningen av BIM som integrator skulle kunna ha, eller få, för arkitektens roll och dess möjliga förändring. Arbetet har en kvalitativ ansats. Inledningsvis genomfördes litteraturstudier med fokus på hur tidigare forskning adresserat byggbranschens fragmentering och BIM som möjlig integrator. Därefter genomfördes en intervjustudie med åtta svenska arkitekter med erfarenhet av att använda BIM i sitt arbete. Under intervjuerna fördes samtal kring hur och i vilken utsträckning som arkitekterna använde sig av BIM och hur de upplevde att BIM påverkat samarbetssituationer mellan dem och andra projektörer, byggentreprenörer och beställare, ur horisontella och vertikala perspektiv. Den så kallade BIM-trappan användes som diskussionshjälpmedel vid genomförandet för att fördjupa samtalen. Resultaten visar att de medverkande arkitekterna upplever att BIM-användningen leder till ökad kommunikation och förståelse, en gemensam orienteringspunkt, överblick, konflikthantering och kontakt med olika aktörer inom byggandet. I litteraturen samlades möjligheter (appliceringsområden) med BIM som integrator, vilka återfanns bland de samlade intervjusvaren. Genom litteraturstudierna identifierades nio fragmenteringsproblem och deras horisontella och vertikala uttrycksformer. Tolkningar av respondenternas beskrivna upplevelser visar att BIM användes och upplevdes bemöta problemet konflikter och klanderkultur i båda fragmenteringsleden: horisontellt genom att delande, utbytande och visuell presentation av information upplevs bidra till en attitydförändring gentemot arkitekter, och vertikalt genom att kollisionskontroll av byggnadskomponenter medfört givande diskussioner med alla projektinvolverade och minskade fel i produktionsskedet. För de övriga åtta problemen förefaller BIM bemöta fragmenteringsproblematiken i horisontalled i större utsträckning än i vertikalled. Resultaten föreslår att en orsak kan vara att arkitekterna inte upplever några tydliga incitament till att använda BIM som integrator i vertikalled, då de inom ramen för sin yrkesroll inte har samma kunskapsutbyte med aktörer i produktionen som de har med aktörer i projekteringen. Ur ett arkitektperspektiv verkar BIM som integrator alltså stötta rollen inom ramen för de förväntningar som finns på rollen idag. Respondenterna tror att BIM kommer att vara en del i utvecklingen av rollen och att BIM-utvecklingen förmodligen kommer att öka i framtiden. Hur rollen kommer att fortsätta utvecklas eller stöttas av BIM i framtiden är dock inget som kan besvaras genom det här examensarbetet. Som förslag på vidare studier kan BIM-användningens betydelse för förändring av arkitektrollen ur ett rollteoretiskt perspektiv undersökas, samt hur andra aktörer i olika skeden av byggprocessen uppfattar BIM som integrator. Kanske kan BIM-användningen även förknippas med förändring av andra yrkesroller? Även en undersökning med arkitekter från länder med annan rollkontext än den svenska hade varit av intresse att undersöka. / Previous research has attributed fragmentation in the construction industry to efficiency and productivity problems in construction. The vertical fragmentation refers to the division of stages within the entire construction process, while the horizontal fragmentation refers to the diversity and division of responsibilities of actors in each construction phase. Based on various integration aspects, BIM (Building Information Modeling) has been presented as a means of bridging the fragmentation problem. It is in the design phase, among architects and other technical consultants, that BIM is used most in Sweden. But how do users in their roles view, understand and perceive BIM as an integrator of phases (vertically) and actors (horizontally) in a fragmented construction industry? The aim of the thesis is to, based on what literature on fragmentation, integration and BIM has presented, analyse how BIM can meet problems grounded in a fragmented construction industry according to architects’ experiences and ideas. In light of the results, the thesis discusses what significance the use of BIM as an integrator could have for the architect's role and its eventual change. The study has a qualitative approach. Initially, literature studies were conducted with a focus on how previous research has addressed the fragmentation of the construction industry and BIM as a possible integrator. Subsequently, an interview study was conducted with eight Swedish architects with experience of using BIM in their work. During the interviews, conversations were held about how and to what extent the architects used BIM, and how they felt that BIM affected collaborative situations between them and other designers, contractors, and clients, from a horizontal and vertical perspective. The so-called BIM-staircase was used as an aid for discussion, to deepen the conversations. The results show that the participating architects feel that the use of BIM leads to increased communication and understanding, a common orientation point, overview, conflict management and contact with various actors in the construction industry. Opportunities (application areas) with BIM as integrator were gathered from the literature, which were found among the collected interview results. The literature studies identified nine fragmentation problems and their horizontal and vertical forms of expression. Interpretations of the respondents' described experiences show that BIM was used and experienced to address the problem of conflict and blame culture in both fragmentation stages: horizontally, the participants experienced sharing, exchange and visual presentation of information which contributed to a change of attitude towards architects, and vertically they experienced that collision control of building components led to fruitful discussions with all project-involved with reduced errors in the production phase as consequence. For the other eight problems, BIM seems to address the fragmentation problems horizontally to a greater extent than vertically. The results suggest that one reason may be that the architects do not experience any clear incentives to use BIM as an integrator vertically, as within the framework of their professional role they do not have the same exchange of knowledge with actors in production as they have with actors in design. From an architect's perspective, BIM as an integrator thus seems to support the role within the framework of the expectations that exist for the role today. The respondents believe that BIM will be part of the development of the role and that BIM development will probably increase in the future. How the role will continue to be developed or supported by BIM in the future, however, is not something that can be answered through this thesis. As a proposal for further studies, the significance of BIM use for changing the architect's role from a role-theoretical perspective can be examined, as well as how other actors at different phases of the construction process perceive BIM as an integrator. Perhaps the use of BIM can also be associated with change in other professional roles? A study with architects from countries with different role contexts than the Swedish one would also be of interest to investigate.

Que ce soit dans ses objectifs, son organisation, ses outils ou ses techniques, le projet en architecture subit des transformations profondes. Certaines découlent des politiques publiques, liées notamment à l’environnement, d’autres d’une maîtrise croissante du rapport qualité-coût, d’autres encore des innovations constructives et de l’essor du numérique, d’autres enfin de l’évolution du cadre des marchés publics, à l’exemple de la conception-réalisation. Dans ce contexte, on observe des pratiques de pilotage et de gestion des projets plus complexes dans lesquelles l’architecte n’est plus le seul à détenir la compétence de synthèse. Cette dernière, au contraire, prend des formes plus partagées dans lesquelles l’ingénieur occupe une place croissante. Pourtant, celle-ci reste peu décrite et mal connue, ou limitée dans sa définition à la synthèse d’exécution définie par la loi n° 85-704 du 12 juillet 1985, dite loi MOP (maîtrise d'ouvrage publique). Caractériser les conditions d’exercice de la synthèse et ses impacts sur les processus de projet est l’enjeu de cette thèse. Nous nous intéressons ici à un aspect, certes circonscrit, mais décisif pour la réussite du projet, à savoir les modalités de collaboration entre ingénieurs et architectes : formes de pensées et d’organisation, outils de représentation, divergences et convergences de leurs actions. L’analyse porte sur le partage de la dimension architecturale et constructive dans huit situations de synthèse issues de trois cas d'étude : la Maison Hermès à Tokyo, la station d'assainissement Seine-Aval à Achères, la Fondation Louis Vuitton à Paris.Par une observation sur le terrain et par des entretiens menés auprès d'ingénieurs et d'architectes, ce travail met en avant deux types de résultats : 1) une caractérisation des situations de synthèse qui précise le rôle des représentations, dont trois types sont identifiés : les représentations spécifiques, les représentations échangées et les représentations partagées ; 2) une évaluation des incidences de la synthèse sur le pilotage et le management des projets. Ces résultats mettent en lumière de nouvelles modalités de collaboration entre ingénieurs et architectes et de gestion de projet qui, sans être totalement représentatifs des projets menés en loi MOP, sont susceptibles de les rendre plus efficients. / Whether in its objectives, its organisation, its tools, or its techniques, the architectural project is undergoing profound transformations. Some arise from public policies, notably relating to the environment, others from increasing control over project cost management, yet others from innovations in construction and developments in digital technology, and others, finally, from changes in the framework of public contracts, such as design-build. As a result of these factors, more complex project management practices are emerging, in which the coordinating role is no longer confined to architects alone. Instead, it now takes more collaborative forms, with engineers playing an increasingly more important role. Nonetheless, there has been little description of this synthesising activity and it is poorly understood, or limited in its definition to the execution summary defined by act No. 85-704 of 12 July 1985, the so-called public project ownership (MOP) act. The aim of this thesis is to explain what is meant by project synthesis. We are interested here in a circumscribed aspect of the architectural and construction project – but one decisive to its success – which is the forms of collaboration between engineers and architects: modalities of thinking and organising, representational tools, differences and similarities in their activities. The theoretical and practical implications of this hypothesis will be explored through an analysis of the sharing of the architectural and constructional dimensions of eight examples of synthesis, drawn from three case studies: Maison Hermès in Tokyo, the Seine-Aval sewage plant in Achères, the Louis Vuitton Foundation in Paris. Through observation on the ground and interviews with engineers and architects, this analysis highlights two kinds of result: 1) a description of situations of synthesis, which details the role of representations, identifying three types: specific representations, exchanged representations, and shared representations; 2) assessment of the impacts of synthesis on the conduct and management of projects. These results demonstrate new forms of collaboration between engineers and architects and of project management which, though not entirely representative of projects conducted under the MOP act, offer methodological contributions that could help make them more effective.

I byggbranschen är effektiv kommunikation en förutsättning för att uppnå lyckade projekt. I en bransch där olika parter sammansluter i projektorganisationer för att leverera produkt till beställaren kan kommunikationen vara en utmaning. Det är essentiellt för projektledare att kommunikationen fungerar väl och att den når yrkesarbetarna på ett smart och effektivt sätt, så att berörda parter i varje projekt vet om vad som ska göras och hur de ska gå tillväga. Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur systematisk kommunikation kan förbättra byggprojekt av mindre karaktär genom att ta tillvara på hur verksamheten väljer att kommunicera. Studien granskar samspelet mellan projektledande arkitekt, arbetsledare och yrkesarbetare för att utreda möjligheter för förbättring av kommunikation i byggprojekten. För att utreda detta belyser studien vad som i kommunikationsväg fungerar väl i mindre byggföretag och vad som inte fungerar och hur de delar som brister skulle kunna tänkas förbättras. Genom undersökningar har uppfattning skapats om hur parterna upplever samarbetet i projekten kopplat till kommunikation i nuvarande och tidigare projekt. Vidare behandlar rapporten vikten av att säkerställa att bygghandlingar och annan dokumentation är korrekt för att minska risk för problem under byggnation och minska kommunikationssvårigheter. Resultatet påvisar att den mest uppskattade kommunikationskanalen är möten då det möjliggör för beskrivningar i detalj och uppföljningsfrågor. Studien visar även att projekten är känslig för ändringar i projektorganisationens personalstruktur och att det således är viktigt att säkerställa att projektdokumentation tas tillvara på i ett forum som kan nås av projektets aktuella deltagare. / Construction projects are becoming more complex at the same time as more pressure is put on time, costs and quality. Therefore the construction insutry shows an increasing need of tools and communication systems. In an industry where different parties combine in project organizations to deliver the product to the client, communication can be a challenge. It is therefore essential for project managers to ensure that the communication works well and that it reaches the workforce in an efficient way. This study aims at creating an understanding of how communication can improve building projects of a smaller nature by taking advantage of communications methods. The study examines interactions between project-leading architects, supervisors and professionals workers to investigate opportunities for improving their communication. The projects investigation has led to an understanding of how three different parties in smaller construction project experience the cooperation of their projects linked to communication. Furthermore, the report deals with the importance of ensuring that construction documents and other documentation are properly prepared and distributed to reduce the risk of construction problems and reduce communication difficulties. The result shows that the most appreciated communication channel is face to face meeting, thus it allows for detailed descriptions and follow-up questions. The study also shows that the projects are sensitive to changes in the project organization's staff structure and that it therefore is important to ensure that project documentation is utilized in a forum that can be reached by the project's participants

Bakgrund: Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för att arbetsmiljön är tillfredställande på arbetsplatsen - bruksskedet. Flertalet av de fysiska arbetsmiljöfaktorerna som arbetsgivaren har att ansvara för bestäms tidigt i byggprocessen, i planerings- och projekteringsstadiet. Arbetsmiljölagen beskriver vilka uppgifter och ansvar som åligger byggherre och projektörer som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete. Litteraturen beskriver en utveckling där arkitekter och andra projektörers ansvar för att beakta arbetsmiljöaspekten har ökat. Ett ansvar där deras insatser ofta är begränsade. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken roll arbetsmiljö­ingenjören kan ha i att beakta arbetsmiljön gällande bruksskedet vid planering och projektering av nya kontorsarbetsplatser. Metod: Uppsatsen bygger på litteraturgenomgång samt intervjuer med huvudsakligen arbetsmiljöingenjörer och arkitekter. Resultat: Litteratur och intervjuer visar att arbetsmiljöingenjörer engageras sent i processen vilket resulterar i brister i arbetsmiljön och ombyggnationer som åtgärd. Här framträder också en situation där kunskapsläget runt arbetsmiljöfrågor hos arkitekter upplevs som svagt, vilket bekräftas av de intervjuade. Respondenterna menar att checklista som arbetsverktyg används i mer eller mindre stor utsträckning. Befintliga checklistor från Arbetsmiljöverket presenteras i uppsatsen, dessa rekommenderas som arbetsverktyg. Slutsats: Av intervjuerna framkommer att respondenterna menar att arbetsmiljöingenjören kan agera sakkunnig, utifrån sin kunskap och erfarenhet, i projekteringsprocessen. Arbetsmiljöingenjören utgör därmed med sin sakkunskap runt arbetsmiljöfrågor ett stöd för byggherre och projektör. Den ansvarsroll som Arbetsmiljölagen beskriver, Byggarbets­miljösamordnare - planering och projektering (BAS-P), torde utgöra en naturlig roll för arbetsmiljöingenjören. I och med detta får arbetsmiljöingenjören en naturlig roll tidigt i byggprocessen.   Nyckelord: Byggprojektering, arkitekt, arbetsmiljö, företagshälsa, checklista. / Abstract Background: The employer has the overall responsibility that the work environment is satisfactory in the work place, the usage stage. Most of the physical working environment factors which the employer has the responsibility for are determined early in the construction process, in the planning and design stage. Work environment legislation describes the tasks and responsibilities for the property developer and design engineers, how the work environment should be considered and who is responsible for the construction process from design to operation stage. The literature describes a development in which architects and other property developers responsibility to take into account the working environment aspect has increased. A responsibility where their efforts are often limited. Purpose: The purpose of this thesis is to examine which role the occupational health and safetey (OHS) engineer may have to take into account in the planning and design of new office workplaces. Method: The thesis is based on literature review and interviews with mainly working engineers and architects. Results: The literature and interviews shows that the OHS engineer is involved late in the process, resulting in shortages and rebuilding as a measure. It also emerges a situation where the knowledge of work environment legislation of architects are perceived as weak, which is confirmed by those interviewed. Respondents believe that checklist as a tool is used more or less often. Existing checklists from the Swedish Work Environment Authority (Arbetsmiljöverket) are presented in the thesis and are recommended as tool to be used. Conclusion: The interviews reveal that respondents believe that the OHS engineer can act as an expert, based on their knowledge and experience in the planning process. The OHS engineer thus constitutes its expertise and supports the property developer and the design engineer. The role, described in Swedish Work Environment Legislation (Arbetsmiljöverket), construction work environmental coordinator - planning and design (BAS-P) would be a natural role for the OHS engineer. The OHS engineer is given a natural role early in the construction process. Keywords: Construction planning, Architect, Work Environment, Occupational Health Service, Checklist

What is architecture and to what does it aspire? It is the human endeavor which creates places that stimulate the senses. A touch, a scent, a sound, a sight (light and darkness)—each serves to make one more keenly alive. The senses, too. can arouse memories. In this house there are three paths. Each path captures a particular part of the natural environment to arouse sensations. The path that goes through the family rooms is the path of light and darkness. Two light-wells above channel the sun onto the path. As one walks down this path, one sees bright spots coming from the light-wells, marking the entrance to the living and dining rooms. Once one arrives at either entrance. one can also feel the warmth of the sun. The path to the bedrooms is the path of smell and sound. In the spring, one smells the wild flowers as the breeze carries their fragrance across the path through the windows on either side. In the summer. one hears the birds play among the long stems of the flowers. In the fall, the dry stalks brush quietly against each other in the wind. The path to the studio makes direct contact with all parts of the natural environment. On this path, one smells the air of the different seasons. The orange light gently glows on the walls and the path as evening approaches. In the fall,showers of leaves cascade in the wind. / Master of Architecture

Architecture can be made from a memory, an image that has embedded itself in the mind of the maker. This image cannot, however, be invoked without commitment and investigation. For, unless its tectonic manifestation is made credible, it remains forever unreal, existing only in a subjective, referential realm, never becoming architecture. / Master of Architecture

"The immeasurable is the one thing that captivates the mind: the measurable makes very little difference.” Kahn Transition could be thought of as the only constant—life being in itself a transition, composed of a myriad of inseparable transitions—a continuum of events "taking place." This work imagistically explores the evocative nature of transition place as it is manifested in architecture, art, and poetry, and prepares an architectural place for the transitions of life. / Master of Architecture

This thesis explores structure as a visual and literal framework for a building. The relationships or connections of discreet pieces to the framework, whether on the scale of a handrail or the brick cylinder is the basic structure of the project. The structural grid establishes an order. It defines the boundaries of the house. The enclosure and spaces within the grid of columns and beams can then respond to other temporal considerations. / Master of Architecture

We may rattle our tongues and cold we may rattle our bones; It is our actions that will haunt them. / Master of Architecture

In the act of building, man places himself between earth and sky. Where a wall is raised, a place becomes divided. Architecture occurs. One wall in one place begins to define three physical realities. The form and matter of a wall exist as one thing. Each side of the wall exists separately and face opposing parts. The wall is a barrier, yet acts as an architectural element that joins the two sides. / Master of Architecture