O trabalho busca interpretar as reflexões teóricas de Oduvaldo Vianna Filho sobre teatro e engajamento entre 1958 e 1974 à luz do desenrolar da história do país e dos volteios no desenvolvimento da cultura naquele período. Vianinha, além de participar ativamente de momentos-chave da história do teatro brasileiro, como o Teatro de Arena, o CPC da UNE e o Grupo Opinião, tem uma significativa produção reflexiva sobre este desenvolvimento do teatro dito participante. Seu trabalho especulativo é um dos mais expressivos documentos da história do teatro naqueles anos. Por meio da análise de dois artigos exemplares do pensamento do autor, a saber, Do Arena ao CPC e Um pouco de pessedismo não faz mal a ninguém, escritos em períodos absolutamente distintos, 1962 e 1968, respectivamente, separados pela bruta ruptura de 1964, o trabalho tenta observar a oscilação característica das ideias de Vianna como parte do desenvolvimento truncado e conservador do Brasil. / The study aims to interpret the theoretical reflections of Oduvaldo Vianna Filho about theater and engagement between 1958 and 1974 in the light of the progress of the country\'s history and the spins in the development of culture in that period. Vianinha, besides actively participating in key moments in the history of Brazilian theater, such as Teatro de Arena (Arena Theatre), the CPC (Popular Centre of Culture) of UNE (National Students Union) and Grupo Opinião (Group Opinion), also has a significant reflexive production on the development of the so called participant theater. His speculative work is one of the most significant documents in the history of theater in those years. Through the analysis of two exemplary articles of the author\'s thought, namely, Do Arena ao CPC (From Arena to CPC) and Um pouco de pessedismo não faz mal a ninguém (A little pessedismo does not hurt anyone), written in two completely different periods, 1962 and 1968, respectively, separated by the gross disruption of 1964, this work attempts to observe the oscillation characteristic of Vianna\'s ideas as part of the truncated and conservative development of Brazil.

Fallstudier visar att man kan erhålla betydliga fördelar om man designar och driver ett lager på ett lämpligt sätt. Man har även genom analytiskamodeller och simuleringar visat att transporttiden kan hållas nere om artiklarna lagerhålls på bestämda platser i lagret. Det är dock inte alltid självklart vilken strategi som är bäst i verkligheten. Företaget i fråga, som önskar vara anonymt, undrade om man kunde minska tiden för utsortering av artiklar till utlastningslagret samt orderplock genom att ändra utseendet på lagret. I detta arbete har vi använt oss av simuleringsprogrammet Arena för att ta fram en rekommendation för hur artikelplaceringen bör se ut för två utvalda produkter hos företaget. Dagens lagerlayout jämförs med en alternativ lagerlayout där valda artiklar placeras efter produkttyp istället för orderns destination, detta för att jämföra tidsåtgången under de olika placeringarna. Enligt resultaten kan företaget dra ner på kostnaderna genom att ändra utseendet på lagret. För den ena produkten var dessutom placering efter produkttyp statistiskt signifikant bättre än nuvarande placering baserad på artikelns destination. Men då den alternativa placeringen inte uppfyller önskad besparing på 20–25% så kan vi inte rekommendera företaget att byta till den för någon av produkterna. Det företaget skulle kunna jobba mer med är hur man kan minska avlastningstiden av artiklarna, då det visade sig vara den mest tidskrävande processen under utsorteringen. / Case studies demonstrate that substantial benefits can be achieved by appropriately designing and operating a warehouse. Studies using both analytical models and simulations have additionally confirmed that significant reductions in travel time can be obtained from dedicated storage. But applying academic research results to real problems does not always lead to the best solution. This thesis examines if dedicated storage can be more efficient than storage based on class for a company, that wants to be anonymous. The existing class-based storage is compared with dedicated storage in hopes of reducing the time for sorting and order-picking two selected articles. In this paper Arena simulation models have been created to compare the total working hours for the two different layouts. The working time using the current layout is compared with an alternative layout where the two products are stored based on their characteristics rather than the article’s final destination (the customer’s location). The results indicate that the alternative layout is more efficient than the current layout. In addition, the layout using dedicated storage is, based on the simulation models, statistically better for one of the products. However, using dedicated storage does not lead to the20-25% of savings the company was hoping for, compared to using the current layout. Therefore, the company is not recommended to change to the alternative layout. The most time-consuming process in the sorting of products turned out to be the time of unloading articles from their pallets. Therefore, the company rather should focus on how to reduce the time of unloading articles, than trying to find ways to reduce the travel time in the warehouse.

This thesis is dealing with using of simulation modeling as a support for decision making in different control level. Theoretic analysis of that problem covers and summarized information about modeling and simulation as well as importance of knowledge of simulation models and systems for decision making provision. Case study which illustrates possibilities using of Arena simulation software for needs decision making on operative control level and a software product Powersim Studio for needs higher control levels is a part of this thesis. Simulations were performed with particular software models and their results were summarized and evaluated by a selecting method of specific variant of solution.

Tese de mestrado. Automação, Instrumentação e Controlo. Faculdade de Engenharia. Universidade do Porto. 2007

<p>Idrottsarenan är inte bara ett rum för passion, lidande och glädje utan dessutom ett starkt geografiskt avgränsat rum med tydliga linjer och avgränsningar. Avgränsningarna kan ha olika syften som bland annat uppdelning mellan olika kulturer så som olika supporterklubbar, spelare och publik. Det finns också tydliga preciseringar på själva spelfältets utformning. En idrottsarena är ett forum där olika kulturer möts och det kan skådas såväl kulturella likheter som olikheter med det vanliga samhället utanför arenans hägn.</p><p>Genom att staden innehar en idrottsarena så ökar också chanserna att få arrangera nationella eller internationella idrottsevenemang vilket i slutändan kan innebära ett ekonomiskt uppsving för staden i form av mer turister, fler arbetstillfällen etc. I många fall så sker dessa gigantiska arenors framväxt på bekostnad av de mindre arenorna vilket kan påverka breddidrotten på ett negativt sätt.</p><p>I uppsatsen har gjorts en jämförelse mellan idrottspubliken och teaterpubliken och studerat vad det finns för skillnader och likheter dessa två emellan. Idrottspubliken har en gemytlig ”vänskaplig” stämning medan teaterpubliken sitter tysta i sin stol och oftast inte konfererar med varandra om det skådespel som spelas upp på scenen.</p><p>Hur kan egentligen en arena påverka en publik på många olika sätt? Detta har undersökts genom både litteraturstudier (sekundärdata) och egna empiriska undersökningar (primärdata). Den empiriska undersökningen har fokuserats på arenorna till två av Karlstads mest klassiska och mest meriterade idrottslag; BolticGöta (bandy- Tingvalla) och Färjestads BK (ishockey- Löfbergs Lila Arena). Under enkätundersökningarna undersöktes vad som drog publiken till de respektive arenorna samt vilka skillnader som fanns mellan de olika formerna av publik. Litteraturstudierna å sin sida fokuserade främst på arenans utformning samt de geografiska rörelsemönster som människan antar.</p><p>De resultat som kom fram var bland annat att bandypubliken går på bandy främst av anledningen att kolla på bandy. Ishockeypubliken är där av många olika anledningar som exempelvis kamrattryck och att de inte hade något annat för sig vid tillfället.</p><p>Dagens arenor har fått en helt ny betydelse för många av idrottslagen och arenafrågan är ett av de mest debatterade ämnena inom idrotten. Debatten går livlig om att arenor behöver förnyas och moderniseras, för att idrotten skall överleva och fortsätta locka publik. Men hur är det egentligen, är det de verkliga entusiasterna som lockas till arenor som snarare är nöjesarenor med idrott som en av många ”happenings” eller skräms de sanna entusiasterna bort av en publik som snubblar in på arenan i jakt på en ny lyckokick utan att bry sig om vad som egentligen sker på planen. Vilken sorts publik är egentligen den bästa sett utifrån klubbens ekonomi och idrottens överlevnad och utveckling? Detta är en viktig fråga för arenachefer att ta i beaktning.</p>

<p>De senaste årens trend inom stads- och samhällsplanering i Sverige är att kommuner och städer alltmer ser de svenska städerna och stadsrummen som varor på en köp och sälj marknad där privata företagsintressen alltmer tas i beaktande och får större utrymme i frågor som rör stadsplanering och utveckling. Vi lever i ett stadsrum, där varumärken och tecken på reklampelare utgör symboler som stadens invånare göds med enligt logiken störst, bäst och vackrast. Har den konventionella staden förlorat sin betydelse vad det gäller att vara ett forum för (stadens) medborgare? Syftet med uppsatsen är att belysa stadens omvandling i enlighet med den nyliberala stadens varumärkes - fetischism och dess inverkan på stadsrummet i Sverige. Med utgångspunkt i kritisk stadsgeografi har jag för avsikt att analysera det svenska stadsrummets omvandling i vår tid med Arenastaden - den planerade stadsdelen i Solna som ett konkret exempel. Genom följande fyra frågeställningar avser jag att finna svar och tendenser på i vilken riktning svensk stadsplanering går emot: <em>Vilka likheter och skillnader kan skönjas i projektet Arenastaden med andra liknande urbana projekt/omvandlingar i andra delar av världen? I vilken utsträckning inkorporeras privata företag och intressen i beslutsfattandet i svensk stadsplanering, med empiriskt exempel från Arenastaden i Solna? Vilka konsekvenser i samhälls- och stadsplaneringen kan uppstå då en kommun/stad allierar sig med privata aktörer i planeringsprojekt? Är Swedbank arena ett tecken på att den post-industriella staden, gått från att vara ett centrum för konsumtion till att själv bli konsumerad?</em></p><p> </p><p>I analysen har jag utgått från teorier kring stadsrummet och valt att koncentrera mig på Henri Lefebvres trialektiska rumsuppfattning och genom densamma analyserat hur det svenska stadsrummet utifrån exemplet Arenastaden har och kommer att förändras. Vidare består analysen utav en jämförelse mellan geografiska teorier kring stadsrummet och en intervju genomförd med en representant för Solna stad.</p><p> </p><p>Mitt resultat visar att den planeringsfilosofi som implementeras utav Solna, till stor del bygger på risktagande och spekulativa beslut. De beslut som fattade kring den planerade stadsdelen, Arenastaden i Solna, bygger på rådgivande beslut från den privata marknaden i form av en bank, ett idrottsförbund och flertalet byggföretag. Genom att beslut genomförs med hjälp av privata intressenter kommer vinsterna att privatiseras medan kostnaderna kommer att socialiseras. Om projektet går med förlust kan företagen dra sig ur eller gå i konkurs, vilket i slutändan leder till att Solnas skattebetalare får betala en förlustaffär de själva inte varit med att besluta om. Detta är en del i den postpolitiska staden där det ökande privata inflytandet i politiska beslut omvandlar staden till ett köp och sälj rum, snarare än ett för medborgarna levnadsrum</p>

De senaste årens trend inom stads- och samhällsplanering i Sverige är att kommuner och städer alltmer ser de svenska städerna och stadsrummen som varor på en köp och sälj marknad där privata företagsintressen alltmer tas i beaktande och får större utrymme i frågor som rör stadsplanering och utveckling. Vi lever i ett stadsrum, där varumärken och tecken på reklampelare utgör symboler som stadens invånare göds med enligt logiken störst, bäst och vackrast. Har den konventionella staden förlorat sin betydelse vad det gäller att vara ett forum för (stadens) medborgare? Syftet med uppsatsen är att belysa stadens omvandling i enlighet med den nyliberala stadens varumärkes - fetischism och dess inverkan på stadsrummet i Sverige. Med utgångspunkt i kritisk stadsgeografi har jag för avsikt att analysera det svenska stadsrummets omvandling i vår tid med Arenastaden - den planerade stadsdelen i Solna som ett konkret exempel. Genom följande fyra frågeställningar avser jag att finna svar och tendenser på i vilken riktning svensk stadsplanering går emot: Vilka likheter och skillnader kan skönjas i projektet Arenastaden med andra liknande urbana projekt/omvandlingar i andra delar av världen? I vilken utsträckning inkorporeras privata företag och intressen i beslutsfattandet i svensk stadsplanering, med empiriskt exempel från Arenastaden i Solna? Vilka konsekvenser i samhälls- och stadsplaneringen kan uppstå då en kommun/stad allierar sig med privata aktörer i planeringsprojekt? Är Swedbank arena ett tecken på att den post-industriella staden, gått från att vara ett centrum för konsumtion till att själv bli konsumerad?   I analysen har jag utgått från teorier kring stadsrummet och valt att koncentrera mig på Henri Lefebvres trialektiska rumsuppfattning och genom densamma analyserat hur det svenska stadsrummet utifrån exemplet Arenastaden har och kommer att förändras. Vidare består analysen utav en jämförelse mellan geografiska teorier kring stadsrummet och en intervju genomförd med en representant för Solna stad.   Mitt resultat visar att den planeringsfilosofi som implementeras utav Solna, till stor del bygger på risktagande och spekulativa beslut. De beslut som fattade kring den planerade stadsdelen, Arenastaden i Solna, bygger på rådgivande beslut från den privata marknaden i form av en bank, ett idrottsförbund och flertalet byggföretag. Genom att beslut genomförs med hjälp av privata intressenter kommer vinsterna att privatiseras medan kostnaderna kommer att socialiseras. Om projektet går med förlust kan företagen dra sig ur eller gå i konkurs, vilket i slutändan leder till att Solnas skattebetalare får betala en förlustaffär de själva inte varit med att besluta om. Detta är en del i den postpolitiska staden där det ökande privata inflytandet i politiska beslut omvandlar staden till ett köp och sälj rum, snarare än ett för medborgarna levnadsrum

Idrottsarenan är inte bara ett rum för passion, lidande och glädje utan dessutom ett starkt geografiskt avgränsat rum med tydliga linjer och avgränsningar. Avgränsningarna kan ha olika syften som bland annat uppdelning mellan olika kulturer så som olika supporterklubbar, spelare och publik. Det finns också tydliga preciseringar på själva spelfältets utformning. En idrottsarena är ett forum där olika kulturer möts och det kan skådas såväl kulturella likheter som olikheter med det vanliga samhället utanför arenans hägn. Genom att staden innehar en idrottsarena så ökar också chanserna att få arrangera nationella eller internationella idrottsevenemang vilket i slutändan kan innebära ett ekonomiskt uppsving för staden i form av mer turister, fler arbetstillfällen etc. I många fall så sker dessa gigantiska arenors framväxt på bekostnad av de mindre arenorna vilket kan påverka breddidrotten på ett negativt sätt. I uppsatsen har gjorts en jämförelse mellan idrottspubliken och teaterpubliken och studerat vad det finns för skillnader och likheter dessa två emellan. Idrottspubliken har en gemytlig ”vänskaplig” stämning medan teaterpubliken sitter tysta i sin stol och oftast inte konfererar med varandra om det skådespel som spelas upp på scenen. Hur kan egentligen en arena påverka en publik på många olika sätt? Detta har undersökts genom både litteraturstudier (sekundärdata) och egna empiriska undersökningar (primärdata). Den empiriska undersökningen har fokuserats på arenorna till två av Karlstads mest klassiska och mest meriterade idrottslag; BolticGöta (bandy- Tingvalla) och Färjestads BK (ishockey- Löfbergs Lila Arena). Under enkätundersökningarna undersöktes vad som drog publiken till de respektive arenorna samt vilka skillnader som fanns mellan de olika formerna av publik. Litteraturstudierna å sin sida fokuserade främst på arenans utformning samt de geografiska rörelsemönster som människan antar. De resultat som kom fram var bland annat att bandypubliken går på bandy främst av anledningen att kolla på bandy. Ishockeypubliken är där av många olika anledningar som exempelvis kamrattryck och att de inte hade något annat för sig vid tillfället. Dagens arenor har fått en helt ny betydelse för många av idrottslagen och arenafrågan är ett av de mest debatterade ämnena inom idrotten. Debatten går livlig om att arenor behöver förnyas och moderniseras, för att idrotten skall överleva och fortsätta locka publik. Men hur är det egentligen, är det de verkliga entusiasterna som lockas till arenor som snarare är nöjesarenor med idrott som en av många ”happenings” eller skräms de sanna entusiasterna bort av en publik som snubblar in på arenan i jakt på en ny lyckokick utan att bry sig om vad som egentligen sker på planen. Vilken sorts publik är egentligen den bästa sett utifrån klubbens ekonomi och idrottens överlevnad och utveckling? Detta är en viktig fråga för arenachefer att ta i beaktning.

Avec le pouvoir qu'elles détiennent maintenant sur leur chaîne d'approvisionnement, les grandes entreprises de commerce au détail peuvent contrôler plus librement leurs activités d'approvisionnement. Plusieurs stratégies de livraison peuvent être utilisées pour réduire les coûts liés à l'approvisionnement en marchandises. La gestion des inventaires, l'établissement des quantités à commander, la réduction des stocks et la réduction des différents coûts d'approvisionnement sont des éléments essentiels influençant le choix de la méthode de livraison utilisée par une entreprise. Une des méthodes de livraison utilisée par l'industrie du commerce au détail, la consolidation de commande, consiste à regrouper plusieurs commandes pour former des lots en fonction des conteneurs disponibles. Ces lots génèreront par la suite des économies sur le coût des conteneurs de par leur taille plus grande. Une approche peu traitée dans la littérature scientifique propose d'établir les groupes de commandes à l'avance afin de pouvoir calculer les besoins en conteneurs plus rapidement. On appelle cette approche la consolidation proactive de commande ou POC "Proactive Orders Consolidation". Ce mémoire propose un modèle de simulation pouvant traduire dynamiquement un processus d'approvisionnement utilisant la consolidation proactive. Le modèle se base sur une grande entreprise du commerce au détail. Il utilise un outil d'optimisation de « bin packing » qui permet d'établir le meilleur plan de consolidation. Le contexte dans lequel ce type de processus s'applique comporte une part d'incertitude affectant plusieurs paramètres. La méthode de livraison avec consolidation proactive est comparée avec les méthodes de livraison avec consolidation opérationnelle et par transport dédié. On présente également les avantages de contrôler le processus d'approvisionnement en fonction de la consolidation proactive. On démontre que la consolidation proactive présente un avantage réel sur les coûts globaux d'approvisionnement. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : consolidation proactive de commandes, modélisation, simulation, chaîne d'approvisionnement, bin packing, commerce au détail

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utfördes under våren 2011. Centralt placerat i Uppsala ligger idag Österängens Idrottsplats som inrymmer en fotbollsplan samt möjlighet att utöva friidrott. Tanken med arbetet har varit att utreda behovet av en ny inomhusanläggning för idrott på denna plats samt hur denna skulle kunna gestaltas. Som en del av arbetet har det gjorts intervjuer med personer kunniga inom ämnet, granskning av området kring Österängen samt för arkitekturens skull gjordes en inspirationsresa till Köpenhamn. Arbetet är uppdelat i två huvuddelar, en utredningsdel och en gestaltningsdel. Utredningsdelen har resulterat i argument som stödjer idén om en inomhusanläggning på Österängens IP. I gestaltningsdelen har det arbetats fram ett program som legat till grund för de ritningar som redovisas i rapporten. Dessa är förslagsritningar i form av planer, sektioner och renderade bilder. Examensarbetet är gjort tillsammans med Werket Arkitekter i Uppsala där Anders Eriksson varit till stor hjälp.