Denna studie introducerar och undersöker konceptet ”populärbyggnadsvård” i tidningar och böcker, med syfte att definiera mönster och karaktärsdrag inom populärkulturell litteratur om byggnadsvård. Undersökning utgår från typiska drag inom populärhistorian, för att se om dessa är applicerbara på den populärkulturella byggnadsvårdslitteraturen. Vidare diskuteras materialen och de typiska attributen utifrån filosofen Ludwik Flecks idéer om ”tankestilar” och ”tankekollektiv”. Metoden som brukas är både en kvalitativ litteraturstudie och en kvantitativ analys av tematik och rubriker i tidskrifter. Undersökningen resulterar i att populärbyggandsvården innefattar fyra huvudteman: bebyggelsehistoria, konstruktion, estetik och livsstil. Området besitter tydliga kommersiella drag och fokuserar till stor del på personlig känsla och upplevelse. Vidare syftar området till att vara underhållande och utbildande på samma gång. Undersökningen visar på att det kan finnas möjlighet för populärkulturen att öka det generella intresset för byggnadsvården, men att det finns en viss risk för upprepningar av information. Tidskrifterna stämde i större utsträckning överens med de identifierade dragen för populärhistoria än vad böckerna gjorde. / This essay introduces and explores the concept of “popular building preservation” in books and magazines, with the purpose to define patterns and characteristics within popular literature about building preservation. The study is based on common characteristics in popular history, to see if these characteristics can be applied on the popular literature regarding building preservation. The material and the characteristics are further discussed in relation to the philosophical ideas of “thought styles” and “thought collectives”, presented by the philosopher Ludwik Fleck. The study shows that popular building preservation embraces four main themes: built heritage, construction, aesthetics and lifestyle. The field is shown to be fundamentally commercial and its main focus is personal experience and emotion. The subject is further shown to be educational and entertaining at the same time. The study indicates that there could be a possibility for popular building preservation to increase the overall interest for built heritage, but that there also is a tendency for repeating themes and information. The magazines generally had more in common with the identified characteristics of popular history than the books.

I denna studie undersöks den känsla av författarnärvaro som präglar Asta Olivia Nordenhofs roman Penge på lommen. Genom att undersöka hur Nordenhofs ethos och persona förhåller sig till bokens berättartekniker, samt hur detta samverkar med berättarpåträngningar, är det möjligt att visa hur författaren, genom en paus i narrativet, förmedlar sin egen röst och sammansmälter sin litterära persona med sitt ethos. Detta resultat kontextualiseras genom att beskriva Nordenhofs litterära samtid i Danmark. Därigenom skapar uppsatsen förståelse för vilka etiska dimensioner som ryms i romanens berättartekniker, i synnerhet blickens ökande och minskande distans till romankaraktärerna. Avslutningsvis diskuteras författarnävaron utifrån blickens etiska aspekter.

No description available.

The first part of my work is focused on technology of Oracle. Here are mentioned individual languages, which works with data and different data types. Here is made clear manner, how are data saved in the database. Next I described technology of Apollo, on which information system Apollo is build. Next part of my work is analyze, in which is described present state of evaluation risk process and requests, which are layed on this module. Following chapter is implementation. There are described both database schema and by detail parts of module in a form of strips. Here is at large interpreted the way how to value risk and risk process. This chapter contains print reports for this module as well. The next chapter is dedicated to how module was brought to functioning. Except making this module running in information system Apollo is here a chapter about education of employees. In the closure I present evaluation of reached results, show next development and present my own benefit.