The aim of this study is to describe how nature is portrayed in swedish poet and critic Aase Berg’s two earliest poetry collections, Hos rådjur (1997) and Mörk materia (1999), and how it relates to notions of humanity, culture and civilisation. The concept of ”nature” is problematized in a short survey of how it has been used by and critizised in ecocritical literary theory, which is used as the main theoretical framework for this survey, with an emphasis on selected theoretical concepts by Donna Haraway. As a methodological starting point, ”nature” is tentatively defined as ”that which does not let itself be subsumed under the human, culture or civilisation”, and this definition is contrasted with how the concepts are handled in the texts.The investigation shows that the relationship of nature to the human is a fundamental theme that provides a structure for both poetry collections. In Hos rådjur, wild nature takes the shape of a ”raw” animal that seems to threaten the human characters. In Mörk materia the threat to humanity comes from matter itself, matter that is dark and unruly. The nature/culture relationship is complex and continuously evolving, with several different and mutually exclusive possibilities being explored in the poems. Berg’s poetry has often been characterised as transcending boundaries, and metamorphoses and dissolution of boundaries between humans, animals and other organisms are abundant in the two poetry collections. Despite this, the study demonstrates how dualistic notions of nature and culture, body and spirit, are upheld throughout the texts.

No description available.

Flerspråkig litteratur är långt ifrån ett nytt fenomen, men forskningsområdet är fortfarande mycket underutforskat. Syftet med studien är att studera språkväxling i flerspråkig lyrik sett ur ett translanguaging-perspektiv. Metoden utgörs av en analysmodell för flerspråkig skönlitteratur som är inspirerad av såväl språkvetenskapliga som litteraturvetenskapliga studier. Materialet består av totalt nio diktutdrag från tre diktsamlingar av tre olika författarskap. Resultatet visade att språkväxlingarna fyller mångahanda funktioner såsom att göra dikterna flerdimensionella, att deras form särskilt genom sina oklara språkgränser har betydelse för diktinnehållet, och att flera paralleller kan dras till tankar inom translanguaging-konceptet i fråga om effektiv kommunikation, språklig kreativitet och skapandet av ett utrymme för translanguaging. Slutsatsen är att flerspråkig lyrik är mångfacetterad med många tolkningsmöjligheter och att ett translanguaging-perspektiv gav resultatet en djupare innebörd.