This thesis discusses the challenges and opportunities facing the field of accessibility, particularly as computing becomes ubiquitous. It is argued that a new approach is needed that centres around adaptations (specific, atomic changes) to user interfaces and content in order to improve their accessibility for a wider range of people than targeted by present Assistive Technologies (ATs). Further, the approach must take into consideration the capabilities of people at the human level and facilitate collaboration, in planned and ad-hoc environments. There are two main areas of focus: (1) helping people experiencing minor-to-moderate, transient and potentially-overlapping impairments, as may be brought about by the ageing process and (2) supporting collaboration between people by reasoning about the consequences, from different users perspectives, of the adaptations they may require. A theoretical basis for describing these problems and a reasoning process for the semi-automatic application of adaptations is developed. Impairments caused by the environment in which a device is being used are considered. Adaptations are drawn from other research and industry artefacts. Mechanical testing is carried out on key areas of the reasoning process, demonstrating fitness for purpose. Several fundamental techniques to extend the reasoning process in order to take temporal factors (such as fluctuating user and device capabilities) into account are broadly described. These are proposed to be feasible, though inherently bring compromises (which are defined) in interaction stability and the needs of different actors (user, device, target level of accessibility). This technical work forms the basis of the contribution of one work-package of the Sustaining ICT use to promote autonomy (Sus-IT) project, under the New Dynamics of Ageing (NDA) programme of research in the UK. Test designs for larger-scale assessment of the system with real-world participants are given. The wider Sus-IT project provides social motivations and informed design decisions for this work and is carrying out longitudinal acceptance testing of the processes developed here.

Elöverkänslighet är ett officiellt funktionshinder. Enligt Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 uppger 3,2 procent av befolkningen i åldrarna mellan 18 och 80 år att de är känsliga/överkänsliga eller allergiska mot elektriska och magnetiska fält, vilket motsvarar drygt 200 000 personer. 0,4 procent uppger att de har svåra besvär. Detta motsvarar knappt 30 000 personer som får svåra sjukdomsliknande symptom som exempelvis yrsel, illamående, huvudvärk, sömnproblem och hudbesvär när de vistas i elintensiva miljöer som större delen av befolkningen inte besväras av. Avhandlingen består dels av teoretiska studier över radiofrekvent strålning och hur denna kan avskärmas, dels av en enkätundersökning för att undersöka hur landets kommuner, försäkringskassekontor och tre landsting bemöter dessa personer. Genom den arkitektorienterade forskningsmetoden ”research by design” har ett förslag på ett elfritt typhus, som även kan avskärma de högre frekvenserna från den radiofrekventa strålningen, utformats men ännu inte byggts. Utifrån enkätundersökningen framgår att personer med funktionsnedsättningen elöverkänslighet ytterst sällan får hjälp med den tillgänglighetsanpassning i bostaden de enligt svensk lag har rätt till. Avhandlingen visar på vad som byggtekniskt kan utföras för att förbättra boendemiljön för personer med funktionsnedsättningen elöverkänslighet. / Electrohypersensitivity in Sweden is an official functional impairment. According to The National Board of Health and Welfare’s questionnaire from 2009, 3.2 percent of the population aged between 18 and 80 answered that they are sensitive / hypersensitive or allergic to electric and magnetic fields, which represents just over 200 000 people. 0.4 percent said they have severe problems. This corresponds to nearly 30 000 persons who receives severe sickness-like symptoms such as dizziness, nausea, headaches, problems with sleeping and skin disorders when they are visiting electricity-intensive environments that are not bothering most of the population. The thesis consists of theoretical studies of radio-frequency emissions and how these can be shielded as well as a survey to investigate how the country's municipalities, social insurance offices and three county councils are receiving these persons. By the architect-oriented research methodology “research by design” a proposal for a type-building free from electricity, which also can shield the higher frequencies from the radio-frequency radiation, is designed but not yet built. The questionnaire survey indicates that persons with the functional impairment electrohypersensitivity very rarely receive the dwelling accessibility adaptation assistance they, according to Swedish law, are entitled to. The thesis shows what can be done by building construction to improve the living for persons with the functional impairment electrohypersensitivity. / QC 20111114

There are multiple laws to consider during reconstructions. In practice, some of these laws are challenging to combine, which inevitably sometimes leads to deviation. BBR 29 and PBL (2010:900) requires accessibility adaptation during reconstructions and that some exceptions are allowed during specific circumstances. The purpose of this paper is to examine accessibility adaptation throughout Boverket’s building process and the priorities made when conflicting regulations give contrary outcomes. What are the challenges and what exceptions to the rules are acceptable? More precisely, this paper will examine accessibility adaptation of culturally valued buildings, since it is not unusual that these laws collide. The study includes a literature study, qualitative interviews and a case study. Based on the data, it is clear that each project is unique and has individual characteristics and challenges. Thus, it is not possible to draw general conclusions. However, the practical examples emerging in the data, as well as the case study, indicate some patterns. The majority of the accessibility adaptation is done during the third stage of the building process. Many deviations are necessary due to discovering challenges too late or due to unforeseen practical implications during the development of accessibility solutions. If experts are involved earlier, as well as continuously consulting during the entire process, less deviations could be necessary. This is supported by the case study where an expert was included much earlier, before final decisions on accessibility solutions were made, and the collaboration continued throughout the full project. The constant access to expertise and added time for accessibility solutions, resulted in creative solutions in favor of accessibility adaptation. Few deviations were made. The study indicates that when buildings with a cultural value must be protected, it often makes it difficult for accessibility adaptation in practice. In these cases, the deviation is more often made from accessibility rather than cultural value preservation. / Det finns flera styrande lagkrav vid en ombyggnation. Dock kan det hända att tillämpningen av vissa lagkrav i praktiken är utmanande att kombinera vilket kan leda till att avsteg måste göras. BBR 29 och PBL (2010:900) är exempel på lagar och föreskrifter som ställer krav på tillgänglighetsanpassning vid ombyggnation och det får endast göras avsteg från dessa under vissa omständigheter. Syftet med studien är att undersöka hur tillgänglighetskraven värderas i byggprocessen mot andra lagkrav, där de båda ger motstridiga utfall för att kunna ta reda på vilket som prioriteras och vilket som görs avsteg ifrån. Mer specifikt har det för studien valts att undersöka hur tillgänglighetsarbetet går till i byggprocessen vid en ombyggnation av en kulturmärkt byggnad. Studien avgränsas till Skåne och funktionsnedsättning i form av nedsatt rörelseförmåga då detta kräver en större insats för byggnadstekniska lösningar. Frågeställningarna är formulerade för att ta reda på hur tillgänglighetsarbetet går till vid en ombyggnation av en kulturmärkt byggnad då två områdens lagkrav ska kombineras. Det undersöks hur tillgänglighetsarbetet i byggprocessens olika skeden utförs, vilka de vanligaste utmaningarna är och hur de hanteras samt vilka som är de mest förekommande avstegen. Studien genomförs med hjälp av litteraturstudier inom området för tillgänglighet, kvalitativa intervjuer med sakkunniga TIL samt en deskriptiv fallstudie av ombyggnationen av det Gamla polishuset på Davidshall i Malmö. Av insamlad data framgår det att tillgänglighetsarbetet är unikt och individuellt för varje projekt, därav är det inte möjligt att göra generella slutsatser. Praktiska exempel från intervjuerna samt fallstudien tyder dock på några samband. Merparten av tillgänglighetsarbetet sker under projekteringsskedet i byggprocessen. Utmaningarna varierar beroende på projektets karaktär och många avsteg förekommer då utmaningarna upptäcks för sent eller för att tillgänglighetsanpassningar i praktiken stött på oförutsedda hinder. Att koppla in sakkunnig TIL i ett tidigt skede, samt utöka deras involverande kontinuerligt genom byggprocessen, skulle kunna minska avstegen från tillgänglighet som behöver göras. Detta framgår också i fallstudien där sakkunnig TIL har varit inkopplad från början i projekteringsskedet vid framtagandet av system- och bygglovshandlingar. Kommunikation mellan sakkunnig TIL och antikvarie har löpt parallellt genom projekteringen samt produktionen i fallstudien. Detta har i sin tur resulterat i att det funnits tid och kunskap till att hitta kreativa lösningar som är till fördel för tillgängligheten och att få avsteg har gjorts vid ombyggnationen. Med bra planering, kreativitet och samarbete kan utmaningar och avsteg från tillgängligheten minskas och fler lösningar hittas. Studien tyder på att när det finns ett förvanskningsförbud som gör att tillgänglighetsanpassning rent praktiskt inte är möjligt att genomföra, görs avsteg från tillgängligheten snarare än från kulturvärdet. Det är vidare fortfarande otydligt hur och vilka avsteg som får göras i praktiken. En stor del av beslutet om vilka lagkrav som avsteg görs från är upp till beslutande myndighet, där det beror på var och utav vem beslutet tas. Utöver att tydlighet i tillgänglighetsarbetet i byggprocessen kan minska behovet av att göra avsteg, kan en tydligare prioriteringsordning mellan lagkraven underlätta det praktiska arbetet.

This thesis explores if there is a connection between municipal demographics and how often the municipality involves users with disability in the development of its online services. The thesis derives its theory from previous studies on user involvement and participation (UPI),  e-government development and county bureaucracy. The method is quantitative, with data gathering through surveys aimed at municipality representatives as well as downloaded from Statistiska Centralbyrån. The analysis consists of statistical methods and tests of analysis using the software SPSS. The result is analyzed by being compared to previous studies to find explanations for any existing relationships. The thesis has found some correlation between the size of a county’s population and its user involvement, when developing public digital services. The thesis has also found some correlation between a county’s population size and how often they involve users with disability. Furthermore, the thesis has found some correlation between the mean of age of a county’s population and how often they involve users with disability. The study also shows a lack of awareness of the importance of user involvement. One explanation for the findings could be the bureaucracy that controls the municipal finances. / Uppsatsen undersöker om det finns ett samband mellan kommundemografi och hur ofta kommunerna involverar användare med funktionsnedsättning i utvecklingen av sina webbtjänster. Uppsatsen utgår ifrån tidigare forskning på användarinvolvering och utveckling av offentliga tjänster samt tar avstamp i principer och lagrum för kommunalt styre. Tillvägagångssättet är kvantitativt, med datainsamling genom enkätstudie riktad till kommunrepresentanter vilket kompletteras med demografisk data hämtat från Statistiska Centralbyrån. Analys baseras på statistiska analysmetoder och tester utförda i SPSS, varpå resultaten analyseras utifrån tidigare forskning för att finna förklaring till olika samband.  Uppsatsens resultat påvisar viss korrelation mellan kommunal populationsstorlek och generell användarinvolvering i kommunens utveckling av digitala offentliga tjänster. Resultatet påvisar även viss korrelation mellan kommuners populationsstorlek och användarinvolvering av individer med funktionsnedsättning. Ytterligare ett samband som påvisas är korrelation mellan genomsnittlig ålder i en kommunpopulation och kommunens användarinvolvering av individer med funktionsnedsättning. Författarna har även funnit en viss okunskap för behovet av användarinvolvering och att den rådande finansieringsprincipen som gäller i Sverige kan vara ett par av förklaringarna bakom de identifierade sambanden.