No description available.

Att koppla en inomhusmodul till en värmepump ger möjlighet att lagra värme, och gör användaren mindre beroende av elpriser och tillgång på bränsle. Ett företag som tillverkar inomhusmoduler och värmepumpar är Enertech AB, som har ett mål att energieffektivisera företagets produkter och minska värmeförluster. För att minska värmeförluster för en specifik inomhusmodul, identifieras och åtgärdas möjliga källor till förluster. Dessa delas upp i olika fall (Fall 1 – Fall 9) som åtgärdas utefter värmeförlusten. Med hjälp av temperaturgivare, effektmätare och programmet EasyView kan värmeförlusterna tas fram. Efter fyra mätningar per fall visas ett resultat som jämförs med grundtillståndet, där produkten står utan extern isolering eller åtgärd. De olika fallen delas upp i grundtillstånd, kundens tillstånd, isolering av sidoanslutningar, övre sladdanslutning, spalter, övre röranslutningar, bakre lucka, solslinga samt kombination av alla åtgärder. Resultatet från undersökningen visar att fallet med kombinerade åtgärder har minst värmeförluster på 135 W. Detta är 18 % mindre än grundtillståndet, alltså 164 W. Efter 25 år sparas 6 400 kWh för kombinerade åtgärder och det sparas 4 000 kWh vid isolering av övre röranslutningar jämfört med grundtillståndet. För enskilda åtgärder har isolering av övre rör och sidoanslutningar minst värmeförluster. En omvärldsanalys genomförs som visar att marknaden för värmepumpar växer 10 % årligen de kommande fem åren. Det finns möjligheter att ersätta gasbaserade värmesystem och miljöpåverkan för värmepumpar beror på källan till elektriciteten.

No description available.

I takt med en ökande befolkning ökar användningen av energi. Samtidigt som energianvändandet ökar, avvecklas kärnkraftverken och därmed ökar kolkraftverkens användning vilket leder till utsläpp av främst koldioxid. Många industrier släpper ut mängder av överskottsvärme i naturen utan att den återanvänds. Ett sätt att ta tillvara på överskottsvärme, som annars går till spillo, är att lagra den. Om värme kan lagras och användas vid en annan tidpunkt kan den ersätta andra energikällor och onödiga utsläpp kan förhindras. Det finns idag tre olika metoder att lagra värmeenergi. Dessa är sensibelt värme, latent värme och kemisk värme. Inom varje metod finns olika system som beskrivs vidare i denna rapport. Bharat Forge Kilsta Kilsta är ett smidesföretag i Karlskoga. Deras smidesugn avger stora mängder värme som dels går till lokaluppvärmning men en del av värmen går till spillo. Skulle överskottsvärmen, som nu går till spillo, kunna lagras på ett effektivt sätt skulle både miljömässiga och kostnadsmässiga besparingar kunna göras. Syftet med rapporten är att redogöra och jämföra olika värmelagringsmetoder i en litteraturstudie för att se vilken typ som passar för industriell överskottsvärme i fallet med Bharat Forge Kilsta. Målet är att översiktligt redovisa olika lagringsmetoder samt olika system inom dessa med avseende på lagringskapacitet och kostnad. Utifrån simulering och reglering av bergrumslager och ackumulatortankar kan en passande metod, med avseende på energidistribution och energieffektivitet samt kostnad, för det specifika fallet väljas. Den mest utvecklade och kommersiellt använda metoden är sensibelt värme, den latenta och kemiska värmelagringen är fortfarande i forskning- och utvecklingsstadiet då de är mer kostsamma. Val av lagringsmetod avgörs utifrån lagringskapacitet, lagringstemperatur, kostnad, geografisk placering samt lagringslängd. Sensibelt värme passar bäst till långtidslagring, vid lägre temperaturer och där lagringskapaciteten måste vara stor till ett lågt pris. Latent och kemisk värme passar bäst för högre temperaturer då värmeförlusterna är små och energidensiteten är hög, kostnaden för dessa är dock hög och de tillämpas enbart i liten skala än så länge. Ur litteraturstudien kunde vissa system uteslutas, de system som skulle passa en industri som Bharat Forge Kilsta var bergrum och ackumulatortank. Resultatet visade att bergrummen har störst värmeförluster jämfört med den totala energin, däremot är lagringskapaciteten större. För att garanterat tillgodose värmebehovet vid extremdagar är det mest lämpligt att använda bergrummen. Kostnadsmässigt är de befintliga tankarna bäst lämpade, däremot klarar de enbart tillgodose värmebehovet i sex timmar vid extrembelastning. Om de befintliga tankarna används som system och 200 m3 tanken tilläggsisoleras kan omkring 100 000 kr per år sparas, räknat med att förlusterna skulle ersätta inköpt fjärrvärme och att skillnaden i värmeförluster enbart sker vinterhalvåret. Återbetalningstiden var kortast för de befintliga takarna, 1,4 år medan en ny ackumulatortank hade längst återbetalningstid, 3,2 år. / When the population increases also the energy use will rise. At the same time the nuclear power plants is decommissioned and the use of coal-fired power plants increases, which leads to large amount of mainly carbon dioxide emissions. Many industries get a lot of excess heat that is released in the nature instead of being reused. One way to reuse excess heat could be to store the heat in a suitable storage for later use. If the excess heat can be stored and be used at a different time it can replace other energy sources and decrease the emissions. Today there is three ways to storage heat, they are sensible heat, latent heat, and chemical heat. In each method there are different systems, these will be described further in this report. Bharat Fore is a large forging company in Karlskoga, Sweden. From their furnace a lot of heat is emitted, some of the heat is used to heat the buildings, but still a lot of excess heat goes to waste.  The aim of this report is to compare different heat storage systems and see which one is best suited to industrial excess heat. The goal is to investigate if there is any heat storage method that is effective and cost-saving that fits a larger industry. The purpose of this work is to do a literature study to account and compare different heat storage methods to find the best suitable system for the case with Bharat Forge Kilsta. The goal is to present different storage methods and the different system for each method with respect of cost and storage capacity. From simulation and regulation find the best fitting method for the real case with respect of cost, efficient and storage capacity. The most developed and commercially used method is the sensible heat. Latent heat and chemicals are very costly and still in the research and development stage. Geographic location, using area and operating temperature is parameters that need to be considered when choosing heat storage system. Sensible heat is best suited for long-term storage, at lower temperatures and when the storage capacity needs to be large to a small cost. Latent and chemical heat is best suited for higher temperatures because the heat losses are small and the energy density is high and they are only applied in small scale for now. The result of the literature study showed that storage tanks and cavern storage is most fitting for the case with Bharat Forge Kilsta. The cavern has much larger heat loss compared to the total energy, however the storage capacity is much larger. To guarantee that the heat requirements when there are extreme days it is most appropriate to use the cavern as heat storage. From a coast view it is most fitting to use the already existing tanks, however they could only cater the heat requirement for six hours of heat peak when the production is not running. If the existing tanks is used as heat storage, and the 200 m3 tank will be additional insulated, if the heat loss, in the winter, is replaced with purchased district heating as much as 100 000 SEK per year could be spared. The payback time is shortest for the existing tanks, 1.4 years and almost 3.2 years for the new storage tank.

<p>When a combined heat and power plant produces heat and power it often faces a deficit of heat load during the summer or other periods of time. This heat is often unnecessarily cooled away or the power production has to be reduced or shut off. If it is possible to store heat from periods with low heat demand to periods with high heat demand one can get many benefits. Among these benefits are: increased power production, decreased operation with partial load, uniformly distributed load.</p><p>To be able to store heat in situations like this long-term thermal heat storages are needed. In this thesis five different types of stores are presented: rock cavern storage, tank storage, pit water storage, borehole storage and aquifer storage. In this thesis the principles of the different storages is presented and experiences from operation in Sweden, Germany and Denmark are also presented.</p><p>The thesis contains a calculation of costs for the types of thermal heat storages that are suitable for use in a combined heat and power plant. To be able to function in a combined heat and power plant, a long-term thermal heat storage must be able to handle a high charge and discharge output. Storages that can meet these demands use water as store medium.</p><p>The conclusion is:</p><p>Pit storages are interesting if the capacity is below 20 000 m^3.</p><p>For capacities between 20 000 to 50 000 m^3, tank storages are most suitable.</p><p>Rock cavern storages are interesting if the capacity is larger than 100 000 m^3.</p><p>For capacities between 50 000 to 100 000 m^3, either rock cavern storages or connected tank storages are appropriate.</p>

The constant need of energy is something that affects us all no matter our current situation. Whether we are driving our car to work, taking the elevator or using the oven to cook dinner we end up relying on energy. Our whole society is continuously striving to achieve a higher grade of efficiency and the process of supplying ourselves with energy is no exception. The importance of appliances in our everyday life cannot be exaggerated and thus the importance of their high efficiency. Efficiency is already a keyword in the appliance industry with labels, stars and numbers helping us choosing the most suitable option for the task ahead. No matter how efficient appliances often use pure electricity as their energy source. This is where the heat pump shines being an excellent way of removing excess heat where it is not needed to somewhere where it is put to good use.    The goal of this study is to research the possibility of supplying a range of household appliances with a single solution built around a heat storage tank, this being a far simpler and cheaper solution then supplying each and every one of them with their own solution. The storage tank will act as a buffer during the peak periods of usage will be supplied with energy by a heat pump.   The system has been modeled with Comsol, a calculation and simulation software, to be able to preserve details as close to reality as possible. Different storage tank sizes combined with different heating values has been tested to determine the optimal combination.   Results show that the system is a plausible solution to the problem and that a compressor using 290W to supply the storage tank with 1000W of heat is enough to handle the peak periods of the appliance usage. The efficiency of the system depends on the heat source and while using the exhaust air from the household is recommended, the study presents two more options. The key to handling the peak periods is the storage tank acting as a buffer then being reheated over time. / Tillgången på energi eller snarare behovet av den är något som genomsyrar hela vår tillvaro. Vare sig vi tar bilen till jobbet, hissen upp till lägenheten eller värmer på maten i ugnen så gör vi oss beroende utav den. Hela vårt samhälle strävar kontinuerligt efter att effektiviseras oavsett om drivkraften är nyfikenhet, tvång eller ökad förtjänst och energitillförsel är inget undantag. Vikten av vitvaror i vår vardag kan knappast överdrivas och därför har också effektiviseringen av dem prioriterats högt. Idag jobbar industrin för fullt med att finslipa tekniken för att pressa energiförbrukningen allt lägre och man har även valt att börja utnyttja värmepumpen som ett sätt att värma apparaturen ännu effektivare. Värmepumpen är ett lysande verktyg för att flytta energi ifrån en plats med överskott till en situation med behov och att utnyttja exempelvis den energi vi annars vädrar ut ur huset till att värma hushållets vitvaror skulle innebära en betydligt effektivare resurshantering.   Studien syftar till att undersöka huruvida det totala energibehovet från ett genomsnittligt hushålls vitvaror gemensamt kan lösas utav en ensam värmelagringslösning. En ackumulatortank skall förses med värmeenergi som sedan bygger en buffert stor nog för en diskmaskin, en tvättmaskin och en torktumlare under vardaglig användning. Energitillförseln kommer att ske med hjälp utav en värmepump. Systemet är dimensionerat med hjälp utav beräkningsprogramvaran Comsol och har tagit hänsyn till variationer i såväl tankstorlek som tillförd värme från värmepumpen. Resultatet visar att lösningen är fullt möjlig och att en kompressoreffekt på ca 290W krävs för att flytta 1000W värme från en valfri källa, förslagsvis frånluften i hushållet, till vitvarorna. Den tänkta lösningen blir olika effektiv beroende på källan till värmen men visar sig vara en energisnålare lösning än konventionell eldrift. Nyckeln i sammanhanget blir ackumulatortanken som ser till att energin finns tillgänglig när den behövs och att den normalt höga effekten som krävs från vitvaror istället fylls på över tid och hanteras momentant genom tankens buffert.

When a combined heat and power plant produces heat and power it often faces a deficit of heat load during the summer or other periods of time. This heat is often unnecessarily cooled away or the power production has to be reduced or shut off. If it is possible to store heat from periods with low heat demand to periods with high heat demand one can get many benefits. Among these benefits are: increased power production, decreased operation with partial load, uniformly distributed load. To be able to store heat in situations like this long-term thermal heat storages are needed. In this thesis five different types of stores are presented: rock cavern storage, tank storage, pit water storage, borehole storage and aquifer storage. In this thesis the principles of the different storages is presented and experiences from operation in Sweden, Germany and Denmark are also presented. The thesis contains a calculation of costs for the types of thermal heat storages that are suitable for use in a combined heat and power plant. To be able to function in a combined heat and power plant, a long-term thermal heat storage must be able to handle a high charge and discharge output. Storages that can meet these demands use water as store medium. The conclusion is: Pit storages are interesting if the capacity is below 20 000 m^3. For capacities between 20 000 to 50 000 m^3, tank storages are most suitable. Rock cavern storages are interesting if the capacity is larger than 100 000 m^3. For capacities between 50 000 to 100 000 m^3, either rock cavern storages or connected tank storages are appropriate.

Nästan 80 procent av den globala energitillförseln kommer från fossila källor, och behöver drastiskt minska. Industriell spillvärme är en energitillgång som blir allt attraktivare men är ofta lågtempererad, vanligtvis mellan 30°C och 100°C, genom att tillsätta en värmepump och låta värmen gå till fjärrvärmenätet blir ofta återbetalningstiden låg. Uddeholms AB använder idag fjärrvärme och en naturgasbaserad spetsvärme för att möta sitt energibehov. Uddeholm AB har stora mängder lågtempererad spillenergi i form av kylvatten från processtegen Electro slag remelting (ESR) och ljusbågsugnen (LBU) som i nuläget inte utnyttjas. Syftet är därför att skapa ett underlag för rekommendation om hur energi som genereras inom industrin kan utvinnas för att möta energibehovet och för att minska användandet av naturgasbaserad spetsvärme. Genom simuleringsprogrammet Simulink har en dynamisk modell byggts upp för att simulera 6 olika system över ett år med en timmes tidssteg. Systemen består av olika kombinationer av värmepumpar, värmeväxlare och ackumulatortank och använder kylvattenflödet från ESR och LBU. Referenssystemet är systemet som används idag, och det första systemet består av en värmepump som använder ESRs kylvattenflöde på värmepumpens kalla sida för att leverera energi till fjärrvärmereturen (VPESR). Det andra systemet består av en värmeväxlare på ljusbågsugnens kylvatten som återvinner energin från ljusbågsugnens kylvatten till fjärrvärmereturen (VVX). Det tredje systemet är en kombination av de två första systemen (VVX + VPESR). I det fjärde systemet tillsätts en extra värmepump efter värmeväxlaren på det tredje systemet (VVX + VPLBU + VPESR). Det femte systemet innebär en värmepump på ljusbågsugnens kylvatten och en värmepump på ESRs kylvatten (VPLBU + VPESR). Det sjätte systemet är samma som det femte men med undantaget att en ackumulatortank tillsätts på ljusbågsugnens kylvatten innan det går in i värmepumpen (VPLBU + Ack + VPESR). Studiens resultat visar att behovet av den naturgasbaserade spetsvärmen försvinner för samtliga fall och miljöpåverkan är lägre än vid referensfallet för samtliga system eftersom den naturgasbaserade spetsvärmen inte längre behöver användas. Vilken miljöpåverkan systemen har beror till stor del på vilken indata som används, och behöver därför tas i beaktning. Ekonomiskt så är samtliga system lönsamma över 20 år med en återbetalningstid på under 5 år. I framtiden bör möjligheten till att sälja energi som produceras till fjärrvärmeföretaget för att maximera lönsamheten ytterligare. Resultaten följer trenden att fler och större värmepumpar resulterar i en högre elförbrukning, lägre fjärrvärmebehov och högre miljöpåverkan. En ackumulatortank bidrar till ett jämnare COP och ett högre årsmedel COP men anses vara en mindre fördelaktig investering eftersom den inte genererar tillräckligt höga resultat för att täcka sin höga initiala kostnad. Det är av största grad viktigt att höja temperaturen på ljusbågsugnens kylvatten eftersom en höjd temperatur minskar energibehovet med ungefär 20%, och miljöpåverkan i form av koldioxidalstring sänks då med ungefär 20%. Systemet uppnår även ungefär 90% större lönsamhet med ökade temperaturer och ett år kortare återbetalningstid utan ackumulatortank och 5 år kortare med ackumulatortank. Det fjärde systemet (VVX + VPLBU + VPESR) har lägst energibehov på ungefär 2 000MWh och uppnår störst lönsamhet över 20 år på nästan 400 Mkr. System två (VVX) har lägst miljöpåverkan i form av koldioxidalstring med en minskning på ungefär 90% jämfört med referenssystemet och kortast återbetalningstid på under 2 år. Därav rekommenderas det andra systemet (VVX) om miljö och återbetalningstid prioriteras och det fjärde systemet (VVX + VPLBU + VPESR) om lönsamhet och ett minskat energibehov prioriteras. / Almost 80% of global energy supply comes from fossil sources and needs to be drastically reduced. Industrial waste heat is an increasingly attractive energy resource but is often low temperature, usually between 30°C and 100°C, and by adding a heat pump and letting the heat go to the district heating network, the payback time is often low. Uddeholm AB currently uses district heating and a natural gas-based peak heating to meet its energy needs. Uddeholm AB has large amounts of low-temperature waste energy in the form of cooling water from the process steps Electro slag remelting (ESR) and the electric arc furnace (LBU) that are currently not utilized. The purpose is therefore to create a basis for recommendations on how energy generated in industry can be recovered to meet the energy demand and to reduce the use of natural gas-based peak heat. Through the simulation program Simulink, a dynamic model has been built to simulate 6 different systems over a year with one hour time steps. The systems consist of different combinations of heat pumps, heat exchangers and storage tanks and use the cooling water flow from ESR and LBU. The reference system is the system used today, and the first system consists of a heat pump that uses the ESR cooling water flow on the cold side of the heat pump to supply energy to the district heating network (VPESR). The second system consists of a heat exchanger on the arc furnace cooling water that recovers the energy from the arc furnace cooling water to the district heating network (VVX). The third system is a combination of the first two systems (VVX + VPESR). The fourth system adds an additional heat pump after the heat exchanger of the third system (VVX + VPLBU + VPESR). The fifth system involves a heat pump on the arc furnace cooling water and a heat pump on the ESR cooling water (VPLBU + VPESR). The sixth system is the same as the fifth but with the exception that an accumulator tank is added to the arc furnace cooling water before it enters the heat pump (VPLBU + Ack + VPESR). The results of the study show that the need for the natural gas-based peak heat disappears for all cases and the environmental impact is lower than in the reference case for all systems because the natural gas-based peak heat no longer needs to be used. The environmental impact of the systems depends largely on the input data used, and therefore needs to be taken into account. Economically, all systems are profitable over 20 years with a payback period of less than 5 years. In the future, the possibility of selling the energy produced to the district heating company should be considered to further maximize profitability. The results follow the trend that more and larger heat pumps result in higher electricity consumption, lower district heating demand and higher environmental impact. An accumulator tank contributes to a more even COP and a higher annual average COP but is considered a less beneficial investment as it does not generate high enough results to cover its high initial cost. It is of utmost importance to increase the temperature of the cooling water of the electric arc furnace because an increased temperature reduces the energy demand by about 20%, and the environmental impact in terms of carbon dioxide generation is then reduced by about 20%. The system also achieves about 90% greater profitability with increased temperatures and a one year shorter payback period without a storage tank and 5 years shorter with a storage tank. The fourth system (VVX + VPLBU + VPESR) has the lowest energy demand of about 2 000 MWh and achieves the highest profitability over 20 years of almost 400 MSEK. System two (VVX) has the lowest environmental impact in terms of CO2 generation with a reduction of about 90% compared to the reference system and the shortest payback period of less than 2 years. Hence, the second system (VVX) is recommended if environment and payback time are prioritized and the fourth system (VVX + VPLBU + VPESR) if profitability and reduced energy demand are prioritized.

I takt med stigande oljepriser har ett av Sveriges största odlingsföretag Svegro bestämt sig för att byta ut sitt nuvarande värmesystem. Svegro består idag av växthus på ca 50 000 m2 på Thorslunda gård, Färingsö. Uppvärmningen sker idag med hjälp av oljeeldning samt den värmeenergi som omvandlas från växthuslampor. Det nya värmesystemet kommer att använda sig av ett annat förbränningsalternativ än mineralolja. Detta kommer göra det möjligt för Svegro att sänka sina energikostnader och minska miljöpåverkan genom reducerat koldioxidutsläpp. Kraven som ställs är att det nya värmesystemet ska kunna integreras med det befintliga värmesystemet och samtidigt leva upp till dagens ekologiska krav. Målet med bytet av värmesystem är att sänka energiförsörjningskostnaderna men också att klara av framtida högre ställda krav och miljömålsättningar. För att avgränsa rapporten har tre olika förbränningsalternativ behandlats där alla passar bra med den nuvarande vattenburna värmelösningen. Alternativen består av bioolja, pellets och flis. För att bestämma det bästa alternativet har en jämförelsestudie mellan de olika bränslena gjorts där faktorer som investeringskostnader, miljöpåverkan och bränsleeffektivitet beaktats. Utifrån analyserna av resultaten i rapporten föreslås pellets som det bäst lämpade systemet för Svegros anläggning. Enligt livskostnadsanalysen i rapporten kommer det nya systemet att ha betalat av sig efter 1,5 år och efter det kommer besparingar på ca 5,5 miljoner kr göras per år jämfört med om det befintliga systemet skulle bevaras. Det nya bränslet kommer utöver ekonomiska besparingar även minska CO2-utsläppen med ca 2300 ton per år. Konsekvenserna av att välja pellets som förbränningsalternativ är att man måste kombinera pelletsförbränningen med en biooljeuppvärmning, detta för att växterna ska klara av att överleva extremt kalla vinterdagarna. / While the oil price continues to increase, one of Sweden’s largest indoor growing companies Svegro has decided to replace their existing heating system. Svegro is a large green house with an area of approximately 50 000 m2 and is located at Thorslunda gård, Färingsö.The heating system today uses mineral oil and the heat from assimilation lamps. The new system will be using an alternative combustion fuel to the expensive mineral oil. This will make it possible for Svegro to lower their energy costs and reduce their environmental effect by lowering the emissions of carbon oxide.The requirements are that the new heating system should be able to be integrated with the already existing system and at the same time live up to today´s ecological requirements. The goal of replacing the heating system is to reduce the energy costs but also to manage future demands and environmental ambitions. In order to define some limitations for the reports we have chosen three different combustion options where all alternatives fit with the present heating distribution. The combustion options are biological oil, wood pellets and wood chips. To determine the best option a comparison between the different fuels has been done considering factors such as investment costs, environmental impact and fuel efficiency.Based on the analyzed results we suggest that wood pellets will be the most suitable fuel for Svegros facility and heating system. According to the lifecycle cost the new system will have paid off itself after 1,5 years. The savings made each year from changing fuel will be approximately 5,5 million SEK per year compared if the oil still was used. The new fuel will in addition to the financial savings also reduce the carbon dioxide emissions by 2300 tons per year.The consequence of choosing wood pellets as combustion fuel is that you have to combine the pellet burning with biofuel combustion. The combination will make it possible for the plants to survive extremely cold weather conditions during the winter.

The energy consumption in the world continues to increase, which makes energy saving measures important. In Sweden, where buildings account for a large part of total energy use, heat exchangers in ventilation are important to reduce energy consumption. However, Sweden's winters are often cold over large parts of the country, causing frost in the heat exchanger and high and uneven heating power requirements for ventilation units. The heating system in the building is required to manage the biggest power demand that may arise. From the ventilation unit, the greatest heating power requirement is arise in the event of frost conditions, as the power requirement from the heating coil increases during defrosting. By installing an accumulator tank together with the ventilation unit, the power requirement can be evened out. Power requirement for three different scenarios where the storage tank is used has been calculated. By using thermodynamic equations and measurements from Swegon counter flow heat exchanger results were accomplished. Optimal defrosting cycle times were evaluated by theory and equations. Other defrosting methods have been calculated to be compared to the solution with the accumulator tank. In a case with 600 litres per seconds supply and exhaust air flow, outdoor temperature at -10 ° C, the power requirement to the unit could be reduced by 67 % using an accumulator tank. An accumulator tank with a volume of 73 litres was required. By using an accumulator tank with the ventilation unit, investment costs could decrease by approximately 18 000 SEK when district heating is used as energy source. However, the solution with the storage tank will not be able to reduce district heating costs more than reduced flow cost for the district heating. If a heat pump I used approximately 95 000 SEK in investment cost could be saved when using an accumulator tank. Electricity cost could also be reduced but not much. Compared to other defrosting methods, the solution with accumulator tank will require the lowest power requirement for the ventilation unit, heat recover  most energy in the heat exchanger and at the same time create an even heat power requirement at frost conditions. / Energianvändningen i världen fortsätter öka vilket gör energisparåtgärder viktiga. I Sverige där byggnader står för en stor del av den totala energianvändningen är värmeväxlare inom ventilation viktiga för att minska energiförbrukningen. Dock är Sveriges vintrar ofta kalla över stora delar av landet vilket orsakar frostproblem i värmeväxlaren och högt och ojämnt värmeeffektbehov till ventilationsaggregat. Byggnadens värmesystem måste dimensioneras efter det största effektbehov som kan uppstå. Från ventilationsaggregatet sker det största värmeeffektbehovet vid frostförhållanden eftersom effektbehovet från värmebatteriet ökar vid avfrostning. Genom att installera en ackumulatortank tillsammans med ventilationsaggregatet skulle effektbehovet kunna jämnas ut. Effektbehov för tre olika scenarion där ackumulatortank används har beräknats. Det skedde genom användande av termodynamiska ekvationer och mätningar från Swegons motströmsvärmeväxlare. Tiden för hur lång avfrostningscykel som är optimal har utvärderas genom teori och ekvationer. Andra avfrostnings metoder har beräknats för att kunna jämföras med lösningen med ackumulatortank. I ett fall med till-och frånluftflöde på 600 l/s och dimensionerande utomhustemperatur på -10 °C kunde effektbehovet fram till aggregatet minskas med 67% genom att använda en ackumulatortank. En ackumulatortank med volymen 73 liter krävdes. Genom att använda en ackumulatortank tillsammans med ventilationsaggregatet kunde investeringskostnaden kunna minskamed cirka 18000 kr när fjärrvärme används som energikälla. Lösningen med ackumulatortank kommer dock inte kunna minska fjärrvärmekostnaden mer än att minska eventuell flödeskostnad för fjärrvärmen. Vid användande av bergvärmepump skulle cirka 95000 kr i investeringskostnad kunna sparas vid användande av ackumulatortank. Eleffektkostnaden kunde även minskas men relativt lite. Jämfört med andra avfrostningsmetoder kommer en lösning med ackumulatortank kräva lägst effektbehov till ventilationsaggregatet, återvinna mest energi i värmeväxlaren och samtidigt skapa ett jämt värmeeffektbehov under frostförhållanden.