• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 565
  • 51
  • 3
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 621
  • 621
  • 621
  • 620
  • 59
  • 38
  • 32
  • 31
  • 29
  • 29
  • 28
  • 24
  • 24
  • 24
  • 24
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Dynamisk pedagogik och Dramapedagogik :  en komparativ undersökning av två pedagogiska inriktningar

Borseman, Petronella, Stintzing, Malin January 2010 (has links)
<p>Borseman, P & Stintzing, M. (2010).</p><p><em>Dramapedagogik och Dynamisk pedagogik. En komparativ undersökning av två pedagogiska inriktningar. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle. <strong><p>Abstract</p><p>Studien belyser två olika pedagogiska inriktningar – Dramapedagogik med fokus i Upplevelsens pedagogik samt Dynamisk pedagogik. Syftet med undersökningen är att belysa och jämföra skillnader och likheter mellan Dynamisk pedagogik och Dramapedagogik. Studien är kartläggande och vill bidra till att tydliggöra de båda fälten och hur de eventuellt hör ihop. Metodvalet består av fokusgruppsintervjuer med lärarutbildare från Västerbergs Folkhögskola och Stockholms Universitet samt litteraturstudier. Valet att komplettera litteraturstudier med intervjuer beror på att delar av litteraturen på området härstammar från 1960- och 1970-talet, varför det är relevant att undersöka om teorierna fortfarande är aktuella. Resultaten från fokusgruppsintervjuerna är sorterade under åtta respektive fem underrubriker rörande likheter och skillnader. Undersökningen är inspirerad av en fenomenologisk-hermeneutisk ansats och belyser lärarutbildarnas uppfattningar av verksamheterna. Under fokusgruppsintervjuerna berörs teman som t.ex. hur man ser på ledarskap, Upplevelsens pedagogik och grupprocesser. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenologisk ansatsmodell inspirerad av Pirjo Birgerstam. Litteraturstudien visar att mycket av det som skrevs för nästan 50 år sedan stämmer väl överens med Dramapedagogiken och den Dynamiska pedagogiken så som den praktiseras idag på Västerbergs Folkhögskola och Stockholms Universitet. De båda inriktningarna uppvisar ett flertal likheter rörande t.ex. synen på människan, kunskap och ledarskap. De tydligaste skillnaderna mellan inriktningarna återfinns inom respektive användningsområden där Dramapedagogiken uppvisar en stor bredd medan den Dynamiska pedagogiken står för en personlig fördjupning för deltagaren.</p></strong></em></p>
82

Hur anser lärare att de arbetar med barns kommunikation vid bildskapande

Rautio, Lotta January 2009 (has links)
<p>Hur lärare anser att de arbetar med barns kommunikation vid bildskapande. Metoden har varit enkätundersökning som har vänts sig till 62 lärare i förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år. Resultatet visade att lärares främsta syfte vid bildskapande var att barnen skulle få skapa fritt , pröva material och tekniker och att det var en lustfylld stund. Ett fåtal av respondenterna ansåg att syftet var att utveckla den kommunikativa kompetensen.</p>
83

Vi är inte här för att måla vackert : - Fem bildlärares syn på sitt ämne

Angbäck, Marie, Edlund, Helena January 2006 (has links)
<p>Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur fem bildlärare ser på sitt ämne och om de fokuserar bildkommunikation eller bildskapande.</p><p>Studien visar att det kommunikativa begreppet upplevs som komplext och svårbegripligt. Därmed tolkas det på många olika sätt av bildlärarna. De tycks välja det sätt som passar in i deras synsätt och i undervisning.</p><p>Undersökning baserat på forskningslitteratur samt kursplaner. Dessa tyder på att det kommunikativa har hamnat i skuggan av skapandeprocessen, men i uppsatsen lyfts även vikten av skapandet fram. Flera forskare menar att de båda begreppen bildskapande och bildkommunikationen kompletterar varandra.</p><p>Resultatet tyder på att en förändring tycks vara på väg, trots att forskningen pekar åt annat håll.</p>
84

Bildskapandet i den indiska kulturen

Persson, Emma January 2006 (has links)
<p>This paper is built on a studytrip to north India i made under the autumn 2005. The purpose for this trip was to give me as a teatcher an experience and insight how to work with art in another culture. I´ve been in “Upper Dharamsala” even called Mcleod Ganj and visited art schools and a great artist . Too implement my investigation i have made interviews and observations in schools and i also hade the chance to spend a hole day with a great artist in India, my impresions was many, and i learned so mutch with this yourney. It is important to develop as a student such as a teatcher within the artistic in the free art such as in the steered art. That is my moust important question with my journey to India. I would like to know why the art in India is so steered and what the steered painting involves, even how they come closer to the free art. I want to give my future art students inspiration from many cultures. I want to feel that i am an inspiration for them, moustly for there imagination.</p>
85

Bland ettor och nollor i sågspånets värld : En studie om datorer i trä- och metallslöjden

Olsson, Magnus, Sjölund, Erik Unknown Date (has links)
<p>Denna studie handlar om hur datorer används i trä- och metallslöjden samt upplevda för- och nackdelar med användningen. Undersökningen är av kvalitativ art och som metod används kvalitativa strukturerade intervjuer med tre lärare samt observationer av elever vid sju olika tillfällen. I resultatet framkom att de utvalda lärarna i huvudsak använder datorn till att dokumentera elevers arbeten samt till att eleverna får söka inspiration, bilder, arbetsbeskrivningar mm på Internet. En av lärarna i undersökningen använder en egengjord PowerPoint-presentation som beskriver slöjdmoment för eleverna. Deras syften med datoranvändning varierar men en gemensam nämnare är pedagogiska och praktiska vinster. En lärare motiverar även datoranvändningen utifrån läroplanen. De upplevda fördelarna med datoranvändningen handlar i grova drag om möjligheter att dokumentera, synliggöra slöjdprocessen, tillgång till uppslag på Internet, datorn avlastar till en viss del läraren så att denne kan fokusera på andra elever som behöver hjälp samt att eleverna ofta upplever datorn som ett lustfyllt inslag i undervisningen. Nackdelarna handlar om att inslag av datoranvändning tar tid från både lärare och elevers undervisning samt att tekniken är svår och krånglar. Två lärare nämnde dessutom att eleverna inte alltid använder Internet till att surfa på sådant de borde surfa på. Den av eleverna främsta upplevda fördelen verkar vara att de tycker det är bra och roligt att kunna söka bilder och information på Internet. De av eleverna främsta upplevda nackdelarna verkar vara teknikstrul, att tekniken är svår och att de hellre vill slöjda än skriva på datorn under slöjdlektionerna.</p>
86

Bildens språk och barnens läsutveckling : En studie av bildens betydelse i barnens läsutveckling

Fahlgren, Pär January 2005 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Undersökningens syfte var att ta reda på vad som är bildens språkliga funktion, hur man kan använda sig av bildspråket i barnens läsutveckling samt varför man skall integrera ämnet bild och svenska i barnens läsutveckling. För att få svar på mina frågor har jag studerat litteratur samt gjort två intervjuer med en specialpedagog på komvux och en grundskollärare. Jag genomförde även en observation av fyra barn i klass 3. I undersökningen framkom att miljöbilder var ett arbetssätt med fokus på bilden som metod i barnens läsinlärning. Jag fann också att det finns många olika nivåer bland barnen i en klass, med bilden så kan man på ett bra sätt göra många olika uppgifter i varierad svårighetsgrad som utvecklar barnets språk. I intervjun så framkom det också att miljöbilder gör att orden inte blir abstrakta, utan får liv, ljud, doft och färg då lärandet sker med alla sinnen. Det återkommande temat i arbetet handlar om att skapa meningsfullhet, anknyta till barnens tidigare erfarenheter och vidareutveckla läsningen med hjälp av barnens inneboende motivation och upptäckarglädje. Bilden och texten har gemensamt att de båda är kommunikativa, att de beskriver för läsaren någonting. Bilden kan komplettera texten med att berätta saker för den tidiga läsaren, då denna inte har ett så rikligt ordförråd ännu. Målet med att använda bilder i språkämnen är därför att få eleverna att producera text – muntlig eller skriftlig. Det viktiga är att hitta bilder som motiverar barnen att tala eller skriva om bilderna, och komma fram till vilka frågor som ”öppnar” bilderna för barnen.</p><p>Nyckelord: läsinlärning, läsutveckling, kommunikation, bildspråk, Lustfyllt lärande.</p>
87

Trendiga kläder : främjar de individens utvecklande av en trygg identitet?

Norman, Veronica January 2006 (has links)
<p>Arbetet handlar om barn och ungdomars identitets skapande med fokus på faktorer i samhället som påverkar den enskilda individens möjligheter att med kläder finna och förmedla sin identitet. Syftet är att undersöka de möjligheter den enskilda individen har att i ämnet textilslöjd finna sin unika egenart och med slöjdprocessen utveckla en trygg identitet i skolan. De fyra frågeställningarna berör faktorer som ingår i identitets, kommunikations och slöjdprocessen, men också ett livslångt lärande. Detta för att få kunskap om hur visuell kommunikation kan främja barn och ungdomars identitetsprocess, men även stärka utvecklandet av en social och kommunikativ förmåga med slöjdprocessen. I arbetet har jag använt mig av en litteraturstudie, men också en enkätundersökning som genomfördes i textilslöjden på årskurs 9 under en av mina praktik perioder. Samt mitt anteckningsmaterial från tre utvalda praktik perioder i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. Resultatet visar att majoriteten av befolkningen i Sverige påverkar de möjligheter och tillgångar barn och ungdomar har gällande ett varierat utbud av kläder. Enkätundersökningen visar att barn och ungdomar såväl tolkar som påverkas olika av budskapet som förmedlas till dem via mode, media och ideal, men också att det förekommer en könsskillnad kring uppfattningen av individens potential att leva upp till samhällsidealet.</p>
88

Bilden som språk : om behovet av kommunikation genom bild

Barrdahl, Helen January 2006 (has links)
<p>Bilden som språk - om kommunikation genom bild är utförd som litteraturstudie. Genom kreativt skapande finns möjlighet att uttrycka saker som inte går verbalt. Samhället står inför en förändring och bilden tar en allt större plats i detta samhälle. Behovet av ökade kunskaper om bild som kommunikationsmedel, dvs., såväl kunskaper i hur människan påverkas av bildflödet som vilka möjligheter som finns att själv påverka med hjälp av bilder blir därmed allt mer påtagliga. Syftet var därmed att undersöka varför vi behöver ett bildspråk och hur bildundervisningen påverkas av samhällets utveckling. Frågeställningarna är: Hur påverkar samhällets förändring bildämnet?, Varför behöver vi ett bildspråk? Om läraren i undervisningen vill sträva efter att utveckla ett bildspråk, hur går denne då tillväga? Vad jag kommit fram till är följande: Det ökade bildflödet i samhället förutsätter att bildundervisningen ger eleverna möjlighet att utveckla sitt bildspråk. Genom att utveckla bildämnet till att bli mer kommunikativt kan eleverna få såväl kunskaper i hur de genom bild kan nå ut med ett budskap och på så sätt kommunicera med samhället. De kan även få verktygen att bemöta och tolka det bildflöde genom vilket samhället kommunicerar med dem. Möjligheterna för att utveckla bildämnet till att bli mer kommunikativt styrs av olika ramfaktorer som gruppstorlek, ekonomi förkunskaper etc. Dock bör strävan vara att utforma uppgifter som tränar eleverna i hur de själva och media med enkla medel kan skapa ett uttryck som förmedlar ett avsett budskap till mottagaren. Mitt mål med detta arbete har varit att väcka en tanke om i vilken riktning vi ska sträva efter att utveckla bildämnet och vilka behov ämnet måste svara för.</p>
89

Glappet mellan teori och praktik : En pilotstudie av medieämnets undervisning kring mediebilder i förhållande till styrdokumentens intentioner

Ericsson, Linnéa January 2006 (has links)
<p>I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ”glapp” mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ”glapp” formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ”Läroplanen för de frivilliga skolformernas” (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen. Genom detta har jag upptäckt att mina frågor kvarstår men att jag funnit möjliga orsaker, såsom en stark ämnestradition, lärarnas syn på ämnet, elevernas förväntning och syn på ämnet, ämnets position i akademin, den allmänna diskursen kring kunskap och kunskap som ett politiskt maktspel, till varför ”glappet” uppstår mellan teori och praktik i undervisning kring mediebilder. Jag ser detta upplevda ”glapp” mellan teori och praktik som ett grundläggande problem i medieundervisningen kring mediebilder men även inom undervisning i stort.</p>
90

Möjligheter : sagor och sagofilmer

Westin, Camilla January 2006 (has links)
<p>Syftet med den här uppsatsen är att behandla begreppen möjligheter, hopp och framtidsutsikter, kopplat till sagan. Har sagan betydelse för oss idag och i så fall vilken? Kan den hjälpa oss att bearbeta känslor och upplevelser och hur påverkar den vår syn på våra möjligheter? Genom att jag har analyserat tre nutida sagofilmer av Tim Burton, läst litteratur om sagans funktion och betydelse och sedan kopplat samman dem i en diskussion har jag kommit fram till att sagan helt klart är relevant idag och kan hjälpa oss att bearbeta problem både medvetet och omedvetet. De tre filmer jag har analyserat berör ämnen som i allra högsta grad är viktiga för oss som lever idag, som att hitta sig själv, våga stå på egna ben, vikten av att höra till, att vara älskad och att älska, ensamhet, utanförskap, att vara annorlunda, olycklig kärlek, hopp, fördomar och möjligheter. Genom att sagor oftast slutar lyckligt ger de oss mod att våga leva sig in i deras värld och de problem som presenteras, och på så sätt hjälper de oss att på ett tryggt sätt bearbeta det vi brottas med. Genom att bli helare människor kan vi möta framtiden med andra ögon.</p>

Page generated in 0.0621 seconds