Med denna uppsats vill jag komma till någon slutsats om vad meningsfull bildundervisning är. Jag menar att detta bör diskuteras i förhållande till skolans demokratiuppdrag. Genom skrivprocessen har jag gjort vägningar mellan olika perspektiv, men velat lägga eftertrycket på elevperspektivet. Via en litteraturstudie undersöker jag tre olika forskningsperspektiv på bildkommunikation. Bildsemiotiken, som studerar bilden som tecken, fokuserar därmed på bilden i sig. Inom visuell kultur ägnar man sig åt hur det visuella formar vår förståelse av oss själva och världen. Betraktaren, eller seendet, står i centrum. Det jag har tagit upp om estetiska uttrycksformer handlar om hur människan genom att skapa t.ex. bilder kan symbolisera känslor och drifter och nå en bättre förståelse av sig själv. Resultatet av de sju elevintervjuerna analyserar jag mot bakgrund av de ovan nämnda teorierna. Vissa av eleverna visar en outtalad förståelse för bildsemiotiska begrepp, men det finns svårigheter i att beskriva en bilds innehåll. Några ungdomar gör kommentarer kring reklamaffischer, men menar att de inte egentligen lägger märke till reklamen. Flertalet av de intervjuade lägger ut bilder på internet, i många fall för att uttrycka sin identitet eller för att kommunicera med sina vänner. Jag diskuterar kring syfte, innehåll och metod i en meningsfull bildundervisning. Syftet bör vara att utveckla elevens självkännedom och sociala färdigheter, plus att utveckla elevens förmåga att analysera och tolka det visuella. Jag menar att abstrakta teorier som bildsemiotik och visuell kultur bör presenteras för eleverna via bilder och fenomen som finns i deras närhet, eftersom de förmodligen inte är direkt intresserade av bildanalys. Undervisningsinnehållet bör vara baserat på elevernas tankar, känslor, intressen och erfarenheter, t.ex. bör eleverna ges tillfälle att bearbeta frågor om den egna identiteten. Lämpliga undervisningsmetoder anser jag vara sådana som är projektorienterade, samarbetsinriktade och temafria. Tanken med detta är att lärandet blir som mest meningsfullt när eleven får sätta sina egna mål, samt att eleven har ett socialt behov som bildämnet kunde tillgodose bättre.

Syftet med detta arbete är att undersöka musikämnets status idag utifrån några lärares syn. Jag ville genom mitt arbete ta reda på hur musiklärare och ämneslärare upplever musikämnets status i skolan idag och hur musiklärarna behandlas. Undersökningen är baserad på semikvalitativa intervjuer där jag intervjuat fyra musiklärare, varav tre från grundskolan och en från gymnasiet, samt tre lärare i andra ämnen från grundskolan. Resultatet av intervjuerna visar att ämnets status är starkt varierande och svårt att ta på. Kollegornas syn på musikämnets status är också skiftande, dock finner jag att de är mer negativa. Den negativa synen från kollegor tror de intervjuade musiklärarna och även lärarna i andra ämnen beror mest på okunskap. Det som möjliggör musiklärarnas arbete är enligt de olika lärarna att resurserna för musikämnet är bra och att ledningen oftast är positiv och stöttar. Däremot framkommer det att många andra har en verklighet som visar på motsatsen. Det negativa som hindrar och försvårar för musiklärarna är det höga antalet undervisningstimmar, övertid, samt dåliga scheman, dålig förståelse för ämnet och musiklärarnas arbetssituation. Undersökningen visar att musikläraren är särbehandlad ibland. Det finns olika uppfattningar om hur mycket.

Jag blev under min utbildning introducerad i smidets värld och där är jag kvar. Jag har velat fördjupa mina kunskaper att smida tillsammans med barn men underlaget som finns är tunt. Jag har även märkt under mina VFU perioder att metalldelen i skolan inte får det utrymme som den förtjänar. Varpå syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur man kan belysa smidets kulturtradition, hur man kan arbeta med smidet i skolan och visa varför metallslöjden förtjänar större utrymme inom ämnet trä- och metallslöjd. Metoden för att söka svar på mina frågor består av litteraturstudier inom ämnet samt intervjuer med lärare i grundskolan som undervisar i smide. Den förr så vanliga kunskaps förmedling mellan far och son eller mor och dotter förde på ett naturligt sätt kulturtraditioner vidare. Så är inte fallet idag. Vår äldre generation, d v s de som vuxit upp i jord- eller skogsbrukssamhället, besitter en enorm kunskap när det gäller kulturarvet, men det känns som att vi idag inte har tid att lyssna till deras erfarenheter. Om dessa kunskaper skall leva vidare måste det visas intresse för dessa inom skolans värld. De resultat som jag har kommit fram till är att det är fullt möjligt att bedriva en fungerande smidesutbildning i grundskolan.

Detta är den teoretiska delen av ett alternativt examensarbete, dvs. ett arbete som innehåller både praktiska och teoretiska delar. Metodiken för detta alternativa arbete är ännu inte utarbetad, utan detta är ett pilotprojekt. Syftet är att dokumentera och lyfta fram den konstnärliga processen i arbetet med min och mina tre projektdeltagares självbild och dess påverkan på självbilden. Vad är självbild, självkänsla? Vilken roll spelar kroppsuppfattningen i formandet av självbilden? Hur kan man arbeta med det i skolan? Dagens ungdomar utsätts för ett tryck i medierna när det gäller sitt eget utseende, varför skolan bör ta ett större ansvar att skapa en sund kroppsuppfattning för att nå det verkliga målet: att skapa en god självkänsla hos var och en av våra unga. Den gestaltande delen av arbetet består av bildmaterial såsom stillbilder, morfningar samt ett bildspel. Arbetet i sin helhet finns att ta del av på Institutionen för estetiska ämnen, Umeå Universitet, samt på internet: http://www.estet.umu.se/alt.exarb/Bilder/text_.htm

Syftet med denna semi-kvalitativa undersökning var att undersöka hur elever i år 9 värdesätter sina kunskaper och betyg i textilslöjd. Undersökningen gjordes på tre skolor på olika orter i samma kommun i Mellansverige. Jag intervjuade tre elever på varje skola samt deras textilslöjdslärare. Sammanlagt blev det tolv intervjuer. De frågeställningar som ligger till grund till mina intervjufrågor är: Hur förmedlas mål och betygskriterier till eleven? Hur värderar eleven sin kunskap i textilslöjd? Samt, känner sig eleven rättvist bedömd i textilslöjd? I bakgrunden sammanfattar jag den litteratur som berör mitt intresseområde där jag först beskriver kortfattat om slöjdens tillkomst i skolan till vad som står i kursplanen för slöjd, vad som betraktas som kunskap i läroplanen och om ämnets status. I resultatet visade sig att samtliga elever hade fått information om mål och betygskriterierna av sina textilslöjdlärare och att ingen av eleverna tyckte att ha kunskap i textilslöjd är onödig kunskap, även fast de inte kommer att arbeta inom textilslöjd när de blir äldre. Kunskaperna inom textilslöjden sågs mer som nyttokunskaper. De elever som jag träffade var alla flickor och de stävade efter det högre betyget än det som de hade vid intervjutillfället och de sade sig veta vad som krävdes av dem för att nå det högre betyget, vilket var att de skulle arbeta mer självständigt. Eleverna tyckte även att de blev rättvist bedömda i ämnet trots att de hade svårigheter att förklara vad som stod i betygskriterierna.

Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förändrats och formulerats olika i skolutredningar och läroplaner. I dagens rådande läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mål och riktlinjer där elevinflytande innefattas. Under min praktik som lärarstuderande i ämnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som själv fått välja låtar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och få större förståelse för musiklärares syn på elevinflytande och hur de menar inflytandet påverkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jämförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland. Mina frågeställningar är; vad anser lärarna om elevinflytande i sin planering?, Hur menar de att det påverkar deras undervisningspraktik?, Hur har de tolkat sitt lands läroplan när det gäller elevinflytande? Jag har studerat vad tidigare forskning, undersökningar och projekt säger om synen på elevinflytande. Jag har också intervjuat fyra musiklärare, två från Sverige och två från Nya Zeeland och då använt mig av en kvalitativ intervjuform. Jag har även gjort observationer på min praktikskola på Nya Zeeland. Resultaten från min undersökning visade enligt min tolkning att elevinflytande har en större plats i den svenska undervisningen i jämförelse med Nya Zeelands. Detta konstaterade jag utifrån intervjuer, observationer och innehållet i ländernas läroplaner. Elevinflytandet visade sig mest i elevernas möjlighet att välja ensemblelåtar. En slutsats blev därför vikten för lärare att se andra möjliga områden för elevers inflytande.

Syftet med den här uppsatsen är att behandla begreppen möjligheter, hopp och framtidsutsikter, kopplat till sagan. Har sagan betydelse för oss idag och i så fall vilken? Kan den hjälpa oss att bearbeta känslor och upplevelser och hur påverkar den vår syn på våra möjligheter? Genom att jag har analyserat tre nutida sagofilmer av Tim Burton, läst litteratur om sagans funktion och betydelse och sedan kopplat samman dem i en diskussion har jag kommit fram till att sagan helt klart är relevant idag och kan hjälpa oss att bearbeta problem både medvetet och omedvetet. De tre filmer jag har analyserat berör ämnen som i allra högsta grad är viktiga för oss som lever idag, som att hitta sig själv, våga stå på egna ben, vikten av att höra till, att vara älskad och att älska, ensamhet, utanförskap, att vara annorlunda, olycklig kärlek, hopp, fördomar och möjligheter. Genom att sagor oftast slutar lyckligt ger de oss mod att våga leva sig in i deras värld och de problem som presenteras, och på så sätt hjälper de oss att på ett tryggt sätt bearbeta det vi brottas med. Genom att bli helare människor kan vi möta framtiden med andra ögon.

This paper is built on a studytrip to north India i made under the autumn 2005. The purpose for this trip was to give me as a teatcher an experience and insight how to work with art in another culture. I´ve been in “Upper Dharamsala” even called Mcleod Ganj and visited art schools and a great artist . Too implement my investigation i have made interviews and observations in schools and i also hade the chance to spend a hole day with a great artist in India, my impresions was many, and i learned so mutch with this yourney. It is important to develop as a student such as a teatcher within the artistic in the free art such as in the steered art. That is my moust important question with my journey to India. I would like to know why the art in India is so steered and what the steered painting involves, even how they come closer to the free art. I want to give my future art students inspiration from many cultures. I want to feel that i am an inspiration for them, moustly for there imagination.

No description available.

Jag har i det här arbetet inriktat mig på att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trä- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter på lärande. Min uppsats är genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkät undersökning. Syftet med detta examensarbete är studera hur tankar om sociokulturellt lärande går att införliva i trä- och metallslöjden. De frågeställningar som jag har arbetat med är dessa: Vad kännetecknar sociokulturellt lärande? Kan sociokulturellt lärande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lärande inom trä- och metall slöjden? I hur stor utsträckning bedrivs trä- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kärnan i sociokulturellt tänkande är språkets och kommunikationens betydelse för lärande. Sociokulturella tankar skulle utan vidare gå att införliva inom slöjden, och det finns tydliga drag av sociokulturella teorier i skolans traditionella slöjdundervisning. Det har inte framkommit några fakta som talar emot ett ökat sociokulturellt inslag.