<p>Ungdomsvåldet, framförallt bland unga tjejer, har under de senaste åren ökat. Tjejer är idag i högre grad involverade i våldshandlingar än tidigare och våldet blir allt hårdare. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa och undersöka fenomenet "tjejer som slåss". Avsikten var att återspegla hur tjejerna i denna studie beskriver sina personliga erfarenheter av att börja använda våld och av att aktivt ha utövat det. Vidare var avsikten att förstå vad som ligger bakom deras uppbrott och hur livet ser ut efteråt. För att uppnå syftet genomfördes en personlig kvalitativ intervju och fem kvalitativa intervjuer via e-mail. Resultatet var att tjejerna har gemensamma erfarenheter av att börja använda våld och ett antal återkommande riskfaktorer identifierades, exempelvis uppväxtmiljö präglad av våld och någon form av utanförskap bland jämnåriga. Tjejerna har också likartade erfarenheter av att aktivt ha utövat våld. Under tiden som våldsutövare kom många att hamna i brottsliga gäng. Eftersom tjejerna under sin uppväxt upplevt utanförskap uppfattades den gemenskap som de fann i dessa gäng som väldigt positiv. Vägen ut ur våldsbrottsligheten skedde på olika sätt, dock kunde likartade uppbrottsprocesser tydas. Uppbrottet från våldsutövandet karaktäriserades av en process som skedde under en lång tid. Tjejerna angav att de idag lever ett bra liv och att de till största delen har positiva erfarenheter av att ha varit en tjej som slåss. Dock ansåg de också att det är en erfarenhet som är svår att bära på. Studiens främsta fynd var att ensamhet och utanförskap tenderar att spela stor roll både vid vägen in i, under tiden, vägen ut ur våldsbrottslighet och livet efter.</p>

Ungdomsvåldet, framförallt bland unga tjejer, har under de senaste åren ökat. Tjejer är idag i högre grad involverade i våldshandlingar än tidigare och våldet blir allt hårdare. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa och undersöka fenomenet "tjejer som slåss". Avsikten var att återspegla hur tjejerna i denna studie beskriver sina personliga erfarenheter av att börja använda våld och av att aktivt ha utövat det. Vidare var avsikten att förstå vad som ligger bakom deras uppbrott och hur livet ser ut efteråt. För att uppnå syftet genomfördes en personlig kvalitativ intervju och fem kvalitativa intervjuer via e-mail. Resultatet var att tjejerna har gemensamma erfarenheter av att börja använda våld och ett antal återkommande riskfaktorer identifierades, exempelvis uppväxtmiljö präglad av våld och någon form av utanförskap bland jämnåriga. Tjejerna har också likartade erfarenheter av att aktivt ha utövat våld. Under tiden som våldsutövare kom många att hamna i brottsliga gäng. Eftersom tjejerna under sin uppväxt upplevt utanförskap uppfattades den gemenskap som de fann i dessa gäng som väldigt positiv. Vägen ut ur våldsbrottsligheten skedde på olika sätt, dock kunde likartade uppbrottsprocesser tydas. Uppbrottet från våldsutövandet karaktäriserades av en process som skedde under en lång tid. Tjejerna angav att de idag lever ett bra liv och att de till största delen har positiva erfarenheter av att ha varit en tjej som slåss. Dock ansåg de också att det är en erfarenhet som är svår att bära på. Studiens främsta fynd var att ensamhet och utanförskap tenderar att spela stor roll både vid vägen in i, under tiden, vägen ut ur våldsbrottslighet och livet efter.

Syftet med denna studie var att få en inblick och förståelse för personalens uppfattningar om och upplevelser av ungdomars aggressiva beteenden som befinner sig på en SiS-institution. Dessutom har personalens bemötande gentemot dessa ungdomar belysts från svaren och resultaten av frågeställningarna. En kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt från hermeneutiken användes för att utföra studien tillsammans med semistrukturerade intervjuer med ett antal respondenter från en SiS-institution. von Wrights (2000) relationella och punktuella perspektiv användes som teoretisk utgångspunkt till studien. Resultatet redovisar att respondenterna uppfattade, upplevde och erfarar att ungdomarna som placeras vid institutionen minst någon gång under vistelsen uppvisar ett aggressivt beteende. Det kan även ses i resultatet att personalen upplever att dessa ungdomar i de flesta fall har många av de faktorer som orsakar ett aggressivt beteende med sig till institutionen från deras bakgrund och familjesituation.

Stigenhag, Eva. Strandberg, Pia. & Svensson, Ewa. (2005). Aggressivt beteende. Pedagogers syn på barn som uppvisar aggressivt beteende. (Aggressive behavior. How teachers look at children who demonstrate aggressive behavior). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att problematisera begreppet ”aggressivt beteende” när pedagoger möter beteendet bland barn i förskola och skola. Arbetet behandlar pedagogers syn på och förhållningssätt till barn som uppvisar aggressivt beteende. Arbetet tar också upp orsaker till aggressivt beteende och olika vägar att bemöta det.Arbetet ger en översikt av olika författares slutsatser angående orsaker till aggressivt beteende och möjliga vägar att bemöta och reducera aggressivt beteende. Genom djupintervjuer med femton pedagoger vill vi belysa pedagogers syn på barn som uppvisar aggressivt beteende och hur de går till väga för att bemöta det. Resultaten visar att aggressivt beteende orsakas av sociala, kulturella, ekonomiska och psykologiska betingelser och att det till största delen är ett inlärt beteende. I vår undersökning får vi fram att antalet barn som uppvisar aggressivt beteende ej har ökat, men att yttringarna av det aggressiva beteendet har blivit hårdare. Barn som uppvisar aggressivt beteende påverkar verksamheten i förskola och skola starkt och pedagogerna efterlyser fortbildning och stöd. / Aggressive behaviorHow teatchers look at children who demonstrate aggressive behavior

<p>Hur beter sig skärpiplärkor (Anthus petrosus) när de försvarar reviret mot en inkräktare under häckning? Eskalerar de aggressivitet olika eller har de en gemensam strategi? Påverkas beteendet av häckningsfas? Kan använd tid säga något om motivation att försvara revir? För att besvara dessa frågor placerades en burhållen artfrände av endera kön i etablerade revir. I studien mättes ägnad tid åt olika aggressiva beteenden, vilka hade klassats och graderats beroende av styrkan i hoten. Resultatet visade att alla hanar eskalerar aggression på ett likartat sätt och ägnade i medeltal lika lång tid åt olika nivåer. Individuella skillnader förekom dock då några individer eskalerade lite snabbare men det tolkades inte som ökad motivation att försvara revir. Tiden de ägnade åt de olika nivåerna varierade inte beroende av häckningsfas.</p> / <p>How do rock pipits (Anthus petrosus) behave when they defend a territory against an intruder during their breeding season? Do they escalate aggression differently, or do they have a common strategy? Does breeding phase influence the behavior? May used time tell something about the motivation to defend the territory? To answer these questions a caged conspecific of either sex were placed in established territories. In the study the time was measured of each different aggressive behavior, which had been classified into levels according to the intensity of the threat. The results showed that all males escalated aggression in the same way and devoted similar lengths of time to the different levels. Some individual differences occurred as a few individuals escalated somewhat rapidly, however, this was not interpreted as increased motivation to defend the territory. The time they devoted to different levels did not vary depending on breeding phase.</p>

Hur beter sig skärpiplärkor (Anthus petrosus) när de försvarar reviret mot en inkräktare under häckning? Eskalerar de aggressivitet olika eller har de en gemensam strategi? Påverkas beteendet av häckningsfas? Kan använd tid säga något om motivation att försvara revir? För att besvara dessa frågor placerades en burhållen artfrände av endera kön i etablerade revir. I studien mättes ägnad tid åt olika aggressiva beteenden, vilka hade klassats och graderats beroende av styrkan i hoten. Resultatet visade att alla hanar eskalerar aggression på ett likartat sätt och ägnade i medeltal lika lång tid åt olika nivåer. Individuella skillnader förekom dock då några individer eskalerade lite snabbare men det tolkades inte som ökad motivation att försvara revir. Tiden de ägnade åt de olika nivåerna varierade inte beroende av häckningsfas. / How do rock pipits (Anthus petrosus) behave when they defend a territory against an intruder during their breeding season? Do they escalate aggression differently, or do they have a common strategy? Does breeding phase influence the behavior? May used time tell something about the motivation to defend the territory? To answer these questions a caged conspecific of either sex were placed in established territories. In the study the time was measured of each different aggressive behavior, which had been classified into levels according to the intensity of the threat. The results showed that all males escalated aggression in the same way and devoted similar lengths of time to the different levels. Some individual differences occurred as a few individuals escalated somewhat rapidly, however, this was not interpreted as increased motivation to defend the territory. The time they devoted to different levels did not vary depending on breeding phase.

Syfte: Att sammanställa vad som kunde orsaka ett aggressivt utåtagerande beteende hos patienter med demenssjukdom och vilka omvårdnadsåtgärder som fanns beskrivna för att kunna hantera det.Bakgrund: Demenssjukdom är en vanlig sjukdom inom all vård. Därmed också de symtom som är karaktäristiska för sjukdomen som till exempel aggressivitet. Fysiska begränsningar eller tvångsvård kan enligt lag användas då patienten visar ett psykotiskt utåtagerande sätt. Enbart demenssjukdom är inte tillräckligt skäl för att tvångsvårda någon. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad där fokus är att lindra sjukdom, symtom och att hjälpa patienten med dennes beteende. Metod: En litteraturstudie gjord med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Miljöfaktorer, brist på kommunikation och felaktigt bemötande från vårdpersonalen var orsaker som kunde leda till ett aggressivt beteende. Genom att påverka dessa faktorer kunde det aggressiva beteendet många gånger undvikas helt. Stress hos vårdpersonalen var även en faktor som kunde påverka patientens aggressivitet. Strategier som var effektiva för att hantera ett aggressivt beteende var god kommunikation, kunskap hos personalen, förändringar i miljön, respektfullhet och distraktion. Konklusion: Det fanns många bra strategier att använda då ett aggressivt beteende uppstod. Med hjälp av olika faktorer i miljö och hos vårdpersonalens beteende kunde aggressiviteten ofta förebyggas. Medicinering och tvångsåtgärder var en sista utväg då inget annat fungerade för att lugna patienten. / Aim: To compile what could cause an aggressive behavior in patients with dementia and which nursing strategies that was described to handle it. Background: Dementia is a common disease across all forms of care. The symptoms associated with the disease, such as aggressive behavior, are therefore common as well. Compulsory or physical restraints may according to law be used if the patient is having a psychotic outbreak. Dementia on its own is not reason enough to force or restrain somebody. The nurse’s responsibility is nursing with focus on relieving sickness, symptoms and to help the patient with the behavior.Method: A literature review with a qualitative content analysis.Results: Factors that triggers aggressive behavior were environment factors, lack of communication and wrong approach from the nursing staff. By influencing these factors, the aggressive behavior could in many cases have been avoided. Stress among the nursing staff also seemed to be an important cause of possible triggers to the patients’ aggressive behavior. Effective strategies to handle aggressive behavior were good communication, the staff’s knowledge, environment changes, respectfulness and distracting the patient.Conclusion: There were many good strategies to use when an aggressive behavior occurred. With the help of different factors in the environment and in the nursing staff’s behavior, aggressiveness could be prevented. Medication and coercive measures were a last alternative when other strategies failed to calm the patient down.

Bakgrund: Omkring 50 miljoner människor i världen, varav 130 000–150 000 i Sverige lever idag med en demenssjukdom. Av dessa utvecklar 9 av 10 någon gång BPSD (Beteendemässiga och Psykologiska Symtom vid Demens). Ett av dessa symtom är aggressivt beteende, vilket orsakar lidande för den äldre, anhöriga och vårdpersonal. Att förebygga och bemöta aggressivt beteende hos äldre personer med demenssjukdom är en utmaning som kräver både kunskap och engagemang.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av att bemöta aggressivt beteende hos äldre med demenssjukdom. Metod: Studien är en kvalitativ systematisk litteraturstudie. Analysen gjordes med en tematisk analys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Förståelse för personen, Strategier för att förebygga aggressivt beteende, Bemötandestrategier vid aggression och Förutsättningar och hinder för ett gott bemötande. Det finns ett samband mellan vårdpersonalens bemötande och patientens beteende och välbefinnande. För att kunna bemöta och lugna ett aggressivt beteende hos äldre personer med demenssjukdom krävs det att vårdpersonalen har kunskap om personen. Att personalen tar sig tid att lära känna patienten är grundläggande för att kunna förebygga ett aggressivt beteende och tillämpa relevanta åtgärder.  Slutsats: Ett personcentrerat förhållningssätt, där personens behov och välbefinnande sätts i fokus, är grunden för en god demensvård. En bra relation mellan vårdare och patient leder till positiva effekter för båda parter. För detta krävs resurser i form av tid, utbildning och handledning till vårdpersonal.

Abstrakt Bakgrund. Aggressivt beteende är vanligt inom hälso- och sjukvården, med konsekvenser som försämrad arbetstillfredsställelse och burnout. Syftet med studien är att undersöka samband mellan egenskattad utsatthet för aggressivt samt våldsamt beteende och arbetstillfredsställelse, burnout samt sjukskrivning inom den psykiatriska öppenvården. Design. Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Metod. Analys av data, insamlat hösten 2014, från totalt 129 respondenter har utförts i SPSS. Resultatet visar att 20,6 % av respondenterna ofta är utsatt för aggressivt beteende samt att 7,3 % ofta är utsatt för våldsamt beteende. Inget samband sågs mellan att vara utsatt och dess inverkan på arbetstillfredsställelse samt burnout. Däremot ses en signifikant skillnad vad gäller utsatthet mellan de undersökta orterna. Slutsats. Den undersökta gruppen är sällan utsatt för våldsamt beteende, men däremot hög förekomst av aggressivt beteende. Trots utsattheten skattades arbetstillfredsställelsen högt. Nyckelord: Aggressivt beteende, våldsamt beteende, arbetstillfredsställelse, burnout, psykiatrisk öppenvård. / Abstract Background. Aggressive behavior is common in health care, with consequences such as impaired job satisfaction and burnout. The aim of the study is to investigate the relationship between self-rated exposure to aggressive and violent behavior, and job satisfaction, burnout and sick-leave in psychiatric outpatient care. Design. Cross-sectional study with a quantitative approach. Method. Analysis of data collected in autumn 2014 from a total of 129 respondents was performed in SPSS. The result shows that 20.6% of respondents are often exposed to aggressive behavior and 7.3% are often exposed to violent behavior. No association between being exposed and its impact on job satisfaction and burnout. In contrast the results show significance difference in terms of exposure between studied cities. Conclusion The examined groups are rarely exposed to violent behavior, however, there is a high incidence of aggressive behavior. The job satisfaction were estimated high despite the exposure. Keywords:Aggressive behavior, violent behavior, job satisfaction, burnout, psychiatric outpatient.