The agile principles applied to software engineering include iterative and incremental development, frequent releases of software, direct stakeholder involvement, minimal documentation and welcome changing requirements even late in the development cycle. The Agile Requirements Engineering applies the above mentioned principles to the Requirements Engineering process. Agile Requirements Engineering welcomes changing requirements even late in the development cycle. This is achieved by using the agile practice of evolutionary requirements which suggests that requirements should evolve over the course of many iterations rather than being gathered and specified upfront. Hence, changes to requirements even late in the development cycle can be accommodated easily. There is however, no real process to the agile approach to Requirements Engineering. In order to overcome this disadvantage, we propose to adapt the Requirements Generation Model (a plan-driven Requirements Engineering model) to an agile environment in order to structure the Agile Requirements Engineering process. The hybrid model named the Agile Requirements Generation Model is a soft-structured process that supports the intents of the agile approach. This model combines the best features of the Requirements Generation Model and Agile Software Development. / Master of Science

Sverige har som mål att bli bäst i världen på att nyttja digitaliseringens möjligheter för att skapa effektiv verksamhet i offentlig sektor och en enklare vardag för privatpersoner och företag. År 2017 spenderades 59 miljarder svenska kronor på att digitalisera Sverige med hjälp av externa aktörer. Trots miljardsatsningen är Sveriges utvecklingstakt långsam i jämförelse med flera andra länder i Europa. Svenska myndigheten Riksrevisionen har dessutom identifierat att IT-projekt ofta drar över budget och konstaterar att offentliga verksamheter måste effektivisera sin IT-verksamhet. IT-projekt, inte bara i offentlig sektor, har visat en trend på att dra över budget eller tid och i ett försök att möta denna problematik har den agila filosofin och olika agila projektmodeller vuxit fram. Det agila projektförfarandet har överlag haft en positiv påverkan på IT-projekt och har anammats i en högre utsträckning i den privata sektorn än den offentliga sektorn.  Då det läggs flera miljarder på upphandlingar av IT har vi sett det som viktigt att samverkan med extern part fungerar bra och att projekten effektiviseras. Eftersom den agila projektmodellen visat sig ha en positiv påverkan på IT-projekt har denna studie därför undersökt vilka förutsättningar som finns för att driva IT-projekt agilt mot offentlig sektor. Upphandlingsprocessen och hur den påverkar möjligheten att tillämpa en agil projektmodell har fått särskilt mycket uppmärksamhet i vår studie då lagen om offentlig upphandling (SFS 2016:1145) innebär att den kravspecifikation som skrivs av den upphandlande parten blir svårföränderlig. I vår fallstudie har vi undersökt ett implementationsprojekt i en offentlig verksamhet som drivits med en agil ansats av en extern leverantör i privat sektor. Genom att intervjua respondenter på leverantören, som var involverade i projektet, har vi tillämpat ett leverantörsperspektiv i vår undersökning för att kartlägga upplevda utmaningar i projekt mot offentlig verksamhet. Utifrån empirin har vi kommit fram till att upphandlingsförfarandet lett till att det uppstått (1) utmaningar vid ändring kravspecifikation och att bevisa uppfyllelse av krav, (2) kommunikationssvårigheter mellan Kunden och Leverantören gällande krav och (3) upplevd bristande förståelse för kraven av kunden. Vissa organisatoriska karaktärsdrag för offentlig verksamhet har också identifierats som bidragande till kommunikationssvårigheter mellan Kunden och Leverantören gällande krav. Den agila filosofin förespråkar ett nära samarbete med intressenter och förutsätter förändringar av kravspecifikationen genomgående i projektet. Slutsatsen är således att upphandlingsprocessen, i det studerade projektet, har påverkat möjligheterna för att driva IT-projekt agilt. / Sweden has the goal of becoming best in the world of utilizing the possibilities created by digitalization to create an effective public sector and an easier everyday life for individuals and companies. During 2017, Sweden spent roughly 59 billion Swedish crowns on digitalization with help of external actors. Although these billions of Swedish crowns are spent, the country’s development pace is slower than other European countries. The Swedish authority Riksrevisionen has conducted an audit where they have identified that IT-projects often runs over budget and states that the public sector must streamline its use and procurement of IT. IT-projects have shown a trend of budget overruns and not meeting deadlines, not only in the public sector. In an attempt to turn the trend, the agile philosophy and different agile project models was formed. The agile approach has overall had a positive effect on IT-project and has been embraced in the private sector to a larger degree than the public sector. We see cooperation between external supplier and the actor procuring information systems as well as the streamlining of IT-projects as a critical aspect of the Swedish digitalization. Since the agile approach has shown positive effects of IT-projects, this study has aimed to examine what prerequisites are present in the public sector for running projects in accordance of the agile philosophy. The procurement process and how it affects these prerequisites has received a lot of focus since the procurement law (SFS: 2016:1145) in Sweden implicates that the requirement specification, created by the contracting actor, is difficult to change. In our case study, we have examined an implementation project in the public sector, led by an information system supplier in the private sector. We gathered qualitative data by interviewing employees of the supplier, involved in the project, effectively applying a supplier perspective to map perceived challenges in delivering information systems to the public sector. From the qualitative data we concluded that the procurement process has led to (1) difficulties with changing the requirement specification and proving fulfilment of requirements, (2) communication challenges between the customer and the supplier regarding requirements and (3) experienced lack of comprehension of requirements by the customer. Some organizational characteristics for the public sector have also been identified as a possible cause of communication challenges. The agile philosophy advocates close collaboration with stakeholders and expects changes to the requirement specification throughout the project. The conclusion is thus that the procurement process, in the studied project, has affected the prerequisites to run a project with an agile approach in a negative way.

Agila arbetssätt och den agila filosofin har över de två senaste decennierna blivit ett självklart element I det flesta IT-systemutvecklingsprojekt. Fördelarna som följer med den agila filosofin (exempelvis ökad kundanpassning och snabbare leveranser) har bidragit till att större företag börjat att införa agila arbetssätt i hela organisationen – det vill säga inte bara i enskilda projekt. Denna idé har lett till att olika generella ramverk som benämns för Skalade agila ramverk (Scaled Agile Framework) har introducerats på marknaden. Ett par exempel på befintliga ramverk är Scrum of Scrums, LeSS, Scaled Agile Framework och Lean Scalable Agility. Av existerande ramverk är “Scaled Agile Framework” (SAFe) den mest implementerade och väletablerade. Det finns emellertid flera utmaningar med att införa SAfe i stora verksamheter. En utmaning är att skalade agila ramverk är komplexa och tar lång tid att införa. En annan utmaning är att det saknas verktyg som stöttar organisationer i deras försök att implementera ramverket. Detta är problematiskt eftersom det kan leda till en ineffektiv implementeringsprocess, högre kostnader och att vinsterna med den agila filosofin reduceras. Detta har lett oss till det problem som vi adresserar i studien; det saknas kunskap om hur bedömningsmodeller för SAFe skall designas. Problemet har sporrat oss att utföra en studie där vi, tillsammans med en organisation i näringslivet, har designat och utvärderat ett användbart och icke-komplext verktyg för bedömning av skalade agila ramverk. Syftet är med verktyget är att det skall effektivisera implementeringsprocessen av SAFe. Problemet har också legat till grund för vår forskningsfråga som lyder: Hur bör ett verktyg för bedömning av SAFe implementationer designas? För att finna svar på forskningsfrågan har vi valt att följa forskningsmetoden Action Design Research (ADR). ADR metoden vill bidra IS-forskning genom att 1) den adresserar ett problem i en specifik organisatorisk kontext genom design av en IT-artefakt samtidigt som den 2) stödjer identifiering av designprinciper. Studiens resultat visar att bedömningsmodellen fungerar, att den bidrar till att lösa det adresserade problemet samt att de designprinciper som presenteras är korrekta. / Agile methods and the agile manifesto has been for the last two decades a central focus point of software development in the world. The benefits that come with the usage of the agile philosophy (for example, increased customer adaptation and quicker deliveries) has led larger companies to try to adopt the principles on their entire organization - not only on smaller projects. This adoption has translated to the emergence of various frameworks that are generally labeled as Scaled agile frameworks. A few examples of these frameworks are Scrum of Scrums, LeSS, Scaled Agile Framework and Lean Scalable Agility. These frameworks are being widely adopted by large companies, with SAFe (Scaled Agile Framework) being the most adopted on the market. However, these frameworks have become a pinnacle of complexity due to the large size of the frameworks which proves to be a challenge for the company that is using them. This is problematic because there are no real tools to evaluate the implementation of scaled agile frameworks. With no tools to use, there is a risk of having an inefficient implementation process which constitutes to higher costs and that the general benefits of Agile manifesto are lost on the way. This has led us to the problem that we’re addressing in this study: There is a lack of knowledge on how to design assessment models for the SAFe framework. This problem has spurred us into conduct a study where we, together with an organization within the IT-industry, have designed and evaluated a tool that effectively assesses the implementation of SAFe. The problem set the groundwork for our science and the question we seek to answer in this study is: How should a tool for assessment of SAFe implementation be designed? Consequently, to find answers to this question, we have chosen to use the research method Action Design Research (ADR). The method of ADR wants to contribute to IS-research by 1) To design an uncomplex tool that can help IT industry to evaluate their scaled agile framework implementation and 2) provide theoretical knowledge translated into design principles that will contribute to other design efforts in similar contexts. The result provided in this study will help show that the design knowledge works, provide rigor to the study, help solve the given problem of the study and show that the design knowledge is correct