No description available.

No description available.

No description available.

Preference shares can be constructed in many different ways and are normally similar to interest-bearing instruments such as bonds in, for example, their right to dividends. A common construction of preference shares in Sweden is that they are issued with a quarterly dividend to theirowners at the same time as the issuing company is given the right to redeem the shares. When preference shares are redeemable by a company at the same time as the shareholder’s dividends are predetermined on certain days in the future, called record dates, it raises the question of what happens to dividends that have not yet been paid when the shares are redeemed. This question arose in a case at a district court in 2019 after a former preference shareholder turned to the court after a central securities depository (CSD) company had redeemed his preference shares before a already resolved dividend had been paid out. The court did not grant the shareholder’s right to the accrued dividend and ruled, summarily, that the shareholder’s rights in the company expire when the company redeems the shares. Two years later, the same question was revived in another district court after a company redeemed preference shares and thus withheld the, already decided, dividend to the shareholders. This dispute is ongoing at the time of writing. Hence the question for this thesis is what a resolution of a dividend means for a shareholder and whether or not the right to a dividend is lost when the redemption of the share takes place after the dividend has been resolved, but the record date for payment has not yet come, in a CSD company. This question is important both for shareholders who need predictability to be able to take a position on the ownership of redeemable shares with future dividends and the risk it entails. At the same time, above all, public companies on the stock market need to know under what conditions shares can be redeemed and how the dividend is affected by the redemption of the shares. Predictability is a key part for the confidence in the stock market and the ambiguity in this matter could damage this important confidence. The thesis finds that there is support that the shareholder’s claim on the dividend in a CSD company is conditional on the shareholder being enlisted in the share- and CSD register on the record date of each paymentof the dividend. This is, partly, because the law sets a requirement for this for the shareholder to be considered duly qualified to receive the dividend in CSD companies. When the articles of association enable the redemption of shares, a CSD company could thus hold future, since previously decided, dividends by redeeming the shares as the shareholder is thereby removed from the share- and CSD register. In the case of preference shares designed like interest-bearing instruments such as bonds, this appears reasonable. But even if it is bond-like preference shares that have been disputed in the cases discussed in the thesis and that prompted this discussion, it seems too far-reaching to give CSD companies the right to withhold already decided dividends by redeeming shares of all classes, which would have been a consequence of the dividend being conditional in this way. The Supreme Court should now take the opportunity and clarify what happens to future dividends upon redemption of preference shares in CSD companies, as a lack of clarity in the matter may damage the important confidence in the stock market.

No description available.

No description available.

I uppsatsen analyseras skiljelinjen mellan tillåtna aktiviteter och marknadsmanipulation. Analysen företas utifrån ett de lege lata såväl som ett de lege ferenda perspektiv. Analysen de lege lata inleds med att tolka och systematisera art. 12.1 MAR och övriga relevanta artiklar i MAR för att strukturera gällande rätt. Tolkningen och systematiseringen leder till en femstegsmodell som en potentiell överträdelse av förbudet mot marknadsmanipulation kan bedömas mot. Första steget i modellen är att pröva om förbudet är tillämpligt på aktiviteten. Andra steget är att pröva om aktiviteten är materiellt desinformerande (det första objektiva rekvisitet för marknadsmanipulation). Desinformation konstateras kunna ske kommunikativt (verbalt), antingen muntligen eller skriftligen, eller genom andra aktiviteter (icke-verbalt), såsom genomförandet av transaktioner eller läggandet av order. Icke-verbal desinformation delas sedan upp mellan fiktiva transaktioner och transaktioner med dolt motiv. I det tredje steget prövas om aktiviteten påverkar eller riskerar att påverka tillgången, efterfrågan eller priset på ett instrument som omfattas av förbudet (det andra objektiva rekvisitet för marknadsmanipulation). I det fjärde steget prövas om uppsåt eller oaktsamhet föreligger i förhållande till de båda objektiva rekvisiten (det subjektiva rekvisitet för marknadsmanipulation). Rekvisitet konstateras inte gälla för icke-verbal manipulation enligt art. 12.1 a) och b) MAR. Slutligen, i det femte steget, prövas om aktiviteten kan undantas från förbudets tillämpningsområde. Analysen de lege lata övergår sedan till att tillämpa de fem stegen för att analysera skiljelinjen mellan tillåtna aktiviteter och marknadsmanipulation enligt gällande rätt. Analysen behandlar verbal såväl som icke-verbal pump and dump/trash and cash samt wash sales, orderläggning utan avsikt att ordern ska gå till avslut, transaktioner som driver upp kursen, handel med små volymer (enpetare), handel i anslutning till öppning/stängning, cross market manipulation och squeezes. I analysen de lege ferenda kritiskt analyseras förbudet mot marknadsmanipulation för att avgöra om förbudet fått en för restriktiv eller extensiv omfattning. Följande fyra frågor behandlas i den analysen: Bör förbudet omfatta mer än desinformation? Tillämpas förbudet för restriktivt? Är det motiverat att uppställa ett krav på att desinformationen ska vara materiell och upprätthålls kravet av underrätterna? Tillämpas förbudet för extensivt på illikvida marknader? I analysen av de två förstnämnda frågorna dras slutsatsen att förbudet inte fått en för restriktiv omfattning. Däremot konstateras i analysen av de två sistnämnda frågorna att förbudet fått en för extensiv omfattning beträffande icke-verbal manipulation. Uppsatsen avslutas med att diskutera ett antal åtgärder som kan lösa det problemet. Diskussionen leder till slutsatsen att det finns skäl för ESMA att utfärda riktlinjer över hur desinformation ska tolkas och att ett subjektivt rekvisit för icke-verbal manipulation enligt art. 12.1 a) och b) MAR bör upprättas.

No description available.

Capital markets are effective allocators of resources and are thus vital to a society’s economic growth. Capital markets in the European Union and the United States are widely regarded as efficient. This means that whenever information about an issuer is made public, the price of the securities associated with the issuer adjusts to reflect this new information. Market efficiency is a core tenet in securities markets regulation that justifies mandatory disclosure regimes.  In the European Union, issuers are prompted to disclose inside information as soon as it arises. However, whether inside information is at hand is in some sense a subjective assessment, which is why the European disclosure model is regarded as continuous – issuers at all times have to determine whether inside information is at hand. Meanwhile, the American system requires disclosure to be made on an ad hoc basis – the duty to disclose information arises when predetermined events materialise. As opposed to quarterly or yearly reports, these events are non-periodic. The respective disclosure philosophies have implications for issuer costs as well as investors in terms of market efficiency.  Given that both the European and American capital markets function well, at least prima facie, what are the practical advantages and disadvantages of the respective philosophies? This thesis lays out the legal pretext for both perspectives, the current regulations in place, and then compares them. The aim is to understand what the two legal systems have in common, what they do differently, and subsequently to analyse what this means in a bigger context, compared with the stated aims of the respective legislations.

No description available.