Obsahem práce je řešení problematiky oceňování v konkrétním podniku a to na základě teoretických poznatků uvedených v teoretické části. Jedná se především o obecné možnosti oceňování aktiv, oceňování při běžném účtování, oceňování v účetní závěrce. Část je věnována problematice oceňování zásob vlastní výroby, porovnání oceňovacích metod na vypovídací schopnost údajů v účetních výkazech.

Sammanfattning:Introduktion: Lungrehabilitering är en evidensbaserad rekommenderad del av omhändertagandet av personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Fysioterapeutiska interventioner vid lungrehabilitering kan vara patientutbildning och träning, vilka har visat på positiva effekter. Dock saknas det studier om hur personer med KOL upplever dessa interventioner inom primärvård.Syfte: Studien syftar till att utforska upplevelse av fysisk aktivitet för personer med kroniskt obstruktiv sjukdom (KOL) efter att ha deltagit i lungrehabilitering med fysioterapeutiska interventioner i form av träning alternativt patientutbildning eller en kombination av dessa inom primärvården.Metod: Studien tillämpade bekvämlighetsurval ur pågående primärvårdsverksamhet på en vårdcentral. Deltagarna hade erhållit träning i grupp och/eller patientutbildningen ”Aktiv med KOL”. Intervjuer genomfördes med fyra kvinnor och fem män i åldrarna 67–81 år. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier: ny kunskap ger motivation, träningsintervention påverkar aktivitetsnivå och stimulerar följsamhet, att få till fysisk aktivitet som en del av vardagen, drivkrafter till fysisk aktivitet samt andfåddhet och smärta begränsar utförandet av fysisk aktivitet. Det övergripande temat för alla intervjuer var ”att vilja vara fysiskt aktiv trots upplevda symtom”.Slutsats: I enlighet med temat visade studien på att deltagarna hade acceptans för symtom inklusive andnöd vid fysisk aktivitet. I studien framkom också acceptans inför det som krävs av individen själv i att ta ansvar för sin fysiska aktivitetsnivå. Mer forskning behövs för att studera interventionernas effekt över tid.

<p>The main purpose of this Master Thesis has been to evaluate whether active fund management is profitable on Emerging Markets. The material used to examine this consists of 106 actively managed funds, with varying length during the period 1988-2006 and who uses MSCI Emerging Markets (MSCI EM) as benchmark index. The thesis has been written under the supervision of the Asset Management Department of Länsförsäkringar AB (LFAB) and the Department of Production Economics, Linköping Institute of Technology. Apart from the main purpose, the methodology used is also meant to form a template for in-depth or similar studies, preferably by the assigner of this survey, LFAB.</p><p>The results shows that the median manager underperforms the MSCI EM throughout the whole period, which leads to the conclusion is that active management on Emerging Markets is not profitable. A grouping of the funds based on tracking error still shows that a majority of the managers in all of the groups underperforms against the benchmark. All in all, the relationship between tracking error and the profit of the fund is not significant and managers in groups with higher level of tracking error, most likely, does not outperform the rest of the managers. The material has also been divided into subperiods to assess overall market conditions influence on manager’s performance. The results are principally equivalent with the ones obtained for the period as a whole; however, a slight tendency of better performance in times of stationary rates compared to rising ones is observed. All results are based on NAV-rates of the fund and by the implicit assumption that passive management is free of charge. Naturally the results for the fund managers are improved if a cost of buying the index is considered. However, the median manager is still most likely to be underperforming against the MSCI EM, even when such a cost is taken into account.</p><p>In every grouping of mangers there are, despite the negative performance of the median manager, still a number (15 - 25 %, depending on the level of tracking error and time period) that outperforms MSCI EM. The mangers performance is therefore studied under the hypothesis that it is the same mangers every year that beats the index. The results indicate persistence on a general level, that it mainly originates from the top rank of mangers and also that this persistence has strengthened during the last few years. This is an interesting result, especially from an investor’s point of view, and also the most remarkable positive result of this thesis. Further studies should therefore be carried out, primarily to examine the practical usefulness of this result.</p> / <p>Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att utreda om aktiv fondförvaltning kan anses vara lönsamt på emerging markets. Materialet som behandlats består av 106 aktivt förvaltade fonder med varierande längd under perioden 1988 – 2006, som alla kan anses ha MSCI EM som jämförelseindex. Studien har utförts på uppdrag av kapitalförvaltningen på Länsförsäkringar AB och är även tänkt att kunna fungera som metodbeskrivning för fördjupade eller liknande framtida studier. Handledning under arbetets gång har, förutom från företaget, även erhållits från Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola.</p><p>Då resultatet visar att medianförvaltaren underpresterar gentemot jämförelseindex MSCI EM är slutsatsen att aktiv förvaltning inte är lönsam på emerging markets. Även när förvaltarna grupperas efter aktivt risktagande har majoriteten av förvaltarna inom samtliga grupper en negativ överavkastning. Totalt sett är sambandet mellan aktiv risk och överavkastning mycket svagt, och medianförvaltaren i gruppen som tar högst aktiv risk klarar sig heller inte bättre än övriga grupper. För att undersöka marknadsklimatets påverkan på förvaltarnas prestationer har även delperioder studerats. Resultatet blir i stort sett likvärdigt med det för hela perioden, men vi noterar dock en tendens till att förvaltarna underpresterar mindre i en fas med stillastående kurser jämfört med en expansionsfas. Samtliga resultat har utvärderats utifrån NAV- kurser för fonderna och det implicita antagandet att indexförvaltning kan erhållas kostnadsfritt. Påförs en kostnad även för den passiva förvaltningen blir resultatet för medianförvaltaren något bättre, men fortfarande underpresterar medianförvaltaren i samtliga grupper.</p><p>Inom varje gruppering av aktivt risktagande existerar ett antal förvaltare (mellan 15 och 25 % av totala antalet, beroende på graden av aktivt risktagande) som överpresterar gentemot index. Skulle det vara samma förvaltare som slår index varje år tyder det på att kategorin som helhet kan vara mer attraktiv än vad resultatet för medianförvaltarna visar. Resultaten från undersökningarna visar på en viss förekomst av persistens i materialet på en generell nivå. Denna persistens verkar framförallt härstamma från de högst rankade förvaltarna och verkar dessutom ha stärkts under senare år. Detta är ett mycket intressant resultat från en placerares synvinkel och är samtidigt det mest intressanta positiva resultatet från denna studie. Vidare studier bör dock företas inom området, framförallt för att utreda den praktiska tillämpbarheten av resultaten.</p>

<p>Studien syftar till att studera ett laborativt arbetssätt i matematiken som metod. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta olika lärare ingår. </p><p>Den teoretiska delen behandlar två områden. Dessa områden är ämnet matematik och vad ett laborativt arbetssätt är utifrån litteraturen. Den teoretiska studien beskriver hur ett laborativt arbetssätt i matematikundervisningen kan se ut. Vad eleven och läraren gör i skolmatematikens sex områden: Aritmetik, algebra, geometri, sannolikhetslära, statestik och funktionslära. Avslutningsvis finns en pedagogisk syn på arbetssättet. Den empiriska delen är en sammanfattning i form av intervjuer med åtta lärare i matematik. </p><p>I resultatdelen får vi möta lärarnas svar på vad ett laborativt arbetssätt är, varför/varför inte man undervisar laborativt i matematik, inom vilka områden i skolmatematiken arbetssättet används och vilka yttre villkor som styr arbetssättet. Lärarnas uppfattningar om det laborativa arbetssättet stämmer i stort sett överens med litteraturen. Det krävs en hel del engagemang av läraren innan arbetssättet fungerar i praktiken.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur förvärvsarbetande människor i Gävle använder sig av bil och aktiv transport när de transporterar sig till destinationer inom staden. Tio personer, fem butiksbiträden och fem lärare, intervjuades angående deras transportvanor och resonemang kring valet av transportsätt.Resultatet visade att aktiv transport var det vanligaste transportsättet till arbete, träning och butiker i centrum medan bilen var det vanligaste transportsättet till mataffären och destinationer på längre avstånd från hemmet. Avståndet till destinationen, tiden det tar att transportera sig, transport av eventuella varor, bekvämlighet, intresse av motion och rekreation, årstid, väder samt synen på ekonomi och miljö var faktorer som påverkade om deltagarna valde att transportera sig med bil eller aktiv transport. Definitionen på de olika faktorerna varierade mellan deltagarna, vilket kan tyda på att det är den personliga uppfattningen om de olika faktorerna som avgör vilket transportsätt som väljs. Det framkom ingen märkbar skillnad i resvanor mellan deltagare med olika utbildning och arbete.</p>

<p>Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord.</p><p>Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder:</p><p>Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas?</p><p>I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv. Genom domstolsavgöranden innebär medhjälp att man ger den som vill dö tabletter eller giftdryck som personen själv måste svälja. Den som vill dö måste själv utföra den dödande handlingen, annars riskerar medhjälparen att dömas för dråp. Svensk lagstiftning förbjuder någon ur den medicinska professionen att assistera vid ett självmord, dock är detta tillåtet för anhöriga eller nära vänner.</p><p>Hollands lagstiftning grundar sig på trettio år av domstolsavgöranden. Successivt har domstolarna byggt upp olika rekvisit eller due care-kriterier som måste vara uppfyllda för att en läkare som utfört eutanasi eller assisterat självmord skall gå fri från ansvar. Den holländska lagstiftningen kräver även att det skall finnas fem regionala kommittéer som skall granska inkomna rapporter om eutanasi. De har sedan att avgöra huruvida due care-kriterierna blivit mötta eller om ärendet skall överlämnas till åklagaren. En kontroversiell aspekt med den holländska lagstiftningen är att den tillåter minderåriga att begära eutanasi eller assisterat självmord.</p><p>Europadomstolen har i ett avgörande beslutat att det inte strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att förneka någon assistans med att ta sitt liv. Domstolen tolkade artikel 2 och 8 så att det är viktigare för en stat att skydda alla individer i samhället än att ge en enskild individ rätt till assistans vid självmord.</p><p>Slutligen har ett förslag till svensk lagstiftning utformats, liknande den holländska lagstiftningen. Förslaget innebär att individen skall ha rätt att få eutanasi eller assisterat självmord utfört av en läkare och inte vara hänvisad till att någon anhörig vill och vågar agera medhjälpare. Frågan är inte när utan om en svensk lagstiftning kan bli realitet i Sverige, då den styrande makten inte anser att en lagstiftning liknande den holländska är önskvärd i Sverige. Enligt svensk lag är det idag tillåtet att svälta ihjäl en människa genom passiv dödshjälp eller att assistera någon att begå självmord. Däremot är det inte tillåtet för beslutskompetenta individer att själva välja när de vill avsluta livet och ett outhärdligt lidande, genom att använda eutanasi eller läkarassisterat självmord. Det borde vara en rättighet att i liknande situationer kunna välja att dö i en för individen trygg miljö omgärdad av sina närmaste.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur förvärvsarbetande människor i Gävle använder sig av bil och aktiv transport när de transporterar sig till destinationer inom staden. Tio personer, fem butiksbiträden och fem lärare, intervjuades angående deras transportvanor och resonemang kring valet av transportsätt.Resultatet visade att aktiv transport var det vanligaste transportsättet till arbete, träning och butiker i centrum medan bilen var det vanligaste transportsättet till mataffären och destinationer på längre avstånd från hemmet. Avståndet till destinationen, tiden det tar att transportera sig, transport av eventuella varor, bekvämlighet, intresse av motion och rekreation, årstid, väder samt synen på ekonomi och miljö var faktorer som påverkade om deltagarna valde att transportera sig med bil eller aktiv transport. Definitionen på de olika faktorerna varierade mellan deltagarna, vilket kan tyda på att det är den personliga uppfattningen om de olika faktorerna som avgör vilket transportsätt som väljs. Det framkom ingen märkbar skillnad i resvanor mellan deltagare med olika utbildning och arbete.

Den här uppsatsen undersöker och analyserar AP-fondernas förvaltning av det svenska pensionskapitalet i relation till dess uppdrag utifrån finansiell teori och tidigare forskning. Halvårsdata och information om fondernas allokering har samlats in från AP-fondernas respektive webbplatser mellan åren 2001 och 2009. Studien har använt ett flertal modeller för att analysera AP-fondernas historiska utveckling. Treynorkvot, Sharpekvot, Informationskvot, Morningstar rating och Jensens alfa har använts för att undersöka fondernas riskjusterade avkastning. Treynor och Mazuys market timing modell har använts för att undersöka huruvida fonderna har förmågan att förutse större marknadsrörelser. Fonderna har utvärderats utifrån tre olika jämförelseindex: ett externt och två interna index. Individer i pensionssystemet får inte välja hur större delen av deras pensionsavsättningar ska förvaltas. Däremot påverkas pensionstagarna i allra högsta grad av hur fonderna utvecklas. AP-fondernas informationsgivning är inte förenlig med dess policy och det påverkar därför vad utomstående kan utvärdera. AP-fonderna har under den valda tidsperioden inte nått målen som är uppsatta för verksamheten. Vidare förefaller det sig som att AP-fonderna är överviktade mot aktier i allmänhet och mot svenska aktier i synnerhet. Det visar sig också att tillgångsallokeringen är den absolut viktigaste faktorn för fondernas utveckling och därmed viktigare än aktiv förvaltning. AP-fonderna uppvisar en positiv riskjusterad avkastning under perioden oberoende vilket mått som används, dock uppvisar inte alla statistisk signifikans. Beroende på vilket jämförelseindex som används skiljer sig resultaten åt. Tredje AP-fonden har dock högst riskjusterad avkastning oavsett vilket jämförelseindex som används. I Morningstar rating får fonderna i genomsnitt två stjärnor av fem möjliga vilket innebär att de presterat under genomsnittet bland internationella pensionsfonder. Argumentet att använda fyra buffertfonder till förvaltning av kapitalet från inkomstpensionen har inte uppfyllts. Studien menar vidare att det finns tecken på stordriftsfördelar och att en eventuell sammanslagning skulle kunna ge en effektivare förvaltning.

Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord. Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas? I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv. Genom domstolsavgöranden innebär medhjälp att man ger den som vill dö tabletter eller giftdryck som personen själv måste svälja. Den som vill dö måste själv utföra den dödande handlingen, annars riskerar medhjälparen att dömas för dråp. Svensk lagstiftning förbjuder någon ur den medicinska professionen att assistera vid ett självmord, dock är detta tillåtet för anhöriga eller nära vänner. Hollands lagstiftning grundar sig på trettio år av domstolsavgöranden. Successivt har domstolarna byggt upp olika rekvisit eller due care-kriterier som måste vara uppfyllda för att en läkare som utfört eutanasi eller assisterat självmord skall gå fri från ansvar. Den holländska lagstiftningen kräver även att det skall finnas fem regionala kommittéer som skall granska inkomna rapporter om eutanasi. De har sedan att avgöra huruvida due care-kriterierna blivit mötta eller om ärendet skall överlämnas till åklagaren. En kontroversiell aspekt med den holländska lagstiftningen är att den tillåter minderåriga att begära eutanasi eller assisterat självmord. Europadomstolen har i ett avgörande beslutat att det inte strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att förneka någon assistans med att ta sitt liv. Domstolen tolkade artikel 2 och 8 så att det är viktigare för en stat att skydda alla individer i samhället än att ge en enskild individ rätt till assistans vid självmord. Slutligen har ett förslag till svensk lagstiftning utformats, liknande den holländska lagstiftningen. Förslaget innebär att individen skall ha rätt att få eutanasi eller assisterat självmord utfört av en läkare och inte vara hänvisad till att någon anhörig vill och vågar agera medhjälpare. Frågan är inte när utan om en svensk lagstiftning kan bli realitet i Sverige, då den styrande makten inte anser att en lagstiftning liknande den holländska är önskvärd i Sverige. Enligt svensk lag är det idag tillåtet att svälta ihjäl en människa genom passiv dödshjälp eller att assistera någon att begå självmord. Däremot är det inte tillåtet för beslutskompetenta individer att själva välja när de vill avsluta livet och ett outhärdligt lidande, genom att använda eutanasi eller läkarassisterat självmord. Det borde vara en rättighet att i liknande situationer kunna välja att dö i en för individen trygg miljö omgärdad av sina närmaste.

The main purpose of this Master Thesis has been to evaluate whether active fund management is profitable on Emerging Markets. The material used to examine this consists of 106 actively managed funds, with varying length during the period 1988-2006 and who uses MSCI Emerging Markets (MSCI EM) as benchmark index. The thesis has been written under the supervision of the Asset Management Department of Länsförsäkringar AB (LFAB) and the Department of Production Economics, Linköping Institute of Technology. Apart from the main purpose, the methodology used is also meant to form a template for in-depth or similar studies, preferably by the assigner of this survey, LFAB. The results shows that the median manager underperforms the MSCI EM throughout the whole period, which leads to the conclusion is that active management on Emerging Markets is not profitable. A grouping of the funds based on tracking error still shows that a majority of the managers in all of the groups underperforms against the benchmark. All in all, the relationship between tracking error and the profit of the fund is not significant and managers in groups with higher level of tracking error, most likely, does not outperform the rest of the managers. The material has also been divided into subperiods to assess overall market conditions influence on manager’s performance. The results are principally equivalent with the ones obtained for the period as a whole; however, a slight tendency of better performance in times of stationary rates compared to rising ones is observed. All results are based on NAV-rates of the fund and by the implicit assumption that passive management is free of charge. Naturally the results for the fund managers are improved if a cost of buying the index is considered. However, the median manager is still most likely to be underperforming against the MSCI EM, even when such a cost is taken into account. In every grouping of mangers there are, despite the negative performance of the median manager, still a number (15 - 25 %, depending on the level of tracking error and time period) that outperforms MSCI EM. The mangers performance is therefore studied under the hypothesis that it is the same mangers every year that beats the index. The results indicate persistence on a general level, that it mainly originates from the top rank of mangers and also that this persistence has strengthened during the last few years. This is an interesting result, especially from an investor’s point of view, and also the most remarkable positive result of this thesis. Further studies should therefore be carried out, primarily to examine the practical usefulness of this result. / Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att utreda om aktiv fondförvaltning kan anses vara lönsamt på emerging markets. Materialet som behandlats består av 106 aktivt förvaltade fonder med varierande längd under perioden 1988 – 2006, som alla kan anses ha MSCI EM som jämförelseindex. Studien har utförts på uppdrag av kapitalförvaltningen på Länsförsäkringar AB och är även tänkt att kunna fungera som metodbeskrivning för fördjupade eller liknande framtida studier. Handledning under arbetets gång har, förutom från företaget, även erhållits från Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola. Då resultatet visar att medianförvaltaren underpresterar gentemot jämförelseindex MSCI EM är slutsatsen att aktiv förvaltning inte är lönsam på emerging markets. Även när förvaltarna grupperas efter aktivt risktagande har majoriteten av förvaltarna inom samtliga grupper en negativ överavkastning. Totalt sett är sambandet mellan aktiv risk och överavkastning mycket svagt, och medianförvaltaren i gruppen som tar högst aktiv risk klarar sig heller inte bättre än övriga grupper. För att undersöka marknadsklimatets påverkan på förvaltarnas prestationer har även delperioder studerats. Resultatet blir i stort sett likvärdigt med det för hela perioden, men vi noterar dock en tendens till att förvaltarna underpresterar mindre i en fas med stillastående kurser jämfört med en expansionsfas. Samtliga resultat har utvärderats utifrån NAV- kurser för fonderna och det implicita antagandet att indexförvaltning kan erhållas kostnadsfritt. Påförs en kostnad även för den passiva förvaltningen blir resultatet för medianförvaltaren något bättre, men fortfarande underpresterar medianförvaltaren i samtliga grupper. Inom varje gruppering av aktivt risktagande existerar ett antal förvaltare (mellan 15 och 25 % av totala antalet, beroende på graden av aktivt risktagande) som överpresterar gentemot index. Skulle det vara samma förvaltare som slår index varje år tyder det på att kategorin som helhet kan vara mer attraktiv än vad resultatet för medianförvaltarna visar. Resultaten från undersökningarna visar på en viss förekomst av persistens i materialet på en generell nivå. Denna persistens verkar framförallt härstamma från de högst rankade förvaltarna och verkar dessutom ha stärkts under senare år. Detta är ett mycket intressant resultat från en placerares synvinkel och är samtidigt det mest intressanta positiva resultatet från denna studie. Vidare studier bör dock företas inom området, framförallt för att utreda den praktiska tillämpbarheten av resultaten.