Purpose:        The intention of this study is to distinguish if there is a correlation between mutual funds administration fee and their return. The study will also observe if there is a difference regarding the return between active and passive management fees. Method:        The study is founded on a deductive approach because the study is based on existing theories. Quantitative research based on statistical data has been used. A correlation analysis has been applied to determine if there is a correlation between the chosen variables. Conclusion:   The conclusion of the study is that active management of funds mainly do not give a higher return than passive management funds. Neither is the administration fee dependent on the risk a fund has.

No description available.

Studien syftar till att studera ett laborativt arbetssätt i matematiken som metod. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta olika lärare ingår. Den teoretiska delen behandlar två områden. Dessa områden är ämnet matematik och vad ett laborativt arbetssätt är utifrån litteraturen. Den teoretiska studien beskriver hur ett laborativt arbetssätt i matematikundervisningen kan se ut. Vad eleven och läraren gör i skolmatematikens sex områden: Aritmetik, algebra, geometri, sannolikhetslära, statestik och funktionslära. Avslutningsvis finns en pedagogisk syn på arbetssättet. Den empiriska delen är en sammanfattning i form av intervjuer med åtta lärare i matematik. I resultatdelen får vi möta lärarnas svar på vad ett laborativt arbetssätt är, varför/varför inte man undervisar laborativt i matematik, inom vilka områden i skolmatematiken arbetssättet används och vilka yttre villkor som styr arbetssättet. Lärarnas uppfattningar om det laborativa arbetssättet stämmer i stort sett överens med litteraturen. Det krävs en hel del engagemang av läraren innan arbetssättet fungerar i praktiken.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om skillnader fanns i mängd vardagsmotion mellan olika socioekonomiska områden. Detta genom att undersöka användandet av rulltrappa och vanlig trappa i offentlig miljö. Även eventuella skillnader i trappanvändande mellan könen samt gällande tidpunkt på dagen studerades. Metod: För denna studie valdes en kvantitativ observation. En förstudie gjordes för att kartlägga olika socioekonomiska områden och deras byggda miljö i tunnelbanan för att kunna göra urvalet av lämpliga trappor. Som representant för hög socioekonomi valdes Traneberg, för låg socioekonomi valdes Skärholmen. Observerade var alla som hade möjlighet att gå på egen hand, både barn, vuxna och äldre. Personerna delades upp utefter val av transportsätt; stående i rulltrappa, gående i rulltrappa samt gående i vanlig trappa. Observationer genomfördes vid låg- respektive högtrafik under totalt åtta tillfällen. Resultat: Totalt observerades 1 958 personer, av dem stod tre fjärdedelar stilla i rulltrappan i de båda områdena. Det var en signifikant större andel som gick i rulltrappan i området för hög socioekonomi men större andel som gick i den vanliga trappan i den lägre socioekonomin. Det var en signifikant större andel kvinnor som stod i rulltrappa jämfört med män, även en signifikant mindre andel kvinnor gick i rulltrappan. Däremot fanns ingen skillnad mellan könen vid gång i den vanliga trappan. Det var en signifikant större andel som valde att stå i rulltrappan under lågtrafik jämfört med högtrafik. Det var även skillnad för större andel gående i rulltrappan under högtrafik. Det fanns ingen skillnad för gående i vanlig trappa mellan tidpunkterna. Slutsats: Det fanns ett samband mellan val av transportsätt och kön samt mellan val av transportsätt och socioekonomiskt område, en indikation för samband mellan val av transportsätt och tidpunkt kunde urskiljas. Skillnader i gående och stående transportsätt skiljde sig ej mellan de olika socioekonomiska områdena. Dock är det totalt sett mindre än en tiondel som väljer ett aktivt transportsätt i trappa och därför har samhället en viktig uppgift i att förbättra möjligheterna för denna typ av vardagsmotion och därmed främja folkhälsan.

Nyckelord: Aktiv- passivitet, inaktivitet, riskmått, lönsamhet, värderingsmått, Sharpekvot, Treynorkvot, Jensens Alfa, CAPM Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket typ av sparande inom PPM- fonder som är mest lönsam under en arbetslivstid, aktivpassivitet eller ren inaktivitet. Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie, som sträcker sig från 2001 till 2010. Historisk avkastningsdata från portföljernas fonder har används för uträkning av olika värderingsmått. Därmed har ett jämförbart resultat av portföljernas prestation kunnat uppnås. Slutsats: Resultatet påvisade att aktiv-passivitet med en högrisk är en lönsam sparform. Med andra ord att en investerare får en stark positiv utveckling trots att de inte gjort ett fondbyte sedan det första aktiva valet. AP7 Såfa som har fått mycket utomstående kritik presterade väl i studien.

Denna studie undersöker hur aktivt förvaltade BRIC-landsfonder (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) som erbjuds på den svenska fondmarknaden har presterat i förhållande till respektive jämförelseindex (MSCI) utifrån avkastning och riskjusterad prestation under perioder av upp- och nedgångar 2006 till 2011. Vidare undersöker vi hur BRIC-landsfondernas prestationer har hållit i sig jämfört med index och varandra över tiden. Vi finner att majoriteten av Brasilien-fonderna slår index i både upp- och nedgång, samt håller i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna över index två av tre perioder. Ryssland-fonderna slår index i uppgång, men inte i nedgång. Fonderna håller dock inte i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna generellt sett under index, framförallt i perioder av nedgång. Indien-fonderna slår index i nedgång, men inte i uppgång. Fonderna håller inte i prestationerna över tid och underpresterar index på riskjusterad basis i perioder av nedgång. Slutligen finner vi att Kina-fonderna slår index i både upp- och nedgång, men att de inte håller i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna över index i uppgång, men inte i nedgång.

Sammanfattning Behovet av kapital är väldigt stort för ett företag vid uppstarten av verksamheten. Svårigheten att få externt kapital uppstår oftast vid denna fas, då kan nämligen en affärsängel bidra med kapital och vara till stor hjälp för företaget. Affärsängel är en privatperson eller en samling av privatpersoner som investerar finansiellt kapital. Dessa änglar tillför också affärsmässig kunskap till onoterade företag, där de finner tillväxtpotential. För att ett företag skall kunna använda riskkapital som en finansieringskälla på bästa sätt, måste de först uppfatta vad en affärsängel har för egenskaper samt hur de agerar. Syftet med denna uppsats, är att studera hur aktiva affärsänglar resonerar rörande sina investeringar i livscykelns–hypotes. Vidare att studera hur informations-asymmetrin mellan den aktiva affärsängeln och entreprenörer påverkas före och under investeringsprocessen. Vi har utfört en kvalitativ undersökning genom intervjuer med fyra olika affärsänglar i Sverige, för att få en uppfattning om en affärsängels investeringsstrategier samt relationen mellan en affärsängel och entreprenören. Affärsänglar som har valts, är erfarna av denna typ av investering. Detta val på grund av att vi skall få en bred och djupare förståelse om hur affärsänglar går till väga, samt vilka värderingar som affärsänglarna fokuserar på vid sina investeringsbeslut. Den valda teorin som är hämtad från tidigare studier, artiklar och relevanta böcker, vilka är relaterade till investeringens livscykelteori samt informationsasymmetrins teorier, hur dessa påverkar en affärsängels investerings beslut samt strategier i deras dagliga arbete. Med dessa teorier i beaktande har vi samlat in empiriskt material från affärsänglar, vilket redovisas i det empiriska kapitlet. Analysen har skapats i ljuset av empirin och de teoretiska referensramarna, detta för att skapa en trovärdig och realistisk syn på hur en affärsängel agerar under sina investeringsbeslut. I slutsatsen beskrivs de mest väsentliga faktorerna som ligger till grund för affärsänglarnas investeringar. / Abstract The need for capital is very large for a company at the startup of operations. The difficulty to obtain external capital usually occurs at this stage, since it would permit an angel to provide capital and be very helpful for the company. Angel is an individual or a collection of individuals who invest financial capital. These angels also bring business knowledge to unlisted companies where they see growth potential. For a company to use equity as a financing source in the best way, they must first understand what an angel investor has the properties and how they act. The purpose of this thesis is to study how active business angel’s argue regarding their investments in the life cycle hypothesis. Furthermore, to study how information asymmetry between the active business angel and the contractors is affected before and during the investment process. We conduct a qualitative survey through interviews with four business angels in Sweden, to get an idea of a business angel investment strategies and the relationship between an angel and entrepreneur. The business angels that have been selected are experienced in this type of investment. This choice is due to us to have a broad and deep understanding of how business angels go about it, and the values that business angels are focusing on in their investment decisions. The chosen theory is taken from previous studies, articles and relevant books, which are related to the investment's life cycle theory and information asymmetry theories, how they affect a business angel’s investment decisions and strategies in their daily work. With these theories in mind, we've gathered empirical data from business angels, which are reported in the empirical chapter. The analysis has been created in light of empirical and theoretical frameworks in order to create a credible and realistic view of how an angel investor acting in their investment decisions. In conclusion described the most significant factors underlying business investment angels.

This essay is about exploring the rhetorical business negotiation process. The aim has been to find out how skilled salespeople stand out, and what rhetorical means they use to convince the other party. For this study, a qualitative research interview was applied and altogether five vendors in three different industries were interviewed. The fundamental theory of the essay is based on classical rhetoric. From that I have chosen the specific parts that I have found useful to discuss negotiation and sales processes. The results show that there is not a one single rhetorical approach that is essential to convince the other party. Instead, it is the combination of the rhetorical strategies that make the other party feel that the decision they make is good. The most prevalent and also the most favorable strategies that the sellers were using when they managed to convince the other party was: aptum, actio and active silence.

Intention: The purpose of this thesis is to see if an active investment decision in the Swedish Premium Pension System would result in a higher return than a non-active investment decision. A non-active investment decision is equivalent to leaving the money in AP7 Premium Savings Fund. Method: This thesis is a statistical analysis and has a descriptive character in which the calculations are based on secondary data, thus the thesis has a quantitative character. Furthermore three active portfolios in different risk categories have been chosen. These portfolios are compared with the AP7 Premium Savings Fund’s returns. The thesis is deductive because it is using existing financial theories to do empirical examinations. Conclusion: Generally, higher risk is equal to higher returns. This thesis shows that an active investment of the premium pension should be done in portfolios with higher risk. Therefore the selected low-risk portfolio has lower returns than AP7 Premium Savings Fund. Further Research: The authors would find it interesting to redo this study in the future with the new AP7 Såfa as a benchmark. / Syfte: Studien avser att se om ett aktivt sparande och förvaltande av premiepensionen leder till en högre avkastning i jämförelse mot att låta pengarna ligga kvar i AP7 Premiesparfond Metod: Studien är en statistik analys och har en deskriptiv karaktär där sekundärdata ligger till grund för beräkningarna. Studien kan således ses som en kvantitativ studie. Vidare har tre stycken aktiva portföljval i tre olika riskkategorier tagits fram för att jämföras med AP7 Premiesparfonds avkastning. Studien är deduktiv då den empiriska prövningen sker med hjälp av redan befintliga finansiella teorier. Slutsats: Generellt sett ger högre risk en högre avkastning. Studien visar att om premiepensionen ska förvaltas aktivt bör detta göras i portföljer med högre risk. Då den valda lågriskportföljen gav lägre avkastning än AP7 Premiesparfond. Vidare forskning: Författarna anser det intressant att jämföra om AP7 Såfa skulle gynna icke aktiva sparare i högre grad än den gamla AP7 premiesparfonden. AP7 Såfa är en generationsfond där risken anpassas efter spararens ålder. Studien bör därför omprövas då det finns tioårig historik om AP7 Såfa.

<p>Aktiv funktionalitet efterfrågas i flera sammanhang. Den har sitt ursprung i forskning om aktiva databaser, men det finns även användningsområden utanför dessa. Aktiv funktionalitet kan utnyttjas för vanliga applikationer som kan generera händelser, vilka skall initiera någon form av aktivitet. I detta arbete undersöks hur sammansatt händelsedetektering kan erhållas med hjälp av Jini. Jini är en utbyggnad av Java och har bland annat en händelsemekanism. Jini studeras, och då i synnerhet händelsemekanismen, för att undersöka Jinis stöd för att hantera de krav som ställs på sammansatt händelsedetektering i en distribuerad, dynamisk miljö. Arbetet visar att Jini till stor del ger möjligheter att uppfylla krav för sammansatt händelsedetektering, men att stödet är bristande i flera fall. Implementering av en prototyp för sammansatt händelsedetektering visar på stora möjligheter, men också att ett stort ansvar ligger hos utvecklaren om kraven skall mötas.</p>