Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit fram som resultat av en ökad medvetenhet för etik- och miljöfrågor i samhället. I takt med denna utveckling har ansvarsfulla investeringar blivit ett självklart inslag i nästan all fondförvaltning. Fondbolag bestämmer själva vilka placeringskriterier som investeringar måste uppfylla för att ingå i deras etiska och hållbara fonder. Detta skapar förvirrande förutsättningar för privatspararen som vill investera ansvarsfullt. Denna studie har utifrån en kartläggning av Premiepensionens miljö- och etikmärkta fonder studerat hur investeringsstrategier ser ut hos dessa fonder och varför, samt vilka kriterier som måste uppfyllas. Detta har kompletterats med intervjuer med representanter från fem olika institutioner som verkar på fondmarknaden. Det teoretiska ramverket för denna studie utgörs av en analysmodell av tre olika investeringsstrategier; negativ screening, positiv screening samt aktiv påverkan. Utöver detta används även legitimitetsteorin; teorin om att företag agerar för att erhålla ett slags erkännande från sina intressenter. Resultatet visar att negativ screening förekommer i störst utsträckning, följt av aktiv påverkan och sist positiv screening. Trots att negativ screening kritiseras av de som är väl insatta i branschen för att vara kontraproduktiv är den ändå mest populär. Avgörande kriterier varierar mellan strategier, men miljö- och socialt ansvar utmärker sig som viktiga bedömningsgrunder. Detta antas vara ett resultat av de ökade kraven som ställs från omvärlden. Resultatet visar att fondbolag är benägna att välja den strategi som utlovar mest legitimitet samt är mest kostnadseffektiv.

I Läroplanen för förskolan (Skolverket 2016) presenteras det i kapitlet “Uppföljning, utvärdering och utveckling” de skyldigheter förskolan och förskolans personal har för att systematiskt kartlägga och följa upp barnens utveckling och lärande. Under vår tid på förskollärarutbildningen har vi under bland annat verksamhetsförlagd utbildning observerat osäkerhet kring områdena dokumentation och kvalitetsarbete hos pedagogerna i förskolan. Syftet med studien är att närma sig de tankar och reflektioner några förskollärare har kring den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet. Även hur de praktiskt genom olika verktyg dokumenterar i förskolan, de faktorer som påverkar deras dokumentations- och kvalitetsarbete samt relationen mellan dem.I studien utgår vi ifrån två infallsvinklar på dokumentation i förskolan: ett utvecklingspedagogiskt perspektiv samt ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv. Dessa två infallsvinklar kan simplifieras som att utvecklingspedagogiken synliggör vad barnen lär sig, och den intra-aktiva pedagogiken synliggör hur barnen lär sig. Men de två infallsvinklarna är inte enbart olika, utan även lika på vissa sätt. Ett exempel på en sådan likhet är att de båda lyfter reflektionen som en viktig del av dokumentationen.Vi utgår utifrån vårt syfte ifrån en kvalitativ forskningsansats och en fenomenografisk metodansats. I studien har vi använt oss av forskningsmetoden semi-strukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sju stycken förskollärare och en verksamhetsledare som i grunden är förskollärare. Intervjuerna varierade i längd från 10 minuter till strax över 50 minuter, och vi har analyserat det insamlade materialet utefter en fenomenografisk analysprocess.Resultatet visar fyra distinkta synsätt på den pedagogiska dokumentationens innebörd i förskolan; att dokumentera med barnen, att dokumentera barns utveckling, att dokumentera med reflektion och att dokumentera för att föra verksamheten framåt. De mest framträdande faktorer som förskollärarna anser påverkar deras arbete med dokumentations- och kvalitetsarbetet är kompetensutbildningen, tidsbristen, förskolechefen och svårigheten med att mäta kvalitet i förskolan. Lärplattan beskriver respondenterna som det mest använda redskapet i förskolan för att dokumentera. Slutligen beskriver de den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet som beroende av varandra, och relationen som oundviklig.Vi drar slutsatsen att för att få ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete krävs det ett fungerande dokumentationsarbete, oavsett synsätt på dokumentation. Det krävs tid för att få öva på att använda dokumentation som ett redskap, och en struktur i arbetslaget för att det inte ska kännas som en betungande del av ens yrkesvardag.

No description available.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka hur stor andel av den lägsta fysiska rekommendationsnivån som kunde uppnås genom arbetspendling med kollektivtrafik i Stor-Stockholm. Detta undersöktes med hjälp av följande frågeställningar: 1) Hur många minuter och hur många steg promenerade en kollektiv arbetspendlare i genomsnitt till och från arbetet/skolan i Stor-Stockholm? 2) Hur stor uppfyllelse på rekommendationerna bidrog arbetspendling med kollektivtrafik i Stor-Stockholm med? 3) Hade kön, BMI, bostads- och arbetsort samt byten någon inverkan på den fysiska aktiviteten som erhölls av att arbetspendla med kollektiva färdmedel? 4) Rörde sig deltagarna i en hastighet som motsvarade medelintensiv fysisk aktivitet? Metod: För att besvara frågeställningarna användes en kvantitativ metod med enkät, stegräknare och tidtagarur som mätinstrument. Ett bekvämlighetsurval resulterade i att 33 deltagare (17 kvinnor och 16 män) boende och arbetande/studerande i Stor-Stockholm under en arbetsresa med kollektivtrafik mätte antal minuter fysisk aktivitet och antal steg. Resultat: Med hjälp av arbetspendlingen uppnådde deltagarna i snitt 79 % av rekommendationen om 30 minuter medelintensiv fysisk aktivitet per dag. Sett till rekommendationen om 150 minuter fysisk aktivitet per vecka bidrog arbetspendlingen med 67 % av dessa minuter. En promenad till och från hållplatser varade i snitt i 5,6 ± 2,9 minuter och 9 % av deltagarnas promenader under arbetspendlingen varade i minst tio minuter i sträck. Deltagarna promenerade 3170 ± 1017 steg under en hel dags arbetspendling. De deltagare som bodde och/eller arbetade i norr- eller söderförort (n = 16) promenerade signifikant fler minuter än de deltagare som bodde och/eller arbetade i Stockholms innerstad. Slutsats: De slutsatser som dragits av denna studie var att arbetspendling bidrog med fysisk aktivitet i väsentlig grad. Den fysiska aktiviteten som erhölls av att åka kollektivt kunde för vissa individer vara betydande för att uppnå de fysiska aktivitetsrekommendationerna.

This thesis deals with the performance evaluation of a selected group of insurance companies. The text is divided into several parts and begins with the explanation of theoretical frameworks for both insurance and the ranking process. This knowledge is then applied to the object of analysis. Mainly the financial performance of insurers was assessed, by means of the so-called spread indicator. Hence, part of the analysis is also a cost of equity calculation with the help of the Capital Asset Pricing Model. The outcome of this work is the ranking of analyzed insurance companies by their financial performance in 2007-2009. The contribution of the work can be seen not only in forming the ranking, but in demonstration of a practical application of the chosen methodology as well as in description of its advantages and disadvantages.

Det största folkhälsoproblemet idag är ökningen av övervikt och fetma med de följdsjukdomar det för med sig som högt blodtryck, cancer, diabetes typ 2 och astma. Främst beror denna ökning på vår alltmer stillasittande vardag med brist på fysisk aktivitet. Den byggda miljön skapar förutsättningar för männi-skor att vara fysiskt aktiva, vilket ger den kommunala planeringen och det kommunala planmonopolet en betydande roll. Denna studie syftar till att se hur samhällsplaneringen kan möjliggöra eller hindra människors fysiska aktivitet i den fysiska miljön och genom en kvalitativ innehållsanalys studera Öre-bro kommuns översiktsplan, grönstrategi, strategi för arkitektur och byggande, trafikprogram och hand-lingsplan för ökat cyklande. Detta för att se vad och vilka som är föremål för folkhälsoinsatser i de kommunala dokumenten. Vårt resultat visar att möjliggörande faktorer för fysisk aktivitet är närhet genom tät bebyggelse, platsers multifunktionalitet, tillgänglighet och tilltalande estetik. Hindrande fak-torer till fysisk aktivitet utgörs av långa avstånd till följd av en gles bebyggelse, uppdelning av platser och upplevd otrygghet. Det finns två dimensioner av de folkhälsofrämjande insatserna. Det är det rums-liga, fysiska platsen som sådan, och det mobila i människors förflyttningar som kan främja fysisk akti-vitet. Trygghet i de publika rummen med ett tydligt genus- och barnperspektiv lyfts även som avgörande för platsers användande för rörelse.

This thesis analyzes the use of realized moments in asset pricing. The analysis is done using dataset containing log-returns for 29 of the most traded stocks and covering 10 years of data. The dataset is split into training set covering 7 years and test set covering 3 years of data. For each of the stocks a separate time series model is estimated. In evaluation of the quality of the models, metrics such as RMSE, MAD, accuracy in forecasting the sign of future returns, and returns achievable by executing trades based on the recommendations from the model are used. Even though the inclusion of realized moments does not provide significant improvements in terms of RMSE, it is found that realized skewness and kurtosis significantly contribute to explaining the returns of individual stocks as they lead to consistent improvements in identifying future positive, as well as negative, returns. Moreover, the recommendations from the models using realized moments can help us achieve significantly higher returns from trading stocks. Inclusion of the interaction terms for variance and returns, skewness and returns, and kurtosis and variance, provides additional improvement of forecasting accuracy, as well as improvements in returns achievable by executing transactions based on recommendations from the model....

Syftet med studien var att undersöka verksamma förskollärares erfarenheter av att arbeta med leksom verktyg för lärande. Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer av semistruktureradkaraktär med sex stycken förskollärare. I analysen av vår data framkom det två teman: Hur lek somverktyg skapar förutsättningar till lärande och Pedagogens betydelse i leken för barns lärande.Resultatet har visat att det finns ett samstämmigt synsätt på lek som verktyg för lärande. Det har ävenframkommit att leken anses vara något lustfyllt och viktig för barns lärande. Men även attpedagogernas eget synsätt på leken är av stor betydelse för huruvida leken kan användas somverktyg för lärande. Pedagogernas erfarenheter beskriver ett tydligt samband mellan lek och lärandedär de menar att dessa hör ihop, och dem är samstämmiga att deras egen roll har en stor betydelse förhur och när ett lärande sker genom leken. I resultatet framkommer även att pedagogen har ett ansvaratt ge både tid och material för lek så att leken kan användas som verktyg för lärande. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Många äldre patienter i eget boende upplever behov av sjukgymnast och arbetsterapeut, både praktiskt och teoretiskt, vid rehabilitering av förlorad eller nedsatt funktions- och aktivitetsförmåga. Kommunal hemsjukvård erbjuder hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut. För att kunna tillgodose behovet behöver rehabiliteringspersonalen veta hur det kan uppfattas att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Detta för att bemöta patientens behov på ett optimalt sätt och möjliggöra för välbefinnande och eventuellt en bättre livskvalitet. Studien är en intervjuundersökning av sju patienter i ålder mellan 77 till 89 år som deltagit i hemrehabilitering tillsammans med sjukgymnast och arbetsterapeut. Syftet är att belysa erfarenheten som äldre patienter har av att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering tillsammans med sjukgymnast och/eller arbetsterapeut.Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet beskrivs i fem kategorier; att tilltro egen förmåga, tillåta sig testa, att ha vägledare, träna inför morgondagen och att förhålla sig till den förändrade kroppen. Vidare presenteras resultatet i två teman; strävan att återta kontroll och lotsad att ta befäl. I metoddiskussionen förs ett resonemang kring metoden. I resultatdiskussionen ställs kategorierna i relation till forskning och en dialog förs mellan teman och vårdvetenskapens grundantagande om människa, hälsa och välbefinnande samt lidande. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Oceňování aktiv představuje klíčový problém v účetnictví, protože způsob ocenění majetku a závazků přímo ovlivňuje výši vykazovaných aktiv a pasiv a má vliv na výši nákladů podnikání i na velikost vykazovaného výsledku hospodaření. Provedené analýzy potvrzují, že metody, které firma používá pro oceňování svého majetku, mají vliv na vypovídací schopnosti účetních výkazů. Použití metody odpisování dlouhodobého majetku ovlivňují zatížení nákladů v jednotlivých letech a tím i výši hospodářského výsledku v časové řadě. Stejný vliv se projevuje i na způsobu účtování zásob nebo tvorbě a uplatňování opravných položek.