Denna uppsats handlar om en undersökning som jag gjorde med sju stycken barn i åldern 4-5 år. Undersökningen innebar att jag gjorde sex stycken observationer av barnen då de spelade ett av mig utvalt spel. Fokus under hela undersökningen har legat på lärande inom matematik. Syftet med min studie var att se om ett specifikt spel kunde bidra till barnens lärande i matematik och om en aktiv pedagog kunde utveckla barnens kunskaper inom ämnet. Som hjälp på vägen tittade jag extra noga på de begrepp som barnen använde och även vilka svårigheter de ställdes inför. Resultatet jag fick fram var att spel är ett bra hjälpmedel vid matematikinlärning då det bidrar till att man på ett naturligt sätt kan diskutera de matematiska fenomen som synliggörs genom spelet. Barnens matematiska språk kan tränas genom spelstunden och som aktiv pedagog upptäckte jag att man kan uppmuntra barnen till egna upptäckter, stötta dem vid svårigheter och få dem att tala kring matematiken.

<p>En aktiv databas har förmåga att reagera på tillstånd och händelser i databasen. Hur databasen reagerar beror på hur dess ECA-regler är utformade. ECA-regler kan framställas genom att analysera verksamhetsregler, som beskriver riktlinjer och restriktioner för processer i verksamheten. Dock saknas ett enkelt sätt att modellera verksamhetsregler för att framställa ECA-regler. Ett möjligt sätt att skapa modeller är att använda OMT-A och UML-notationen. Rapporten beskriver en praktisk utvärdering av OMT-A och UML-notationen med avseende på att skapa modeller av verksamhetsregler som kan implementeras som ECA-regler. Styrkan i OMT-A kombinerat med UML är att modellerna blir enkla, lätta att spåra, samt uttrycker regler fullständigt. Svagheter är modeller av sammansatta händelser som tenderar att bli onödigt komplexa. En jämförelse görs med andra sätt att skapa modeller av verksamhetsregler. Resultatet är att OMT-A och UML mycket väl kan ersätta andra befintliga metoder.</p>

Avsikten med denna studie var att synliggöra hur barn utforskade matematiken i ett specifikt projekt på förskolan utifrån ett transdisciplinärt perspektiv. Samtidigt ville jag ta reda på hur andra aktörer, mänskliga såsom ickemänskliga, intra-agerade med barnen och hjälpte dem i deras matematiska utforskande. Uppsatsen hade postkonstruktionism som teoretisk utgångspunkt. För att få svar på mina forskningsfrågor valde jag att använda en kvalitativ metod med inspiration från etnografin. Datainsamlingen bestod av observationsanteckningar, fotografier och barnens teckningar. Jag observerade och samtidigt deltog i projektet som både pedagog och forskare. Urvalet för genomförande av projektet var sammanlagt fem barn, alla i femårsålder. Studien visade hur ett transdisciplinärt lärande uppstod då förskolebarn utforskade matematik med hjälp av andra uttrycksformer såsom dans, rörelse, musik, genom kroppen och tänkandet. Utforskandet skede i intra-aktion med rummet, tingen och andra aktiva aktörer som fanns i deras omgivning. Både mänskliga och ickemänskliga aktörer bildade ett nätverk där alla gick in i varandra och på så sätt skapades ett transdisciplinärt lärande. Det andra intressanta med studien var att traditionella undervisningspraktiker utmanades. Med hjälp av transdisciplinaritet kunde matematiska lärandesituationer bli mer stimulerande och attraktiva både för barn och för pedagoger.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur skolor framgångsrikt kan arbeta för att stimulera elever till aktiv skolpendling. För att uppfylla syftet har vi undersökt vilka strategier skolor använder samt vilka förutsättningar och hinder som finns i arbetet med aktiv skolpendling.   Metod Metoden som använts är kvalitativ i form av intervjuer. Urvalet är strategiskt där låg- och mellanstadieskolor valts eftersom de i nuläget bedriver ett arbete för att stimulera elever till att gå eller cykla till och från skolan, personer som intervjuats är också drivande i detta arbete. Urvalet har utgått ifrån projektet ”säker och lekvänlig skolväg” för att hitta skolor som matchar denna profil.   Resultat I resultatet har både övergripande och konkreta strategier framträtt. Övergripande strategier består av flera samverkande faktorer som genomsyrar verksamheten, vilket skolorna menar bidrar till ett helhetstänk. Ett övergripande sätt är att skolorna till exempel försöker påverka synsättet hos elever, föräldrar och personal, genom att använda sig av flera olika konkreta strategier. De konkreta strategier som används på skolorna är trafikpoliser, vandrade skolbussar, gå och cykla tävling, bilfria september, trafikkalendern, olika temadagar samt skapa en stödjande miljö för fysisk aktivitet. Resultatet påvisar yttre faktorer som antingen möjliggör eller begränsar arbetet, beroende på om de bidrar eller motverkar arbetet på skolorna. De yttre påverkande faktorerna som framträtt är den fysiska miljön, föräldrastödet, samarbete med projektet ”säker och lekvänlig skolväg”, skolans personal, synsättet hos vuxna på skolan samt tidsaspekter.   Slutsats De slutsatser vi kan dra är att det är viktigt att engagemanget för arbetet med aktiv skolpendling kommer från skolans alla olika parter, för att arbetet ska bli framgångrikt. Vi menar att det är väsentligt att skolans personal, föräldrar och elever är involverade i arbetet, vilket gör att de vill investera den tid och energi som krävs. Främst är det av vikt att förmedla information till vuxna, i synnerhet föräldrar, för att skapa goda förutsättningar för att alla ska kunna se vinsterna med arbetet. Ett exempel som möjliggör arbetet är att skolan samarbetar med en föräldraförening. Detta bidrar till att fler blir engagerade i arbetet med aktiv skolpendling, vilket skapar förutsättningar för att göra arbetet framgångsrikt.

Today, a high noise level is considered a problem in many working environments. The main reason is that it contributes to stress and fatigue. Traditional methods using passive noise control is only practicable for high frequencies. As a complement to passive noise control, active noise control (ANC) can be used to reduce low frequency noise. The main idea of ANC is to use destructive interference of waves to cancel disturbing noises. The purpose of this thesis is to design and implement an ANC system in the driver's cabin of a Valmet 890 forest machine. The engine boom is one of the most disturbing noises and therefore the main subjective for the ANC system to suppress. The ANC system is implemented on a Texas Instrument DSP development starter kit. Different FxLMS algorithms are evaluated with feedback and feedforward configurations. The results indicate that an ANC system significantly reduces the sound pressure level (SPL) in the cabin. Best performance of the evaluated systems is achieved for the feedforward FxLMS system. For a commonly used engine speed of 1500 rpm, the SPL is reduced with 17 dB. The results show fast enough convergence and global suppression of low frequency noise.

The gas turbines in the Swedish secondary reserve are reaching the end of their technical lifetime, hence alternative solutions need to be considered. One of the solutions thought to have the greatest potential is the use of so called consumptionreduction. By entering contracts with large consumers, agreements are made to reduce consumption in the event of major disturbances in the power system and thus being used as a secondary reserve. This thesis investigates the feasibility of consumption reduction as part of the secondary reserve. This has been achieved by developing a requirement specification for the disturbance reserve and by studying the technical and economic potential for consumption reduction among a range of consumers.The technical potential for consumption reduction that fulfils the requirements for participating in the secondary reserve are on average 750 MW in SE 3 and 98 MW in SE 4. The result of this study shows that consumption reduction could work as a supplement to the gas turbines, but could not entirely replace the current solution. Furthermore, replacing the gas turbines would cause loss of features such as black start and automatic frequency regulation. Nevertheless, consumption reduction is considered as a workable solution for the disturbance reserve that is both cheaper and more environmentally friendly. Before launching consumption reduction as a reserve, a market model has to be developed, taking the findings of this thesis into account: high electricity prices have negative effect on availability and that low liquidity on the market causes short endurance.

Tidigare forskning är inte enig om aktivt förvaltade fonder presterar bättre eller sämre än index. Då hänsyn inte tas till olika nivåer av aktivitet tycks de flesta studier visa att aktiv förvaltning är en förlustaffär för fondsparare. Vi introducerar ett nytt mått på aktivitet, aktivitetsgrad, som utgår från de åtgärder förvaltaren vidtar. Aktivitetsgraden definieras av mängden och storleken på förändringar i portföljsammansättningen som sker under ett kvartal. Vi undersöker aktivitetsgraden hos 22 svenska småbolagsfonder mellan 2008 och 2013 och finner att de flesta fonder har en låg aktivitetsgrad. Vi finner att aktivitetsgraden verkar negativt på prestation samt att aktivitetsgrad är bättre på att förutsäga prestation än Tracking Error.

Allt sedan oljekriserna på 1970-talet har intresset för energieffektivt byggande växt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mål inom EU om att energieffektivisera och från och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara Nära Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som är ett NNE-hus får medlemsländerna göra själva. För att snart kunna bygga lågenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser från demonstrationsprojekt. Kvaliteten på energiberäkningar behöver också höjas nu när efterfrågan av energieffektiva byggnader är större som kräver uppföljningsunderlag från olika fastigheter. Syftet med denna studie är att bidra till kunskaperna om erfarenheter från demonstrationsprojekt inom lågenergibyggnader med fokus på flerbostadshus med solfångare. Studien är uppdelad i tre delar. Den första delen består av litteraturöversikt av energibalansberäkningar, olika koncept inom lågenergihus, åtgärder för att kunna skapa lågenergihus samt drifterfarenheter från olika lågenergibyggnader såväl i Sverige som internationellt. Den andra delen består av fallstudier av tre demonstrationsprojekt i Örebro region. Projekteringsdata från fastigheterna samt uppmätt energiförbrukning erhölls och analyserades. Studiens tredje del består av kvalitativa intervjuer med byggherrarnas representanter om deras erfarenheter av projekten från idéutveckling till idrifttagning. Intervjuerna var öppet riktade och spelades in. Det första projektet var passivhusen vid Rynningeåsen som uppfördes av Asplunds Bygg AB. Byggnaderna blev färdigställda i maj 2010 och består av 13 bostadsrätter som fördelas på fyra huskroppar. Den årliga energianvändningen för värme erhölls inte från projektet och därmed kunde inte uppmätt specifik energianvändning tas fram. Å andra sidan kunde det konstateras, med hjälp av uppmätt elförbrukning i bostadsrättsföreningen, att solfångarsystemets årsprestanda låg långt under ett teoretiskt värde för värmeproduktion från solfångaranläggningar i Sverige. Årlig årsproduktion beräknades vara 180 kWh/m2 respektive 90 kWh/m2 och för det första respektive det andra året i drift. Det andra projektet som undersöktes var passivhusen i Frövi uppförda av Lindesbergsbostäder AB. Projektet färdigställdes i september 2010 och består av 16 hyresrätter som fördelas på fyra byggnader. Den specifika energianvändningen (korrigerad med graddagar) mättes till 50,8 kWh/m2 och år. Det tredje projektet var lågenergihusen i Kvarteret Pärllöken i Örebro uppförda av Örebrobostäder AB. Projektet blev färdigställt i februari 2011 och består av 24 hyresrätter fördelade på två punkthus. Husen har betongstomme och installerades bergvärmepumpar för värme- och varmvattenproduktion i husen. Den specifika energianvändningen (korrigerad med graddagar) mättes till 31,1 kWh/m2 och år i lågenergihusen i Kv. Pärllöken. Passivhusen i Frövi och lågenergihusen i Kv. Pärllöken har energiprestanda som är 44 respektive 65 % bättre än krav i BBR 19 samt uppfyller passivhusen i Frövi krav för passivhus i Sveriges Centrum för Nollenergihus. Trots låg energianvändning i båda projekten överskred den uppmätta energianvändningen (korrigerad med graddagar) den beräknade med 36 respektive 63 % i lågenergihusen i Kv. Pärllöken respektive passivhusen i Frövi. Resultaten visar att det går att bygga byggnader med låg energianvändning i Örebroregion men avvikelser mellan uppmätt och beräknad energianvändning är hög. I allmänhet underskattades de flesta delposterna i byggnadernas specifika energianvändning i projekteringen. Datorsimuleringar för solfångarprestanda skiljde mycket åt mellan projekten. De både underskattade och överskattade solfångarnas årsprestanda jämfört med vad ett bra system med plan solfångare möjligen kan ge i Sverige. Det berodde på olika indata som användes till simuleringarna. Enligt intervjuer med byggherrarnas representanter hade alla projekten det gemensamt att projekteringen tog lång tid och blev dyr. Produktionen gick bra men under idrifttagningsskedet började oväntade problem att uppstå som två av byggherrarna fortfarande höll på med att lösa två år efter färdigställandet. / In 2010 the EU adopted the Energy Performance of Buildings Directive 2010/31/EU which requires Member States to ensure that by 2021 all new buildings are so called nearly zero-energy buildings. To set minimum requirements for the energy performance of the nearly zero-energy buildings are the sole responsibility of Member States. The objective with this study is to provide further real-world data about low-energy buildings in Sweden. The study comprises case studies which investigates three demonstration projects for low-energy buildings in the Örebro Region. All investigated projects are apartment buildings with solar collectors to reduce bought energy for hot water consumption. One of these objects, the passive houses in Frövi, was studied in more detail than the others. Qualitative interviews with the developers were also used to gain further knowledge about the projects. In general the measured energy consumption, corrected to a normal year, was higher than calculated by tens of percent. Still an energy saving was gained up till 65 % compared to the maximum allowed energy consumption according to the latest building regulations in Sweden, BBR 19. The measured annual bought energy for space heating, domestic hot water and common electricity was 50,8 kWh/m2 and year in the passive houses in Frövi. In the low-energy houses in Pärllöken, Örebro it was 31,1 kWh/m2 and year. The origin for the higher measured energy consumption compared to the calculated results did vary between the projects. The results from the simulations for the solar collectors did differ a lot between the projects and compared to general performance of solar collectors in Sweden. According to the projects developers the design stage was time consuming and expensive in all the projects. No problems occurred under the construction stage but under the buildings commissioning process some unforeseen problems occurred that two of the developers were still solving two years after occupancy.

Syfte Syftet med den här studien var att undersöka förekomst av prestationsbaserad självkänsla (PBS) hos unga manliga ishockeyspelare samt vilka coping-strategier de använder sig av i idrottsliga situationer de upplever utmanande och stressande. Detta för att undersöka om det finns ett samband mellan PBS och olika coping-strategier samt om det finns ett samband mellan de olika strategierna inom coping. Metod Genom en kvantitativ ansats användes två enkäter i studien. En enkät undersökte grad av prestationsbaserad självkänsla och den andra enkäten mätte val av coping-strategier inför en utmanande och stressande situation. Enkäterna delades ut till två olika hockeyföreningar. De 65 enkäterna som kom tillbaka fördes sedan in i Statistica för analys. Resultat Resultatet visade att de unga ishockeyspelarna inte hade en särskilt hög tendens till prestationsbaserad självkänsla. De coping-strategier de var mest benägna att använda var aktiv coping, planering och positivt tänkande. De strategier som i sin tur visade sig korrelera med PBS var aktiv coping, egen skuldbeläggning och önsketänkande. Det starkaste sambandet återfanns mellan PBS och önsketänkande. I delskalorna inom coping-enkäten korrelerade flertalet strategier med varandra och bland dessa var de mer aktiva förhållningssätten: planering, aktiv coping och undantryckande av andra aktiviteter. Slutsats De unga spelarna verkade inte i stor grad koppla deras självkänsla till prestation. När det kom till hantering av utmanande och stressande situationer uppvisade de ett mestadels aktivt förhållningssätt. De med en något högre tendens till PBS hade även en ökad benägenhet att använda sig av strategin önsketänkande som ett sätt att hantera stressande situationer. Man kan dra slutsatsen att de flesta spelarna ifråga planerar och har struktur på sitt spel och hanterar stressande situationer på ett effektivt och positivt sätt i form av aktiva coping-strategier. De som har större tendens till prestationsbaserad självkänsla hanterar dessa situationer på ett sätt som kan liknas vid drömmande och visualisering vilket även det kan räknas som ett positivt förhållningssätt.

Aktiv dödshjälp är idag ett aktuellt ämne. Som sjuksköterska kommer hon ett flertal gånger i sin yrkeskarriär möta döende patienter som önskar aktiv dödshjälp. Sjuksköterskans huvuduppgift är att förebygga sjukdom, främja hälsa, återupprätta hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse kring aktiv dödshjälp i länder där det numera är tillåtet så som i Nederländerna och Belgien. Metod: Arbetet är uppbyggt som en litteraturstudie där ett systematiskt urval av tio vetenskapliga artiklar valts ut från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO . Dessa blev sedan kvalitetsgranskade, analyserade och presenterade i tre kategorier. Resultat: Tre kategorier framkom i artiklarnas resultat som sedan blev denna studies resultat. Sjuksköterskornas upplevelse kring aktiv dödshjälp var något individuellt och aldrig detsamma som tidigare. Upplevelsen varierade beroende på vilken patient samt vilken situation som man befann sig i. Medan sjuksköterskan upplevde konflikt med sina moraliska värderingar och lagar kring aktiv dödshjälp ville hon samtidigt göra ett bra jobb genom att se så patienten fick en så bra och värdig död som möjligt. Vissa sjuksköterskor upplevde att mötet med patientens närstående inte alltid var så lätt dock ansåg de att det var deras skyldighet att ta hand om dem. Slutsats: Genom att sjuksköterskan lägger sina personliga åsikter till sidan skapar detta en trygghet i hennes yrkesprofession. Bra relationer mellan parterna skapas med öppen kommunikation. Om diskussioner för ämnet om döden och dödsprocessen startar redan på sjuksköterskeutbildningen kan detta göra att kunskapen och förståelsen ökar. / Active death help is today a current matter. As a nurse, she will, in her career meet dying patients who want active death help. The nurse's main task is to prevent disease, promote health, restore health and alleviate suffering. Aim: The aim was to elucidate the nurse's experience around active euthanasia in countries where it is now allowed, as in the Netherlands and Belgium. Method: The work is structured as a literature study, which a systematic selection of ten scientific articles selected from the databases Cinahl, PubMed and PsykINFO. These were analyzed and presented in three categories. Results: Three categories emerged from the articles' results that became this study's results. The nurses' experience from active euthanasia was an individual experience. The experience varied depending on the patient and the situation. While the nurses experienced conflict with their moral values and laws around active euthanasia, she wanted to at the same time do a good job by ensuring that the patient experienced a good and dignified death as possible. Some nurses felt that the meeting with the patient's relative was not always so easy; however, they felt that it was their duty to take care of them. Conclusion: When the nurse put her personal views to the side, it creates a sense of security in her profession. A good relationship between the two parts is created by open communication. If discussions about the current matter of death and the death process start already in the nurse education, this can cause the knowledge and understanding increases.