Sammanfattning Syfte Syftet med studien är att undersöka hur studenter i Stockholm transporterar sig till och frånhögskola/universitet samt se deras förändringsbenägenhet att gå från inaktiv transport till aktivtransport. Frågeställning – Hur tar sig studenterna till sin högskola/universitet? – Vad påverkar deras val av transportmedel? – Vad kan få dem att välja ett aktivt transportmedel? Metod En kvantitativ studie genomfördes där datainsamlingsmetoden var en webenkätundersökning viaprogrammet Defgo. Ett riktat urval skedde på målgruppspopulationen där samtliga rektorer förhögskolor samt universitet inom Stockholm stad tillhörande portalen ”Studera i Stockholm”tillfrågades via mail om deltagande, totalt nitton av tjugoen högskolor är anslutna till portalen. Urvalsgruppen kom att bestå av 541 respondenter på enkäten från tolv högskolor av totalt tjugoeninom Stockholm stad. Enkäten utformades utifrån tidigare enkäter inom samma område som grund. En pilotstudie genomfördes i gratisprogrammet SurveyMonkey för att sedan distribuera denslutgiltig version av enkäten via programmet Defgo. Enkäten i sin helhet bestod av 21 frågor medöppna samt givna svarsalternativ. Resultatbearbetningen utfördes i samma program, Defgo. Diagram utformades i Excel. Resultat Hela 32 % använder sig av lokaltrafiken för att ta sig till sin högskola/universitet, 34 % använderlokaltrafiken i kombination med promenad, 5 % använder lokaltrafiken i kombination med cykel, 11 % promenerar samt 9 % tar cykeln. Knappt 4 % tar bilen och ingen åker taxi. Lite mer än 3 % tarsig på annat sätt till universitet/högskolan så som lokaltrafik i kombination medskateboard/longboard eller på inlines. Ungefär 70 % väljer det tidseffektivaste ressättet, 41 % väljertransportmedlet utifrån bekvämlighet, medan cirka 30 % väljer det billigaste transportmedlet. 32 % skulle välja annat transportmedel om det innebar en vinst i tid, tidseffektivare transport. 18 % uppgav ett billigare alternativ skulle få respondenterna att byta transportmedel. 74 % uppgav att omderas krav uppfylldes för ett annat transportmedel så var de villiga att byta. 15 % var ej villiga attbyta transportmedel. På frågan om respondenterna kan tänka sig att gå eller cykla, alternativt ikombination med lokaltrafiken, till högskolan/universitetet svarade cirka 70% att de kan tänka sigdet, 6 % svarade nej, medan 11 % svarade kanske. Slutsats De flesta studenter använder sig av lokaltrafiken för transport till högskola/universitet. Valet avtransport för studenter vid högskola/universitet i Stockholm stad pekar således mot att det somavgör valet av transportmedel är sträckan, tidsåtgång och ekonomin. Förändringsbenägenheten ärstor bland de tillfrågade, att gå från inaktiv till aktiv transport. Förslag ges på implementering avprogram omfattande aktiv transport vid olika högskolor, samt förslag på utbildning om aktivtransport, för att få fler studenter delaktiga och mer fysiskt aktiva. Program av dessa slag kan varaav betydelse för att få fler studenter att promenera eller cykla till sina studier. / <p>Kurs: Idrott III</p>

Att investera sina pengar i aktier är ett populärt val bland finansiella instrument för framtida avkastning. En målsättning hos flera investerare är att överträffa sin portföljs jämförelseindex till en så låg risk som möjligt. För privatpersoner med mindre kunskap och tid kan en mer simpel investeringsstrategi vara lösningen. Investeringsstrategin ”Dogs of the Dow” syftar till att köpa de tio aktier med högst direktavkastning och hålla dem under ett år innan omstrukturering.   För att göra strategin mer användbar för privatpersoner med olika målsättningar för sitt sparande och placerande har den ursprungliga versionen av ”Dogs of the Dow” modifierats i denna studie. Studien undersöker strategins förmåga att generera överavkastning med varierande storlek på portföljer samt en längre hållningsperiod. Portföljerna har bestått av 15,10 och 5 aktier samt hållningsperioder på ett och fem år. Frågeställningen formulerades på följande sätt: Kan den investeringsstrategi som tagits fram överträffa jämförelseindex OMXSBGI? Är strategin bättre på kort eller lång sikt och kan överavkastning uppnås efter riskjustering?    Resultatet av studien har analyserats och diskuterats utifrån den teoretiska referensramen. Detta är en kvantitativ studie där aktier från Nasdaq OMX Stockholm Small, Mid och Large Cap har ingått. Aktieportföljerna har riskjusterats med Sharpe och Treynorkvoten och överavkastning har analyserats utifrån t-test. Syftet med de statistiska testen är att se ifall den riskjusterade överavkastningen är signifikant skild från noll. Utifrån de statistiska tester som utförts är det 4 av 12 portföljer som uppvisar en statistisk signifikans. Samtliga portföljer som uppvisade en statistisk signifikans hade en hållningsperiod på fem år. Därmed kan slutsatsen dras utifrån observationerna att det finns ett statistiskt stöd för investeringsstrategin med en längre hållningsperiod och att den genererar en överavkastning gentemot sitt jämförelseindex.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att kartlägga skolelevers transporter på en skola i en stödjande miljö. - Hur stor andel av eleverna använder aktiv transport? - Vilka faktorer påverkar de elever som inte använder aktiv transport till och från skolani en stödjande miljö? Metod: Studien genomfördes med en enkätundersökning som delades ut till sammanlagt 63 av 75 eleveri årskurs fyra på en skola i en söderförort till Stockholm. Det externa bortfallet bestod av deelever som av någon anledning inte var i skolan på undersökningsdagen. Skolan ligger i enstödjande miljö för fysik aktivitet. En pilotundersökning genomfördes på ca 60 elever i årskursfem där synpunkter kunde lyftas fram och enkäten reviderades innan den slutligaundersökningen. Resultat: 50/63 elever använde någon form av aktiv transport till skolan. De 13 som använde passivtransport bodde i samma områden som minst en av de som använd aktiv transport. Samtliga 13ägde även en cykel och har samma förutsättningar för aktiv transport som övriga elever. Vidarevar de flesta eleverna fysiskt aktiva minst en gång/vecka och hade en positiv inställning tillfysisk aktivitet men detta verkade inte påverka huruvida eleverna använder aktiv respektivepassiv transport till skolan. Majoriteten av eleverna anser att de själva bestämmer över hur detar sig till skolan men en intressant korrelation finns dock mellan elevernas transportsätt tillskolan och deras föräldrars transportsätt till jobbet. Slutsats: I dagens samhälle är fysisk inaktivitet ett stort problem. Fysisk aktivitet måste bli en mernaturlig del av människors vardag då planerade aktiviteter inte är tillräckligt. Aktiv transportkan öka människors aktivitetsnivåer och bidra till ett aktivare liv. Valet av att använda aktivtransport styrs, utöver yttre faktorer (till exempel tillgång till en stödjande miljö) även avindividuella- och sociala faktorer. Dessa kommer både hemifrån, där föräldrarna har stortinflytande över sina barns levnadsvanor, och från samhället, där skolan spelar en viktig roll somsocial arena. Skolan har möjlighet att påverka sina elever till att välja aktiv transport somfärdmedel till skolan och på så sätt grunda ett beteende som kan följa med eleverna även i vuxenålder.

Det har länge pågått en debatt huruvida aktiv förvaltning kan prestera bättre än marknaden och därmed göra skäl för en högre avgift än den för passiv förvaltning. Studien är relevant då majoriteten av Sveriges befolkning fondsparar genom premiepensionen. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär och utvärderar 40 svenska aktivt förvaltade aktiefonder inom premiepensionen under perioden oktober 2010 – september 2013. Närmare bestämt undersöks hur aktiva fonderna egentligen är samt den verkliga kostnaden för den aktiva förvaltningen.   Metoden är uppbyggd som så att fonderna delas upp i en aktiv del och en passiv del, varvid kostnader samt prestationer allokeras mellan dessa delar. Alfa (prestationen) för fonderna är estimerat med OLS-metoden. Kostnaden för aktiv del ställs i förhållande till prestationen för aktiv del för att se om den högre avgift för aktiv förvaltning medför är rättfärdigad. Resultatet visar överlag att fonderna har en hög korrelation med index, i synnerhet storbolagsfonderna (R2 = 95 procent). 25 procent av fonderna har presterat bättre än marknaden, men enbart 5 procent påvisade en god prestation i förhållande till sin avgift. Majoriteten av fonderna (87,5 procent) presterade inte tillräckligt bra för att kunna rättfärdiga den högre avgift de tar ut för att aktivt förvalta fonden.   Slutsatsen är att det i de flesta fall inte lönar sig med aktiv förvaltning inom premiepensionen, då majoriteten av fonderna inte lyckats prestera bättre än index eller täcka de aktiva förvaltningskostnaderna.

Förekomsten av dolda indexfonder har flitigt diskuterats i media den senaste tiden. Syftet med denna studie är att undersöka hur aktivt förvaltade svenska aktivt förvaltade aktiefonder verkligen är. Detta ska genomföras genom att titta på tre olika aktivitetsmått vilka är active share, aktiv risk och omsättningshastighet. Tidsperioden för denna studie sträcker sig mellan åren 2012-2014. I undersökningen granskas sexton Sverigefonder. Tretton av dessa är aktivt förvaltade och tre indexfonder är med som referens. Alla fonder har SIX Portfolio Return Index som sitt jämförelseindex. Resultatet av denna undersökning visar på att flera av de svenska fonderna inte når upp till önskad aktivitetsnivå. Detta kan innebära att det existerar en stor andel dolda indexfonder på den svenska marknaden.

Sweden's fund savings have increased in recent years. Both young and old people have started saving in everything from investment savings accounts to fund accounts, and in 2020, we reached a record level of savings. Funds are the most common way that the Swedish people save, and funds can be managed in different ways, such as through passive or active management. In this study, we have looked at actively managed funds, specifically at the key figure active share and whether this can benefit the returns for funds. The key figure's attribute is to compare the percentage of the fund's total assets that are considered different from the fund's benchmark index. We have chosen to look at a number of Swedish funds between 2018-2022, where we would find out the difference between active funds with a high active share compared to active funds with a low active share. Through our research questions, we have developed various theories and methods to investigate under which circumstance active share affects the return of funds. The conclusion that can be drawn from the various research questions was made through hypotheses about active share to see the key figure's impact on the research questions. Hypothesis one showed that active share has a positive impact on the fund's return when the benchmark index is positive. Hypothesis two shows that the risk-adjusted return is positively affected by active share when the index increases or slightly decreases, but more negatively when the index moves further down. Hypothesis three showed that highly active funds outperformed their benchmark indexes by about 2%. In the last hypotheses, we found that small-cap funds with higher active shares had higher returns than large-cap funds, with a difference of about 3%.

För att hitta en mindre beräkningskrävande modell för energiuppskattning av vågdata har artificiella neurala nätverks förmåga att efterlikna ett punktabsorberande vågkraftsverks bojpositioner vid havsvågor från Islandsberg undersökts. Genom att undersöka antal dolda lager samt inparametrarnas enhet, tidsupplösning och antal har olika neurala artificiella nätverk tagits fram som efterliknar bojpositioner lösta med en linjär- samt olinjärmodell. Det artificiella neurala nätverk som bäst efterliknar bojpositioner lösta med den linjära modellen har 1 dolt lager och 50 inparametrar, med tidsupplösning 0,1 sekunder. Dess inparametrar består enbart av inkommande våghöjder. För dessa parametrar uppskattar det artificiella neurala nätverket en medeleffekt som skiljer sig från den linjära modellen med 1,78% då dämpningskoefficienten är 200kNs/m. Beräkningstiden för den linjära modellen är 0,087 sekunder vilket är ungefär 20 gånger snabbare än med det artificiella neurala nätverket och då är inte träningstiden för det artificiella neurala nätverket medräknad. Det artificiella neurala nätverk som bäst efterliknar bojpositioner lösta med den olinjära modellen har 11 dolda lager och 50 inparametrar, med tidsupplösning 0,1 sekunder. Dess inparametrar består enbart av inkommande vågs excitationskraft. För dessa parametrar uppskattar det artificiella neurala nätverket en medeleffekt som skiljer sig från den linjära modellen med 0,3% då dämpningskoefficienten är 130kNs/m. Beräkningstiden för 30 minuters vågdata för den olinjära modellen är 41 minuter och 6 sekunder vilket kan jämföras med 57 sekunder för det artificiella neurala nätverket. Då är inte träningstiden för det artificiella neurala nätverket medräknad. Genom att ändra dämpningskoefficienten till optimala värden, med en frekvens mycket högre än vågperioden, fås en högre energiabsorptionen. En genetisk algoritm används för att beräkna den optimala följden av dämpningskoefficienter och för att prediktera den optimala dämpningskoefficienten används ett artificiellt neuralt nätverk. Vid undersökning där det artificiella neurala nätverket predikterade nästkommande optimala dämpningskoefficient fås en energiabsorption som är 20% högre än den energiabsorption som fås med en optimal konstant dämpningskoefficient.

<p>Syftet med den här studien är att undersöka individers talarbenägenhet i olika gruppsammansättningar. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige där åtta elever observerades först i helklass, sedan i könshomogena grupper och till sist i tvärgrupper. Eleverna blev tilldelade en kreativ gruppuppgift att lösa och med hjälp av videoinspelningar har sedan elevernas talaktivitet studerats. Våra resultat grundar sig på kvalitativa och kvantitativa data och det som framkom i undersökningen var att det var stora skillnader i bemötandet av förslag i de olika grupperna. Ett annat intressant resultat var att talarbenägenheten hos de passiva eleverna inte var beroende av variabeln kön, utan att deras talaktivitet var beroende av övriga gruppmedlemmars talarbenägenhet.</p>

<p>Gunnarsson, A & Henriksson, A (2008) Lärare, stress och coping: Om passiva och aktiva copingstrategier. B-uppsats i pedagogik 7,5 hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstract Syftet med denna undersökning var att utforska vilken coping av passiv och aktiv som lärare på en högskola i Sverige uppger att de använder sig av. Lärares stress och copingstrategier är ett område som har uppmärksammats länge och majoriteten av forskarna på området menar att strategin passiv coping i störst utsträckning används av lärare (Pomaki & Anagnostopoulou, 2003; Rieg et al., 2007, Griva & Joekes, 2003; och Markham, 2000). En enkät om stress och stresshantering lämnades ut till slumpmässigt utvalda lärare på två institutioner, varav tretton stycken lärare deltog i undersökningen. Resultatet visade att passiv coping var den vanligaste copingstrategin för de deltagande lärarna och lärarna angav sina olika stressymptom som var bland annat oro, magsmärtor och trötthet. Det kom även fram att lärarna upplevde att undervisningen påverkades av deras stress. På frågan gällande huruvida lärarna upplevde att de presterade bättre eller sämre under stress, upplevde majoriteten att de presterar sämre. Nyckelord: Stress; lärare; copingstrategier; aktiv coping; passiv coping.</p>

<p>Idag berör fondsparandet alla svenskar. Exklusive ppm äger sju av tio svenskar andelar i någon fond och under fjärde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital är investerade i aktivt förvaltade fonder. Målet för aktivt förvaltade fonder är att slå index och genom detta ge en bättre avkastning än passivt förvaltade indexfonder.</p><p>Media har under senaste tiden börjat ifrågasätta om de aktivt förvaltade fonderna kan slå index. Men redan tidigare, faktiskt så tidigt som 1960 talet har forskarvärlden påstått att det inte går att slå index under en längre period genom aktiv förvaltning. Trotts detta sparar som sagt väldigt många svenskar i just denna sparform och betalar höga avgifter för denna förvaltning.</p><p>Vi har valt att undersöka detta för att se om det stämmer att det inte går att slå index, eller rättare sagt om aktivt förvaltade fonder kan ge en bättre riskjusterad avkastning än index. Detta för att även kunna se om de höga avgifterna är motiverade. För att undersöka detta kommer vi att jämföra tio av de största svenska aktiefonderna med ett marknadsindex. De prestations mått vi använt oss av är Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens alfa.</p><p>Vår undersökning visar att endast tre av tio aktiefonder har kunnat ge en bättre riskjusterad avkastning än index. Ingen av våra fonder har gett så pass bra avkastning att de enligt oss kan motivera sina avgifter.</p>