<p>Syftet med denna uppsats har varit att granska utbudssidan av ett antal aktiva PPM-förvaltare. Vi har därigenom ämnat undersöka hur prisstrategierna och synen på förvaltningens olika avgifter ställs i förhållande till förväntad och levererad avkastning. Studien har även innefattat en granskning av aktörernas avkastning under åren 2005-2008 som sedan ställts mot Premiesparfondens utveckling. Totalt har fyra intervjuer med olika PPM-förvaltare genomförts och sekundärdata har använts i form av studier och hemsidor. De slutsatser som har framkommit i utredningen är följande:</p><p>Aktiv PPM-förvaltning bidrar till att underlätta för personer som saknar kunskap och/eller intresse av att ta beslut gällande sina premiepensionspengar.</p><p>Aktiv PPM-förvaltning är förknippat med högre avgifter än det passiva valet i form av Premiesparfonden, men att det samtidigt saknar betydelse för förvaltarna då produkten i nuläget inte anses vara priskänslig.</p><p>Värdet med aktiv PPM-förvaltning är som allra mest motiverad under sämre tider. Detta eftersom att Premiesparfonden då ligger kvar med samma risknivå, samtidigt som förvaltarna har större möjligheter att anpassa sina placeringar.</p><p>Samtliga aktörer har uppvisat stora skillnader under flera år av uppgång på finansmarknaden i förhållande till Premiesparfonden, vilket därmed gör det aktiva valet, som helhet, väl motiverat i jämförelse mot det passiva.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att granska utbudssidan av ett antal aktiva PPM-förvaltare. Vi har därigenom ämnat undersöka hur prisstrategierna och synen på förvaltningens olika avgifter ställs i förhållande till förväntad och levererad avkastning. Studien har även innefattat en granskning av aktörernas avkastning under åren 2005-2008 som sedan ställts mot Premiesparfondens utveckling. Totalt har fyra intervjuer med olika PPM-förvaltare genomförts och sekundärdata har använts i form av studier och hemsidor. De slutsatser som har framkommit i utredningen är följande: Aktiv PPM-förvaltning bidrar till att underlätta för personer som saknar kunskap och/eller intresse av att ta beslut gällande sina premiepensionspengar. Aktiv PPM-förvaltning är förknippat med högre avgifter än det passiva valet i form av Premiesparfonden, men att det samtidigt saknar betydelse för förvaltarna då produkten i nuläget inte anses vara priskänslig. Värdet med aktiv PPM-förvaltning är som allra mest motiverad under sämre tider. Detta eftersom att Premiesparfonden då ligger kvar med samma risknivå, samtidigt som förvaltarna har större möjligheter att anpassa sina placeringar. Samtliga aktörer har uppvisat stora skillnader under flera år av uppgång på finansmarknaden i förhållande till Premiesparfonden, vilket därmed gör det aktiva valet, som helhet, väl motiverat i jämförelse mot det passiva.

Gunnarsson, A &amp; Henriksson, A (2008) Lärare, stress och coping: Om passiva och aktiva copingstrategier. B-uppsats i pedagogik 7,5 hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstract Syftet med denna undersökning var att utforska vilken coping av passiv och aktiv som lärare på en högskola i Sverige uppger att de använder sig av. Lärares stress och copingstrategier är ett område som har uppmärksammats länge och majoriteten av forskarna på området menar att strategin passiv coping i störst utsträckning används av lärare (Pomaki &amp; Anagnostopoulou, 2003; Rieg et al., 2007, Griva &amp; Joekes, 2003; och Markham, 2000). En enkät om stress och stresshantering lämnades ut till slumpmässigt utvalda lärare på två institutioner, varav tretton stycken lärare deltog i undersökningen. Resultatet visade att passiv coping var den vanligaste copingstrategin för de deltagande lärarna och lärarna angav sina olika stressymptom som var bland annat oro, magsmärtor och trötthet. Det kom även fram att lärarna upplevde att undervisningen påverkades av deras stress. På frågan gällande huruvida lärarna upplevde att de presterade bättre eller sämre under stress, upplevde majoriteten att de presterar sämre. Nyckelord: Stress; lärare; copingstrategier; aktiv coping; passiv coping.

Idag berör fondsparandet alla svenskar. Exklusive ppm äger sju av tio svenskar andelar i någon fond och under fjärde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital är investerade i aktivt förvaltade fonder. Målet för aktivt förvaltade fonder är att slå index och genom detta ge en bättre avkastning än passivt förvaltade indexfonder. Media har under senaste tiden börjat ifrågasätta om de aktivt förvaltade fonderna kan slå index. Men redan tidigare, faktiskt så tidigt som 1960 talet har forskarvärlden påstått att det inte går att slå index under en längre period genom aktiv förvaltning. Trotts detta sparar som sagt väldigt många svenskar i just denna sparform och betalar höga avgifter för denna förvaltning. Vi har valt att undersöka detta för att se om det stämmer att det inte går att slå index, eller rättare sagt om aktivt förvaltade fonder kan ge en bättre riskjusterad avkastning än index. Detta för att även kunna se om de höga avgifterna är motiverade. För att undersöka detta kommer vi att jämföra tio av de största svenska aktiefonderna med ett marknadsindex. De prestations mått vi använt oss av är Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens alfa. Vår undersökning visar att endast tre av tio aktiefonder har kunnat ge en bättre riskjusterad avkastning än index. Ingen av våra fonder har gett så pass bra avkastning att de enligt oss kan motivera sina avgifter.

Uppsatsen behandlar pedagogiskt dokumentationsarbete i förskolan och fokuserar på återbesök av dokumentation. Syftet är att undersöka på vilket sätt återbesök kan ge sig i uttryck och har undersökts utifrån frågeställningarna: på vilket sätt ges barn möjlighet att återbesöka dokumentation och vad uppstår i mötet dem emellan? Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i en intra-aktiv pedagogik och teorin undersöks med frågan: på vilket sätt kan en intra-aktiv pedagogik bidra till en ökad förståelse för återbesök av pedagogisk dokumentation? Studien utgår från en kvalitativ metod och filmobservationer ligger till grund som analysmaterial. Resultatet visar på att barnen på den undersökta avdelningen ges rika möjligheter till att återbesöka dokumentation. Inte enbart genom fotografier utan även med olika material som barnen ges möjlighet att intra-agera tillsammans med. Slutsatsen av studien är att förståelsen för återbesök av dokumentation kan fördjupas genom ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv. Perspektivet kan bidra till att återbesök inte enbart handlar om att återge något som varit utan återbesök av dokumentation kan leda arbetet och vidare lärprocesser framåt.

The work is focused on determing brand value of Olešnice creamery (Mlékarna Olešnice), Olešnice business operates in milk product manufactory department. Theoretical part is following up the question of determing brand value of intangible assets, the author defines fundamental notion and advanced methods of determing brand value. The outputs from internal and external business environment, definition of future economic development and determing brand value by suitable methods are presented in the practical part of the work.

No description available.

Diplomová práce je zaměřena na aplikaci Mezinárodního účetního standardu IAS 41 ? Zemědělství v podmínkách českého zemědělského podniku. V úvodu se zabývá jednotlivými specifiky oboru zemědělství. Další kapitola je zaměřena na stručnou charakteristiku účetní metodiky v zemědělství podle platné účetní legislativy v ČR. Dále je jde stručně charakterizován standard IAS 41 ? Zemědělství. Poslední kapitola se věnuje aplikaci standardu IAS 41 ? Zemědělství v praxi.

Ett av målen med vården av patienter på en intensivvårdsavdelning är att förhindra att skadan förvärras. Vid stigande temperatur ökar hjärnans metabola behov och det intrakraniella trycket riskerar att hamna på en nivå där hjärnan utsätts för detta. Därför används aktiv kylbehandling inom intensivvården för att sänka temperaturen och minska hjärnans ämnesomsättning. Vid aktiv kylbehandling kan frossa uppkomma vilken kan motverka behandlingens effekt och är mycket obehagligt för patienten. För att tolerera behandlingen kan patienten behöva sövas och behandlas i ventilator vilket gör att bedömningen av frossan blir svår att skatta. Ansvaret för bedömningen blir då sjuksköterskans som genom självständiga bedömningar och omvårdnadsåtgärder kan förbättra patientens möjligheter att tillfriskna. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa frossa hos sövda patienter i ventilator som behandlas med aktiv kylning samt vilka omvårdnadsåtgärder som vidtas av ansvarig sjuksköterska. För arbetet valdes metoden litteraturöversikt eftersom det är ett bra sätt att inventera det aktuella kunskapsläget och samtidigt få en strukturerad översikt över ämnet. Resultatet visade att ett flertal parametrar kan hjälpa intensivvårdssjuksköterskan att få en korrekt bild av patientens frossa där både en subjektiv och objektiv skattning behövde utföras. Den medicinsktekniska utrustningen som förekommer inom intensivvården kunde ge indikation på subtil frossa vilken motiverade till en grundligare undersökning och bedömning av patienten. Kunskap om potentiella riskgrupper ökade sjuksköterskans beredskap för vilka patienter som behövde observeras mer grundligt. En kvantifierad skattningsskala förtydligade graden av frossa och skapade en enhetlig bild. För att kupera patientens frossa bör i första hand en omvårdnadsåtgärd användas och om denna aktivitet inte är tillräcklig bör minsta möjliga medicinska behandling ges. För att upptäcka frossa behövs som komplement till den kliniska bedömningen, en enkel, enhetlig och kvantifierad bedömningsskala som kunde användas bedside. Författaren ansåg "the bedside shivering assessment scale" vara en lämplig skala. Kunskap gällande monitorering och dess avvikande värden ledde till att frossan upptäcktes tidigare. En observant, lyhörd och kompetent intensivvårdssjuksköterska hade möjlighet att genom sina självständiga omvårdnadsåtgärder i form av värmning lindra frossans negativa effekter hos patienten.

The objective of the thesis is to find out whether expansionary monetary policy creates an upward pressure on asset prices and can thus create asset price bubbles, or more precisely significantly contribute to their creation. In doing so, we test the significance and the sign of coefficient on monetary policy stance indicator as a determinant of real estate and stock prices on 19 OECD countries quarterly panel data since 1980. Further we assess periods of real estate and stock price bubbles and periods of expansionary monetary policy and examine their relationship. The asset price bubbles are assessed on the basis of relevant price indices developments without examining the underlying fundamentals. Based on our results it appears that expansionary monetary policy has a positive effect on real estate prices and can thus contribute to formation of real estate bubbles. The effect on stock prices is ambiguous and mostly statistically insignificant. By examining the relationship between assessed asset price bubbles and periods of expansionary monetary policy we found out that monetary expansion is neither sufficient nor necessary condition for formation of asset price bubbles but also that there is a relatively strong relationship between these events. JEL Classification C23, E43, E52, E58, G12, N10, N20...