Den vardagliga motionen är en viktig del av människans liv. Trots detta spenderar en stor del av oss vår vakna tid stillasittande. Detta har till stor del att göra med den fysiska utformningen av våra städer och hur detta har satt sin prägel på våra vanor och vår hälsa. Hur vi aktivt transporterar oss i staden beror till stor del på hur staden, och inte minst gaturummet, utformas för det som kallas den mjuka trafkanten.  Arbetet syftar därför till att undersöka vilka kvaliteter och brister som fnns i dagens gaturum utifrån mjuka trafkanters perspektiv, och hur gaturum kan utformas för att prioritera dessa. För att undersöka detta har två olika gaturum valts ut - Artillerigatan i Stockholm och Linnégatan i Göteborg, två centralt belägna gaturum med olika förutsättningar. Inom respektive gata har tre olika trafksituationer valts ut för att analyseras i detalj. Genom kvalitativ textanalys har en kunskapsöversikt skapats som i sin tur mynnat ut i målbilder med tillhörande strategier för att prioritera mjuka trafkanter och en aktiv transport. Utifrån en analysmetod, som även denna baseras på kunskapsöversikten, har kvaliteter och brister kunnat identiferas i respektive trafksituation genom platsanalys. Detta har resulterat i totalt sex olika gestaltningsförslag utformade efter målbilder och strategier.  Studiens resultat visar att det är svårt att peka på en specifk faktor som en generell kvalitet eller brist i olika gaturum, då varje gata har olika förutsättningar. Gestaltningsförslagen påvisar hur olika gaturum kan utformas för att prioritera mjuka trafkanter. Även här fnns det inget generellt svar på hur gaturum kan utformas - olika förutsättningar skapar olika fysiska miljöer trots att samma strategier appliceras på dem.

Syfte med vår studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av intra-aktioner mellan materialitet och barns delaktighet i pedagogisk dokumentation i Reggio Emilia inspirerade förskolor. En kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer valdes för att besvara frågeställningarna. För att synliggöra materialitets roll samt intra-aktionerna har vi använt oss av Barads agentiella realism. I resultatet framkommer det att förskollärare beskriver att de använder materialitet för att göra barnen delaktiga i pedagogisk dokumentation, för att påbörja nya tankar och som underlag för reflektioner. Ytterligare framkommer det att förskollärarna erfar att barns tankar blir synliga i intra-aktioner där barnen samtalar, pekar, använder sig av kroppsspråket och av estetiska uttrycksformer i mötet med dokumentationernas agens. Vidare visar resultatet att förskollärare erfar att olika materialitet intra-agerar på olika sätt med barns delaktighet. Sist belyser resultatet olika utmaningar som förskollärare möter i arbetet med materialitet och barns delaktighet i pedagogisk dokumentation. Studiens slutsats är att barns delaktighet ingår i ett komplext nät av intra-aktioner med materialitet i pedagogisk dokumentation. I intra-aktionerna har lyhörda förskollärare en avgörande roll för barns delaktighet.

Bakgrund: Dödshjälp definieras som: “Medverkan till en lugn och smärtfri död för en annan människa av medlidande, pga obotlig sjukdom, outhärdligt lidande eller ett ovärdigt slutskede av livet”. Aktiv dödshjälp innebär att avsiktligen framkalla död i syfte att lindra ett outhärdligt lidande. Dödshjälp är idag lagligt i ett tiotal länder och sjuksköterskan är den som vanligtvis bemöts av en patients primära dödshjälpsförfrågan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av och uppfattning om aktiv dödshjälp. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att känna motstridiga känslor och ställas inför konflikter; Att ifrågasätta sin personliga och professionella roll; Att känna personlig och professionell tillfredsställelse och Att påverkas negativt efter sitt deltagande i dödshjälpsprocessen. Slutsats: Sjuksköterskor som ställts inför eller deltagit i dödshjälpsprocessen upplevde etiska och moraliska konflikter. Stöd på arbetsplatsen var av betydelse för att inte utsättas för moralisk nöd. Stödet och möjligheten till reflektion är av betydelse då sjuksköterskan bemöts av dödshjälpsförfrågningar oavsett om det är tillåtet eller inte.

Studiens syfte var att undersöka hur de boende i två socioekonomiskt olika bostadsområden upplevde möjligheterna till fysisk aktivitet, samt hur den fysiska miljön påverkade deras rörelsemönster. De bostadsområden som jämfördes var Luthagen och Gottsunda som skiljer sig från varandra både i avseende till invånarnas inkomst, ohälsotal och stadsnära läge. Metoden som användes var semistrukturerade, kvalitativa intervjuer där totalt tre boende från respektive bostadsområde fick dela med sig av deras upplevelser av boendemiljön samt beskriva på vilket sätt de upplevde att den fysiska miljön påverkade deras och andras rörelse- och transportmönster. Intervjuerna tog mellan 35-75 minuter att genomföra vilka sedan följdes av fullständiga transkriberingar för vidare analys. Resultatet av studien överensstämde till stor del med tidigare studier inom forskningsområdet där faktorer som närhet till grönområden, en god tillgänglighet till service och tjänster samt en god tillgång till cykel- och gångvägar tenderade att främja deltagarnas dagliga rörelsemängd. På grund av studiens småskalighet och begränsade dataunderlag går det inte att dra några generella slutsatser utefter resultatet men det ger ändå en fingervisning om vilka miljömässiga attribut som människor tenderar att uppskatta.

Bei den sehr häufigen Sprunggelenksfrakturen von Typ Weber-B und –C ist oftmals nur eine limitierte Belastung für die ersten 6 postoperativen Wochen möglich, was die funktionelle Nachbehandlung erschwert. Dies führt wahrscheinlich zu einer Steigerung der arbeitsunfähigkeitsdauer. Die aktivkontrollierte Nachbehandlung bietet unserer Meinung nach ein standarisiertes Verfahren, das eine selbstständige, regelmäßige und sichere Handhabung erlaubt, welche man in der Rehabilitation von operativ versorgten Sprunggelenksfrakturen nutzen könnte. Das Ziel der Studie war herauszufinden, ob der Einsatz einer Aktiv-kontrollierten Bewegungsschiene (ACM) nach operativ versorgten Sprunggelenksbrüchen des TypesDanis- Weber-B und -C mit der Notwendigkeit einer Teilbelastung von 6 Wochen postoperativ einen Einfluss auf die Ergebnisse nach 6 und 12 Wochen hat. In der Literatur wurde keine Studie über den Einfluss einer solchen Bewegungsschiene im Vergleich zu einer alleinigen Physiotherapie auf den Ergebnissen nach operativ versorgten Sprunggelenksbrüchen gefunden. Als einzige Studie dieser Art haben wir herausgefunden, dass dies zu einer besseren Funktion des verletzten Sprunggelenkes und zu einer kürzeren Arbeitsunfähigkeitsdauer führt. Dadurch kann ein sozioökonomischer Vorteil erzielt werden. / Evaluation of the use of Active Controlled Motion ( ACM ) after surgically treated ankle fractures of type Danis -Weber B and C with need for partial weight bearing for 6 weeks postoperatively

Syftet med denna studie var genom observationer med efterföljande intervjuer att beskriva och analysera förskollärares roll i utomhusmiljön som lärmiljö. Med hjälp av studiens analysmetod som har sin utgångspunkt i Björklids (1992) fyrfältsmodell har vi tolkat och strukturerat det insamlade datamaterialet.  Studien är kvalitativ som har genomförts genom att studera sex stycken förskollärare på två olika förskolor i mellersta Sverige. I resultatet framkom det att flertalet förskollärare antog olika roller, det vill säga dels en stödjande roll till att möta barns olika behov. Även en passiv roll förekom då förskollärare visade en brist på kommunikation och närvaro i barns lek. Resultatet visar även att förskollärarna i studien ansåg att arbetet i utomhusmiljön var beroende av olika faktorer som påverkade förskollärarnas roll. Dessa faktorer var miljön, storleken på barngruppen men även personaltäthet, brist på kunskap och händelser. Det som framstod som viktigt i fyrfältsmodellen var relationer som förskollärare har mellan individ och utomhusmiljö vilket blev ett verktyg för att kunna se om förskollärare agerar som aktiva respektive passiva i förhållande till aktiviteter som sker utomhus i förskolan.  Sammanfattningsvis var de flesta aktiviteter styrda av barnen men att förskollärarna då antog stödjande och vägledande roller för att skapa möjligheter för barn att utveckla färdigheter och förståelse för det barnen tog sig an. / <p>2019-12-20</p>

Medielandskapet är i konstant förändring och nya kortare format av audiovisuellunderhållning har populariserats. Sociala medieplattformar har adopterat nya flöden somenbart består av rörliga bilder och samtidigt har konsumtionen av medier aldrig varit högre.Uppsatsen undersöker huruvida innehållet av video-flöden gynnar en aktiv eller passivåskådning och vilka kopplingar som kan dras till långfilmsmediet. Då uppmärksamhet kanmanipuleras av frekvensen av informationsflödet så fokuserar analysen på mängdenaudiovisuell aktivitet. Undersökningen fokuserar på plattformarna Facebook (Watch),Instagram (Reels), Youtube (Shorts) och TikTok (#Foryou). Fem videofilmer från respektiveplattform, totalt tjugo videofilmer analyserades. Analysen pekar mot att audiovisuell mediapå sociala medier gynnar en passiv åskådning. Omfattande användning av tal, musik, digitalmanipulation och rörelse av kameran och i bild bidrar till en hög mängd audiovisuell aktivitetsom ej lämnar rum för reflektion hos åskådaren. Analysen identifierade även ett antalkopplingar mellan videofilmer på sociala medier och filmens tidigaste form. Det så kalladeattraktionernas film visar sig i sociala medier genom uppvisande egenskaper, kort format,brist på narrativ och användning av musik utan ljud från inspelningsplats. Resultatet förde endiskussion kring filmmediets framtid där attraktioner blir mer centralt och film blir mindreåskådad på grund av dess längd. Istället kan miniserier visa sig dominera och kortfilmer bliralltmer populära.

This thesis study two promising methods used to define the multiscale CAPM - the wavelet-based decomposition and the fractal regression. Their estimates, obtained on monthly excess return on ten portfolios formed on beta in the US market, are compared in the period from November 2000 to October 2020 and, subsequently, in the period from November 1965 to October 2020. In the first period, the multiscale beta is not significantly different from the original single-scale beta for most of the portfolios. Contrary, both methods uncover significant multiscale behavior of the beta in the second period. Specifically, the high-beta portfolios have higher multiscale beta at longer investment horizons, mainly at wavelet scale 3 and scales 12-24 of the fractal regression. Overall, both methods deliver consistent results, and seem suitable for extending the CAPM with an investment horizon. JEL Classification Keywords G12, C20 CAPM, asset pricing, multiscale analysis, wavelets, fractal regression Title Investment horizon in the CAPM: A comparison of a wavelet-based decomposition and the fractal regression

Through calculations as well as a literature study the purpose of this work was to apply modern energy efficiency measures on an old existing building and on the same time take economical aspects and thermal inside climate into account. The work also carries out a case study on the existing building Lådberga 1:78. The calculations that has been carried out acknowledges a change of the building’s thermal transmittance for each measure that has been simulated as well as a change of the buildings active heating. In order to carry out the comparison between the buildings active heating, before and after applying the modern building measures, the buildings current energy consumption was calculated.  To examine the proposed actions from an economical point of view, the payback method was used. When applying actions that include additional interior insulation, diffusion calculations was used. The energy efficiency action that was calculated to be most financially viable for the building was exchange of the heat system. This action included a change from an existing pellet boiler to a more efficient geothermal heat pump as well as the exchange of four radiators.  The second-best alternative was to add insulation to the attic. Also, one simple yet effective action that could be done in the building to improve the thermal inside climate was to mount sealing stripes around the existing windows. The energy efficiency actions that was found to be least financially viable was exchange of windows, doors as well as adding insulation to the walls. Calculations was carried out through derivatives that has been acknowledged for during the current study. The results that has been reported has been chosen regarding the general understanding of the study as well as the relevance it has on the final results in order to clearly answer the questions at issue. Keywords:   Energy efficiency, active heating, passive heating, transmission, total heat loss, building technics, diffusion, solar heat gain. / Tillgång till energi är i dagens samhälle en viktig del i vardagen. Energi nyttjas bland annat för att värma upp tappvarmvatten och bostäder samt för att förse byggnader med den energi som behövs för att dessa ska uppnå deras planerade funktioner. Krav på tillåten energianvändning finns för nybyggnationer och vid ändring av befintliga byggnader, dock gäller inte dessa krav för byggnader som väsentligt inte ska ändras. I och med detta har äldre byggnader i många fall en högre energianvändning än yngre byggnationer vilken kan minskas genom byggnadstekniska och installationstekniska åtgärder. Då byggnader energieffektiviseras sänks Sveriges totala energianvändning, kostnaderna för byggnadens aktiva uppvärmning minskar och den termiska komforten i en äldre byggnad kan förbättras. Genom beräkningar samt litteraturstudier är syftet med arbetet att i teorin energieffektivisera en äldre befintlig byggnad med hänsyn till ekonomi och avgränsad termisk komfort. Arbetet bygger på en empirisk studie vilken innefattar en fallstudie som har utförts på villan Lådberga 1:78 samt litteraturinsamling. Den datainsamling som har nyttjats för arbetet är fältmätningar, observationer samt dokumentanalyser. De energieffektiviseringsåtgärder som har undersökts i arbetet har valts ut med hjälp av arbetets litteraturstudie och för att undersöka hur olika energieffektiviseringsåtgärder påverkar den aktiva uppvärmningen i Lådberga 1:78 har beräkningar utförts. De beräkningar som har utförts uppvisar förändringar av byggnadens värmegenomgångskoefficienter vid respektive åtgärd samt en förändring av byggnadens aktiva uppvärmning. För att möjliggöra en jämförelse mellan byggnadens aktiva uppvärmning innan utförda åtgärder samt efter utförda åtgärder har även byggnadens energianvändning innan energieffektivisering beräknats. För att undersöka åtgärderna ur ett ekonomiskt perspektiv med hänsyn till återbetalningstid har Payback-metoden nyttjats. Vid åtgärder vilka innefattar tilläggsisolering har diffusionsberäkningar utförts. De åtgärder som har undersökts i arbetet är byggnadstekniska åtgärder i klimatskalet samt byte av värmesystem. Den åtgärd som har beräknats vara den mest lönsamma energieffektiviseringsåtgärden i byggnaden är byte av värmesystem. Åtgärden inkluderar byte från en pelletspanna till en bergvärmepump inklusive byte av fyra radiatorer. Denna åtgärd medför ett inbetalningsöverskott på cirka 18 100 kr/år och återbetalningstiden har beräknats till 10 år. Installationens livslängd har uppskattats vara mellan 20 till 40 år beroende på installationsdel. Den näst mest effektiva energieffektiviseringsåtgärden är tilläggsisolering av byggnadens vindsbjälklag. Denna åtgärd medför ett inbetalningsöverskott på cirka 2700 kr/år och har återbetalningstiden 14 år. Åtgärdens livslängd har uppskattats till minst byggnadens livslängd. Nackdelarna med åtgärderna är att båda leder till en minskad mängd värme till byggnadens kallvind vilket kan leda till fuktproblem, installation av en bergvärmepump påverkar även byggnadens självdragsventilation. De åtgärder som inte är lönsamma vid energieffektivisering av Lådberga 1:78 är byte av fönster, byte av dörrar samt tilläggsisolering av byggnadens träregelytterväggar då dessa åtgärder har återbetalningstider mellan 61 år till 92 år. Ytterligare en åtgärd som inte bör genomföras är tilläggsisolering av byggnadens betongytterväggar inifrån, detta på grund av att den relativa luftfuktigheten mellan isoleringen och betongen blir 100 %. De byggnadsdelar i byggnadens klimatskal vilka inte har undersökts via beräkningar är byggnadens krypgrund samt byggnadens betongplatta på mark. Byggnadens aktiva uppvärmning innan energieffektivisering är enligt beräkningar . För att förbättra den termiska komforten i byggnaden finns det möjlighet att utföra mindre förändringar av byggnadsdelarna i byggnadens klimatskal. Exempel på simpla åtgärder vilka kan utföras i Lådberga 1:78 är montering av tätningslister samt isolerglas på byggnadens fönster samt noggrann drevning runt av byggnadens fönster och dörrar. Nyckelord: Energieffektivisering, aktiv uppvärmning, passiv uppvärmning, transmission, total värmeförlust, diffusion, solenergitillförsel, tilläggsisolering.

The purpose of this project was to create an active dampening suspension for a small prototype that was able to detect obstacles using infrared sensors. The suspension system consisted of servomotors that controlled the angle of a leg upon which a wheel was attached. The infrared distance sensor measured the height of obstacles and the necessary raising of the suspension was calculated on a microcomputer of type Arduino Uno. It was concluded that the constructed system of suspension and obstacle detection was inadequate. Most subsystems worked but not as a whole. / Syftet med detta projekt var att konstruera en aktiv stötdämpning för en mindre prototyp som skulle upptäcka hinder med hjälp av infraröda sensorer. Upphängningen bestod av servomotorer som styrde vinkeln på benen där hjulen var monterade. De infraröda sensorerna mätte höjden på hindren och hur mycket upphängningen skulle lyftas beräknades sedan med en mikrodator av typen Arduino Uno. Slutsatsen blev att det konstruerade system av upphängning och hinder-detektion var otillräckligt. De flesta delsystemen fungerade men inte helheten.