Att kunna hantera stress, skador, förväntningar och krav är viktigt i en elitsatsande fotbollsspelares vardag. Kvinnliga fotbollsspelare har i större utsträckning en annan utmaning i att behöva kombinera sin elitsatsning med annan sysselsättning, jämfört med manliga fotbollsspelare. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur kvinnliga fotbollsspelare upplever att elitsatsningen påverkat deras aktivitetsbalans och välbefinnande. Det användes en kvalitativ studiedesign med semistrukturerade intervjuer. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval och en kvalitativ innehållsanalys användes vid databearbetningen. Resultatet visade att kvinnliga elitsatsande fotbollsspelare hade en fullspäckad vardag som krävde planering och struktur för att främja aktivitetsbalans. Vardagen bestod av tydliga rutiner och vanor med arbete/studier följt av träning. Det krävdes annan sysselsättning jämsides med sin elitsatsning för att få ihop det ekonomiskt. Informanterna gjorde en medveten satsning där vila, sömn och träning prioriterades. Uppoffringar var en del av det dagliga livet där familj och vänner ofta blev bortprioriterade. Elitsatsningen innebar höga krav och förväntningar vilket påverkade välbefinnandet både positivt och negativt. Slutsatser var att det fanns faktorer i en kvinnlig elitsatsande fotbollsspelares vardag som påverkade deras aktivitetsbalans och välbefinnande. Detta examensarbete var en första inblick i problemområdet men ytterligare forskning krävs. / Being able to handle stress, injury, expectations and demands is important in the everyday life of an elite football player. Female football players have a greater challenge to combine their elite efforts with other employment, compared with male football players. The purpose of this study was to describe female football players’ experiences of how their elite efforts affect occupational balance and well-being. A qualitative study design with semi-structured interviews was used. Data selection was made by convenience sampling. Data was analysed with a qualitative content analysis. The results showed that elite female football players’ had a demanding everyday life that required planning and structure to promote occupational balance. Their everyday life consisted of clear routines and habits for work/ studies and football practice. It was necessary for the players to have another occupation in addition to their elite efforts, to manage financially. The informants made a conscious effort to prioritize rest, sleep and practice. Sacrifices were part of the daily life where family and friends often became less of a priority. The elite efforts meant high demands and expectations, which affected well-being both negatively and positively. The conclusion was that everyday life of a female elite football player consisted of factors that influenced their occupational balance and well-being. This study was an insight into this problem area but further research is required.

Syftet med litteraturstudien var att systematiskt granska studier och sammanställa vilka arbetsterapeutiska interventioner kvinnor med stressrelaterad ohälsa erhåller samt resultatet avdessa. Datainsamling har gjorts i databaserna PubMed CINAHL, PsycINFO, OT-seeker och Scopus via Luleå tekniska universitet. Artiklarna kvalitetsgranskades, därefter bedömdesbevisvärdet och evidensstyrkan. Den systematiska sökningen resulterade i 12 artiklar varavsju kvantitativa, tre kvalitativa och två med mixad metod bestående av både kvalitativa ochkvantitativa data. Resultatet redovisas i tre kategorier, vilka är Redesigning Daily Occupations[ReDO], naturbaserad rehabilitering och kreativ inriktning. Effekter och erfarenheter av deolika interventionerna har visat positiva resultat, dock behövs det mer forskning inom områdetför att stärka det vetenskapliga underlaget och säkerställa att arbetsterapin och den vård somutförs är evidensbaserad. Litteraturstudien bidrar till ökad kunskap och förståelse förarbetsterapeutiska interventioner i vardagen för kvinnor med stressrelaterad ohälsa.

Att leva med samhälleliga förväntningar och attityder relaterat till barns diagnos kan vara en utmaning för föräldrar till barn med autism och/eller ADHD. Höga krav ställs på föräldrar att prestera för att få en fungerande vardag. Syftet var att beskriva hur mammor till barn med Autism och/eller ADHD upplever aktivitetsbalans i vardagen. Studiens design var beskrivande med induktiv ansats. Metoden var kvalitativ innehållsanalys av åtta bloggar. Urvalsmetoden var strategiskt urval och snöbollsurval. Resultatet visade att vardagen innebar att barnens behov prioriterades före mammornas egna behov. Arbetet anpassades utefter barnen vilket resulterade i avbrutna arbetspass. Det innebar en obalans och mindre tillfredsställelse, mellan arbete samt måsten i hemmet. Strategier användes för att få egen tid och återhämtning vilket förknippades med större möjlighet till tillfredsställelse i spenderad tid samt upplevd hälsa och välbefinnande. De fick balans mellan energitagande och energigivande aktiviteter. Slutsats var att det var en utmaning att få ihop barnens och mammornas vardag. Studien skulle kunna ge ökad förståelse och medvetenhet av målgruppens vardag förknippat till aktivitetsbalansen. Vidare studier om aktivitetsbalans förknippat till målgruppers upplevelser anses vara väsentligt. / Living with societal expectations and attitudes can be a challenge for parents of children with autism and/or ADHD. High demands are placed on parents to perform to have a functioning everyday life. The purpose was to describe how mothers of children with Autism and/or ADHD experience activity balance in everyday life. The study design was descriptive with an inductive approach. The method was qualitative analysis of eight blogs. The selection method was strategic and snowball sampling. The results showed that the children's needs were prioritized before the mothers' own needs. The work was adapted to the children, resulting in interrupted work shifts, imbalance and less satisfaction in the time spent between work and household chores. Strategies used to get own time and recovery, were associated with a greater chance of satisfaction in time spent and perceived health and well-being. They got a balance between energy-taking/energy-giving activities. Inconclusion, it was a challenge to bring the children's and mothers' everyday lives together. The study is providing increased understanding and awareness of the target group's everyday life associated with the activity balance. Further studies on occupational balance associated with the experiences of target groups are considered essential.

Syfte: Att beskriva aktivitetsmönster och upplevelse av aktivitetsbalans hos individer över 70 år efter införandet av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om begränsad social kontakt i samband med covid-19-pandemin. Metod: Genom en kvalitativ induktiv ansats med ett strategiskt urval genomfördes 17 semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys för att upptäcka mönster och upplevelser av tillvaron i deltagarnas berättelser. Resultat: Deltagarna beskrev att det funnits både svårigheter och möjligheter för hur de kunde adaptera och hitta nya sätt att utföra aktiviteter på. Med färre aktiviteter och mer tid att förfoga över blev deltagarna angelägna om att komma till rätta och utföra aktiviteter som upplevdes meningsfulla för att finna balans i vardagen. Aktivitetsmönster tog ny form då aktiviteter förändrades och/eller försvann varpå deltagarna anpassade sig efter de nya förutsättningarna, och aktiviteterna med dem. Resultatet lyfte hur aktivitetsbalansen påverkades då aktiviteter förändrades eller försvann, att deltagarna utmanades att hitta strategier för att finna meningsfulla aktiviteter i den nya vardagen. Slutsats: Studien visade att engagemang i aktivitet hörde samman med välmående och vikten av tillgänglighet. Ökad kunskap behövs för att bidra med insikt i vad som bibehåller balans, hur tillgängligheten kan öka och vilket stöd arbetsterapeuter och samhället kan ge. / Aim: To describe patterns of daily occupations and experience of occupational balance in individuals over 70 years of age after the introduction of the Public Health Agency of Sweden's recommendations on limited social contact in connection with the covid-19-pandemic. Method: Through a qualitative inductive approach with a strategically planned selection, 17 semi-structured interviews were conducted. Data was analyzed through a qualitative content analysis to discover patterns and experiences of existence in the participants stories. Results: Participants described that there have been both difficulties and opportunities for how they could adapt and find new ways to perform activities. With fewer activities and more time at their disposal, the participants became eager to come to terms with and perform activities that felt meaningful in order to find balance in everyday life. Patterns of daily occupations have taken on new forms as activities have changed and/or disappeared, after which the participants adapted to the new conditions and the activities with them. The results highlight how the occupational balance has been affected when activities have changed or disappeared, that participants have been challenged to find strategies to find meaningful occupation in the new everyday life. Conclusion:The study showed that participation in occupation is related to well-being and the importance of accessibility. Increased knowledge can provide insight into what maintains balance, how accessibility can increase and what support occupational therapists and society can provide.

Datoranvändningen har ökat i samhället och datorspelandet har överrepresenterats av unga killar. Datorspelandet har relaterats till både hälsoproblem och positiva effekter. Studien utgick ifrån den subjektiva upplevelsen av aktivitetsbalans eftersom den är viktig för hälsan och inom arbetsterapin. Syftet var att beskriva självupplevd aktivitetsbalans hos killar (i åldern 16-20 år) som spelade datorspel. En kvantitativ enkätstudie gjordes på 58 datorspelande killar. Datainsamlingen gjordes med Occupational Balance Questionnaire. Urvalet var ett bekvämlighetsurval, deltagarna i studien studerade på gymnasieskolor. Deltagarna skattade i genomsnitt hög aktivitetsbalans. Resultatet visade en relation mellan antal timmar vid datorspel och självskattad aktivitetsbalans. Några deltagare upplevde att datorspelandet tog tid från andra saker de ville göra, exempelvis sömn, skolarbete och viktigare saker prioriterades bort. Samhällets normer kan ha påverkat att en del deltagare ansåg att det fanns viktigare saker de borde göra. Datorspelandet upplevdes meningsfullt och var en av flera aspekter som inverkade på deltagarnas aktivitetsbalans. Studien bekräftade arbetsterapeutens roll att se aktivitet i sitt sammanhang, ha en holistisk syn på människan och främja meningsfulla aktiviteter för individen. Ytterligare forskning behövs för att öka förståelsen för hur datorspelandet påverkar ungdomars aktivitetsbalans och hälsa. / Computer use has increased in society and young guys played the most computer games. Computer gaming has been related to both health problems and positive effects. The subjective experience of occupational balance is important for the health and within occupational therapy. The aim was to describe self-perceived occupational balance among guys (16-20 years) who played computer games. A quantitative survey was made among 58 computer gaming guys. Data collection was made through Occupational Balance Questionnaire. The sample was made with regard to convenience and the participants studied at high schools. They rated average high occupational balance. There was a correlation between the time playing computer games and self-rated occupational balance. Some of the participants experienced that playing computer games took time away from other things they wanted to do, for example sleep, school work and more important things were lesser prioritized. Societal norms may have influenced the participants to see computer gaming as unimportant. Computer gaming was meaningful and one of several aspects that influenced the occupational balance. The study confirmed the occupational therapists role to apply a holistic perspective and promote meaningful occupations. Further research would increase the understanding how computer gaming affects youths’ occupational balance and health.