The aim of the thesis was to identify whether, and if so how, aspects of sexual health (reproductive health and cohabitation) are compiled in the National Quality Register and identify reasons for this. A quantitative method has been applied to go through the registers annual reports. In the first part of the thesis, the registers annual reports was mapped with the help of a checklist designed through World Health Organizations (WHO) definition of sexual health. In the second part, a questionnaire was sent to those responsible for each register to find reasons to why and how sexual health is included in the National Quality Registers. The result shows that sexual health is not usually included in the register data, although the survey showed that most registers brought up aspects that could affect the current target group's sexual health. Many meaningful activities are included in the area of sexual health, therefore making it an arena in which occupational therapists should be active.

Parkinsons sjukdom är en kronisk sjukdom som medför motoriska- och icke-motoriska symtom. Personer med Parkinsons sjukdom riskerar försämrad livskvalitet och psykisk ohälsa. Kunskapsläget är oklart om vilka effekter dans som intervention har på människor med Parkinsons sjukdom. Syftet med studien var därför att sammanfatta litteraturen och ge en kunskapsöversikt över hur individens psykiska hälsa och livskvalitet påverkas av dans som intervention vid Parkinsons sjukdom. För att besvara studiens syfte användes en systematisk litteraturstudie som metod med Fribergs analysmetod som utgångspunkt. Huvudsökningarna skedde i Cinahl och PubMed och tio studier inkluderas i litteraturstudien. Resultatet presenterades utifrån litteraturstudiens tre frågeställningar. Studierna använde sammanlagt 12 olika mätmetoder för att mäta psykisk hälsa och livskvalitet. Majoriteten av de inkluderade studierna visade på signifikanta förbättringar på livskvalitet och psykisk hälsa, men några av studierna visade icke signifikanta resultat. Resultatet visar att det inte finns entydiga belägg för dansens effekt på psykisk hälsa och livskvalitet. De inkluderade studierna tyder på potentiella positiva förändringar av depressiva symptom och livskvalitet. Författarna vill att dans undersöks vidare för att fastställa effekterna samt se om det går att implementera i arbetsterapeutiskt arbete.

Syftet med examensarbetet var att beskriva hur personer med fibromyalgi upplevde att fritidsaktiviteter påverkades av smärta. Som datainsamlingsmetod valdes en intervju. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio kvinnor. Frågorna utformades från centrala begrepp i The Model of Human Occupation. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle ha diagnosen fibromyalgi och vara i arbetsför ålder. De hade även ett lönearbete, ideellt arbete eller deltog i eftergymnasiala studier på minst deltid. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenterades i form av fem huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De fem huvudkategorierna som beskrev smärtans påverkan på fritidsaktiviteter var; Miljöns betydelse, Aktivitetsbe-gränsningar, Anpassningsstrategier, Aktiviteter för smärtlindring och Balans i vardagen. Smärtan hade gjort att informanterna tvingats välja bort några av de fritidsaktiviteter de utförde tidigare. De fortsatte att engagera sig i fritidsaktiviteter som hade ett stort värde för dem om smärtan inte upplevdes för begränsande under eller efter utförandet. Miljön och aktivitetens krav påverkade tillsammans med smärtan aktivitetsutförandet.

Psykisk ohälsa är idag en av de vanligaste sjukdomarna globalt, i Europa och i Sverige och beräknas öka ytterligare de närmsta åren. Psykiska sjukdomar stör en persons psykiska hälsa och kategoriseras som någon kombination av onormala tankar, känslor och beteenden. Symtomen kan innebära lättare oro och nedstämdhet som går över av sig självt till svårare psykiatriska diagnoser såsom depression, ångestsyndrom och schizofreni där behandling kan behövas. Den som lever med psykisk ohälsa kan uppleva hälsoproblem som i olika utsträckning påverkar vardagen. Syftet med studien var att sammanställa kunskap över hur arbetsterapeutiska interventioner upplevs av personer med psykisk ohälsa. En systematisk litteraturöversikt valdes som metod där sökningarna gjordes i databaserna CINAHL, Medline, PubMed och PsycINFO. Fem kvalitativa artiklar inkluderades genom att granskas, analyseras och sammanställas i kategorier och underkategorier. Resultatet belyser upplevelser av mening genom den sociala interaktionen med arbetsterapeut och/eller gruppdeltagare samt erfarenheter av aktivitet som grund för interventionen. Deltagarna lärde sig hantera utmaningar genom nya stategier och upplevde personlig utveckling i form av förbättrad självbild, självkänsla och självförtroende. Arbetsterapeuter har kompetens att arbeta med interventioner vid psykisk ohälsa på individ- och gruppnivå och anpassa aktivitetsutförandet därefter. Studien belyser vikten av upplevd mening i samband med arbetsterapeutiska interventioner vid psykisk ohälsa.

Cerebral pares är en vanlig funktionsnedsättning och kan innebära många svårigheter för en individ. Begränsad fysisk förmåga, kognitiva svårigheter och samhällets attityder gentemot tillståndet kan påverka individernas delaktighet i fritidsaktiviteter. Att vara delaktig i fritidsaktiviteter kan innebära en känsla av tillfredsställelse, återhämtning och känsla av tillhörighet. Det finns begränsad mängd forskning och saknas sammanställning av barn och ungdomars subjektiva upplevelser av delaktighet. Syftet med studien var att beskriva hur barn och ungdomar med cerebral pares upplever delaktighet i fritidsaktiviteter. För att besvara syftet genomfördes en systematisk litteraturöversikt där resultatet av databassökningar och manuella sökningar resulterade i åtta artiklar av kvalitativ ansats. Databaserna som användes var PubMed, Cinahl, APA Psycinfo och SocINDEX. I urvalsprocessen gjordes en kvalitetsgranskning av samtliga artiklar och därefter en kvalitativ innehållsanalys för att bearbeta artiklarnas resultat. Slutligen resulterade artiklarna i tre kategorier och sju underkategorier. Kategorierna var följande: 1) Att påverkas av omvärlden, 2) Att känna en meningsfull delaktighet trots annorlunda förutsättningar och 3) Känsla av att inte passa in. Resultatet visade att barn och ungdomar upplever sin kropp och sitt tillstånd på olika sätt. Vissa barn upplever sig självständiga när de får handräckning, medan andra känner sig självständiga när de gör något helt själv. Även upplevelsen av hjälpmedel, medicinsk behandling och vänners inflytande på delaktighet upplevs olika. Resultatet kan ge arbetsterapeuten en förståelse av vikten av att arbeta klientcentrerat och att det är viktigt att bemöta barn och ungdomar med cerebral pares som individer, inte som ett tillstånd.

Datoranvändningen har ökat i samhället och datorspelandet har överrepresenterats av unga killar. Datorspelandet har relaterats till både hälsoproblem och positiva effekter. Studien utgick ifrån den subjektiva upplevelsen av aktivitetsbalans eftersom den är viktig för hälsan och inom arbetsterapin. Syftet var att beskriva självupplevd aktivitetsbalans hos killar (i åldern 16-20 år) som spelade datorspel. En kvantitativ enkätstudie gjordes på 58 datorspelande killar. Datainsamlingen gjordes med Occupational Balance Questionnaire. Urvalet var ett bekvämlighetsurval, deltagarna i studien studerade på gymnasieskolor. Deltagarna skattade i genomsnitt hög aktivitetsbalans. Resultatet visade en relation mellan antal timmar vid datorspel och självskattad aktivitetsbalans. Några deltagare upplevde att datorspelandet tog tid från andra saker de ville göra, exempelvis sömn, skolarbete och viktigare saker prioriterades bort. Samhällets normer kan ha påverkat att en del deltagare ansåg att det fanns viktigare saker de borde göra. Datorspelandet upplevdes meningsfullt och var en av flera aspekter som inverkade på deltagarnas aktivitetsbalans. Studien bekräftade arbetsterapeutens roll att se aktivitet i sitt sammanhang, ha en holistisk syn på människan och främja meningsfulla aktiviteter för individen. Ytterligare forskning behövs för att öka förståelsen för hur datorspelandet påverkar ungdomars aktivitetsbalans och hälsa. / Computer use has increased in society and young guys played the most computer games. Computer gaming has been related to both health problems and positive effects. The subjective experience of occupational balance is important for the health and within occupational therapy. The aim was to describe self-perceived occupational balance among guys (16-20 years) who played computer games. A quantitative survey was made among 58 computer gaming guys. Data collection was made through Occupational Balance Questionnaire. The sample was made with regard to convenience and the participants studied at high schools. They rated average high occupational balance. There was a correlation between the time playing computer games and self-rated occupational balance. Some of the participants experienced that playing computer games took time away from other things they wanted to do, for example sleep, school work and more important things were lesser prioritized. Societal norms may have influenced the participants to see computer gaming as unimportant. Computer gaming was meaningful and one of several aspects that influenced the occupational balance. The study confirmed the occupational therapists role to apply a holistic perspective and promote meaningful occupations. Further research would increase the understanding how computer gaming affects youths’ occupational balance and health.