Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur lärare i de yngre åldrarna didaktiskt resonerar kring användningen av aktuella samhällshändelser i sin undervisning. Det anses som basalt i kursplanen för de samhällsorienterande ämnena på grundskolan att individ och omvärld på ett givande sätt ska relatera till varandra så att den enskildes förståelse av sig själv i omvärlden vidgas (Schüllerqvist & Osbeck 2009). Det kan tänkas bidra till bättre förståelse och förebyggandet av fördomar. Efter att ha intervjuat tre lågstadielärare från olika skolor om hur de använder aktuella samhällshändelser i sin undervisning visar analysen av resultatet att det finns en variation i lärares syn på användningen. Aktuella samhällshändelser beskrivs av lärarna som något pågående, något som berör och intresserar många människor. Av lärarnas beskrivningar upplevs aktuella samhällshändelser som ett verktyg som används pågående, i syfte att förenkla och bättre förklara för elever. Den större delen av arbetet med aktuella samhällshändelser i klassrummet sker spontant, oplanerat och situationsbaserat. De svårare händelserna pratas det inte alls mycket om. I studien påtalade lärarna att det är svårt att prata med eleverna om den här typen av händelser och därför undviker man det. I analys av materialet finner jag likheter i arbetsätten med aktuella samhällshändelser men fördjupningen av innehållet skiljer sig markant. Slutsatsen av studien visade att lärare, i mitt tycke, saknar verktyg och kunskap om hur de ska prata med sina elever om aktuella samhällshändelser i de lägre åldrarna. Arbetssätten skiljer sig i stora drag beroende på skola, och den enskilda lärarens prioriteringar. Spridningen är enligt mig alldeles för stor mellan dessa tre skolor. Vad som ändå kan komma att sammanfatta studien är att nyfikna barn ligger till grunden för hur och när användningen av aktuella samhällshändelser sker i undervisningen.

Konsumenter utsätts dagligen omedvetet av reklam från varumärken via flera kanaler och idag krävs det något extra för att varumärket ska ge genomslag. Där kommer berättelsen, ett narrativ eller så kallad storytelling, in som ett mäktigt verktyg inom varumärkeskommunikation. En konsument identifierar sig lättare i en berättelse, det är därmed viktigt hur företaget porträtterar sig och bygger sitt budskap. För att lyckas med storytelling krävs det att man berättar rätt historia. Innehållet ska vara intressant, relevant och engagerande. Aktuella händelser i berättelser berör och engagerar då människan alltid fängslats av nyheter. Främjas aktualiteten i storytelling finns möjlighet till ökat engagemang från kunden. Vi har lyft fram kriterier för kommunikationskanaler och dragit slutsatser för hur modeföretag kan använda aktualitet inom storytelling för att främja konsumentengagemang. Studiens syfte var att undersöka hur storytelling används och om aktualiteten influerar storytellingens potential att skapa engagemang hos konsumenter i modebranschen. Vår studie grundas i en kvalitativ metod med en flerfallsdesign. Datainsamlingen har genomförts via semi-strukturerade intervjuer hos utvalda modeföretag och PR-byråer. Vi har valt dessa två företagstyper för att få fler vinklar i vårt företagsperspektiv. Analysen har gjorts utifrån vår teoretiska referensram i en tematisk indelning.

No description available.

Syfte: “Studiens syfte är att undersöka vad som förklarar svenska onoterade företags benägenhet att lämna in sin årsredovisning i ett tidigt eller sent skede”.   Metod: I denna kvantitativa studie har sekundärdata samlats in från databasen Retriever. För att uppnå studiens syfte används multivariata regressionsanalyser med lead time och i tid/sen som beroende variabler och lönsamhet, ålder, storlek, revision, skuldsättning, bokslutsmånad samt bransch som oberoende variabler.   Resultat och Slutsats: Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan lead time och lönsamhet. Sambandet mellan lead time och företagets bokslutsmånad var positivt och signifikant. Företagens val att ha revisor visade sig även det ha ett positivt signifikant samband med lead time, vilket innebär att företag med revisor kommer att lämna in sin årsredovisning senare än företag utan revisor. Det finns däremot inget som tyder på att ha en revisor eller inte påverkar huruvida företag lämnar i tid eller inte.   Bidrag: Studien har bidragit till forskningsområdet kring aktualitet dels genom att utföra studien i Sverige och dels genom att studera onoterade företag. Detta har medfört att en variabel som inte tidigare har studerats, företagets val att ha revisor eller inte, har kunnat inkluderas. Studien bidrar även till de senaste årens debatt kring tidsgränsen för hur sent årsredovisningar ska få lämnas in.   Förslag till vidare forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera om årsredovisningars aktualitet förändrades i och med avskaffandet av revisionsplikten. Det hade även varit intressant att utföra en liknande studie med longitudinell design där flera år undersöks för att kunna fastställa orsaksriktningen mellan variablerna. / Aim: “The aim of this study is to examine what explains Swedish unlisted companies’ tendency to file their annual reports in an early or late period”.   Method: In this quantitative study secondary data is obtained from the database Retriever. To achieve the aim of this study multivariate regression analyses are used with lead time and in time/late as the dependent variables and profitability, age, size, audit, leverage, fiscal year-end and sector as independent variables.   Results and Conclusions: The results show a negative relationship between lead time and profitability. The relationship between lead time and company fiscal year-end was positive and significant. If a company have chosen to have an auditor is shown to have a positive significant relationship with lead time, this mean that companies with an auditor will file their annual reports later than companies without an auditor. There is on the other hand no indications that having an auditor or not will affect whether the company file on time or not.   Contributions: This study has contributed to the field of research of timeliness partly by performing the study in Sweden and partly by studying unlisted companies. This resulted in the inclusion of a variable that takes into account if the company has an auditor or not, which has not been studied before. The study also contributes to previous years debate about the time allowed for companies to file their annual reports.   Suggestions for future research: A suggestion for future research is to study if the timeliness of annual reports changed as a result of the abolition of the audit obligation. It would also be interesting to conduct a similar study with a longitudinal design where more than one year is reviewed so that the causal direction of the variables can be determined.

Bakgrund Av företag som omfattas av frivillig revision har en stor majoritet valt att avstå revision. Bolagsverket menar att avskaffandet av revisionsplikten har resulterat i en kraftig ökning av antalet för sent inlämnade årsredovisningar. Samtidigt pågår en debatt där det argumenteras för att tidigarelägga tidsgränsen för att lämna in årsredovisningen, med argumentet att intressenterna bör ha tillgång till mer aktuell information. Syftet med att avskaffa revisionsplikten var att minska mindre företags administrativa och ekonomiska börda, men resursberoendeteorin menar att revision är en nödvändig resurs för företags förmåga att lämna in årsredovisningen i tid. Därtill föreslår en kombination av rationell beslutsteori och inlärningskurvan att företag endast efter en viss tid kan hantera de uppgifter revisorn tidigare hanterade. Syfte Denna uppsats syftar till att förklara sambandet mellan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. Metod Denna kvantitativa uppsats utgår från en deduktiv ansats. Hypoteser har formulerats med utgångspunkt i resursberoendeteori, rationell beslutsteori samt inlärningskurvan. Eftersom studien syftar till att förklara ett samband vid en viss tidpunkt har en tvärsnittsdesign tillämpats. Det empiriska materialet utgörs av sekundärdata. Slutsats Det finns ett positivt samband mellan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. Det finns ett negativt samband mellan tid utan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. / Introduction Most Swedish SMEs have chosen to refrain from voluntary audit. Bolagsverket argue that the abolition of mandatory audit has resulted in an increase in late filed annual reports. Meanwhile, some argue that the time permitted for corporations to file their annual report should be reduced to benefit the stakeholders’ ability to use the information. The purpose of the abolition of mandatory audit was to reduce costs for SMEs, yet Resource Dependence Theory suggests that the audit is required for corporations to be able to file annual reports on time. In addition, a combination of Rational Choice Theory and the Learning Curve implies that a certain experience is required before SMEs can manage the tasks previously performed by the auditor. Purpose This study seeks to explain the relationship between audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs Method This quantitative study is based on a deductive approach, where hypotheses have been formulated based on Resource Dependence Theory, Rational Choice Theory and the Learning Curve. A cross- sectional design is used, since the study aims to explain a relationship at a given time. The empirical data consists of archival data. Conclusion There is a positive relationship between audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs. There is a negative relationship between time without audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs.

Title: Which factors affect the timeliness of private companies’ accounting reports?Level: Bachelor’s Thesis, Business AdministrationAuthors: Lucinda Jonsson and Sarah EdlundSupervisor: Fredrik HartwigDate: 2024 - JanuaryAim: To study which factors affect the timeliness of private companies regarding thepublication of accounting information. Timeliness is a decisive qualitative criterion thataffects the usefulness of financial reporting. Information that is not current is less relevant tostakeholders. The majority of previous studies regarding the timeliness are made on listedcompanies. This is despite the fact that the proportion of private companies in Sweden aresignificantly greater than the public ones, that 99% of all European companies are private andthat private companies account for more than half of Europe's GDP. There are alsodifferences between unlisted and listed companies.Method: In this quantitative study, secondary data have been used from previous scientificarticles concerning the timeliness of private companies, in order to do a meta-analysis. Theeight articles used in the meta-analysis were suggested by our supervisor. Some articles weregathered by independent searches and chain searches. To present and interpret the resultsfrom the meta-analysis, a forest plot was generated for each result.Result & conclusion: Companies with high debt ratio will to a greater extent submit theiraccounting reports late, rather than companies with low debt ratio. Larger companies will to agreater extent submit their accounting reports late, compared to smaller companies. Therewas no significant relationship regarding audit, gender on the board and bankruptcy risk (taxdebt). Size and debt ratio do not affect the lead time.Contribution of the thesis: Doing a meta-study on private companies regarding factors thataffect timeliness, which has never been done before.Suggestion for future research: Doing a meta-analysis with values from both private andpublic companies in one meta-analysis. It’s only been done separately before. Anothersuggestion is to do this study again, but to use raw data directly from the researchers insteadof data from published articles. It’s not the same information that appears in publishedarticles, which can contribute to more precise results.Key words: Timeliness. Accounting information. Private firms. Determinants. Financialaccounting regulation. / Titel: Vilka faktorer påverkar aktualiteten gällande onoterade företagsredovisningsrapporter?Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.Författare: Lucinda Jonsson och Sarah EdlundHandledare: Fredrik HartwigDatum: 2024 - januariSyfte: Att studera vilka faktorer som påverkar aktualiteten för onoterade företag gällandeoffentliggörandet av redovisningsinformation. Aktualitet är ett avgörande kvalitativtkriterium som påverkar den ekonomiska redovisningens användbarhet, då information sominte är aktuell är mindre relevant för intressenter. Majoriteten av tidigare studier är utförda pånoterade företag. Detta trots att andelen onoterade företag i Sverige är betydligt större än denoterade, att 99% av alla europeiska företag är onoterade samt att de onoterade företagen stårför mer än hälften av Europas BNP. Skillnader finns mellan onoterade och noterade företag.Metod: I denna kvantitativa studie har sekundärdata använts från tidigare vetenskapligaartiklar rörande aktualiteten i onoterade företag, för att kunna utföra en metaanalys. De åttaartiklar som är använda i metaanalysen är föreslagna av handledare. En sökning av artiklarhar sedan gjorts på egen hand genom kedjesökning och självständig sökning. För attpresentera och tolka resultaten från metaanalysen genererades en forest plot för respektiveresultat.Resultat & slutsats: Företag med högre skuldsättningsgrad lämnar in sinaredovisningsrapporter sent i större utsträckning än företag med låg skuldsättningsgrad. Störreföretag kommer i högre utsträckning lämna in sina redovisningsrapporter för sent, jämförtmed mindre företag. Det fanns inget signifikant samband gällande revision, kön i styrelsenoch konkursrisk (skatteskuld). Storlek och skuldsättningsgrad påverkar inte ledtiden.Examensarbetets bidrag: Att utföra en metastudie på onoterade företag gällande faktorersom påverkar aktualiteten, vilket aldrig har utförts tidigare.Förslag till fortsatt forskning: Att utföra en metaanalys med värden från både onoteradeoch noterade företag i en och samma metaanalys. Ett annat förslag är att utföra denna studieigen, men att använda rådata direkt från forskarna istället för data från publicerade artiklar.Nyckelord: Aktualitet. Redovisningsinformation. Onoterade företag. Determinanter.Finansiell redovisningsreglering.