BACKGROUND. Every year, 800,000 suicides are carried out in the world and in Sweden suicidal behaviour is the most common cause of death among individuals 15 to 44 years. The nurse's specific expertise in emergency care consists of the patient's care, a task which the suicidal patients state requires a positive attitude and the opportunity to devote time to the patient. Despite this, this patient group states that they are addressed by sentencing nurses with a lack of understanding. But how do nurses experience this meeting and their attitude towards this patient group? AIM. The aim of this general literature review was to describe nurses’ attitudes to and experiences of meeting patients with suicidal behaviour in emergency care. METHOD. The study's design is a descriptive general literature review. Articles were searched in CINAHL and MEDLINE via PubMed and 12 articles were included in the results. RESULTS. The study showed that nurses in emergency care generally held positive attitudes towards patients with suicidal behaviour. Negative attitudes were also described, which could be influenced by the nurses' own moral and religious values. The encounter between nurse and suicidal patient created great frustration among the nurses, due to lack of time and environmental adjustment for patients with suicidal behaviour, as well as the feeling of not having the knowledge and skills needed to care for this patient group. CONCLUSION. Nurses need education in suicidal behaviour to influence their attitude and experience of meeting this patient group.  KEYWORDS: suicidal behavior, nurses, attitudes, emergency care

No description available.

Bakgrund: Akutsjukvård syftar till att behandla personer som behöver ett akut omhändertagande, personer som hastigt insjuknar, eller som har en livshotande eller hotande skada. Tidigare forskning visar på vikten av information och kommunikation mellan patient och sjuksköterska. En viktig del av sjuksköterskans arbete är att ge patienten kunskap och förståelse som möjliggör insikt i den egna vårdsituationen. Akutsjukvård innebär ofta snabba möten och det kan ibland vara svårt som patient att få ta del av god omvårdnad och att delges förståelig information. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenheter av sjuksköterskans bemötande inom akutsjukvård. Metod: Studien är en beskrivande litteraturstudie och omfattas av 11 vetenskapliga artiklar som sökts fram via databasen Pubmed. Resultat: Resultatet visade att patienters erfarenheter innehöll både positiva och negativa möten med sjuksköterskan. De positiva teman som framkom var: Tillsyn och information; Vikten av att bli sedd och lyssnad på; Kommunikation och ett omsorgsfullt bemötande. De negativa teman som framkom var: Kommunikation - att inte förstå eller göra sig förstådd; Bristande information - En känsla av att vara i vägen och att inte bli sedd. Slutsats: Patienter vittnade om både positiva och negativa erfarenheter inom akutsjukvården. Den centrala faktor som utmärkte de positiva erfarenheterna var då sjuksköterskan påvisat ett humanistiskt perspektiv och tankesätt. De negativa erfarenheterna kopplades till bristande kommunikation och information mellan sjuksköterska och patient. Det var tydligt att sjuksköterskans bemötande hade en avgörande roll i patientupplevelsen. Kunskap om patienters erfarenheter av bemötandet inom akutsjukvård kan främja sjuksköterskans arbete och bidra till en bättre omvårdnad.

Bakgrund: Var tredje kvinna utsätts någon gång i livet för sexuellt våld. Sjuksköterskans och akutmottagningens förmåga och kunskap att möta och ta hand om dessa patienter en viktig del i omhändertagandet. Som utsatt, att bli bemött och få den hjälp som behövs samt att som sjuksköterska känna sig trygg och säker i sin roll vid omhändertagandet är en nyckel för att kunna minska och lindra lidande.   Syfte: Att belysa utmaningar i mötet mellan sjuksköterskan och den sexuellt våldsutsatta patienten på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som analyserats och sammanställts.  Resultat: Studien visade att många sexuellt våldsutsatta patienter upplever känslor av skam och skuld efter övergreppet. Den vården de får efter övergreppet betyder mycket för deras fortsatta återhämtning. Patienterna beskriver både varma och empatiska möten med vårdpersonal, samt möten där de känt sig utelämnade och åsidosatta. Sjuksköterskorna beskriver en stor osäkerhet i omhändertagandet av de sexuellt våldsutsatta kvinnorna. Brist på tid, kunskap och resurser tas upp som utmaningar i vårdandet. De sjuksköterskor som kontinuerligt möter dessa patienter lider ofta av utbrändhet och sekundärt trauma.  Slutsats: Sjukvården brister gällande att ge rätt verktyg till sjuksköterskor för att kunna utföra ett adekvat omhändertagande till sexuellt våldsutsatta patienter. Patienternas rehabiliteringsprocess är mycket beroende av den vård som erhålls efter övergreppet. Majoriteten av sjuksköterskorna anser att de inte ha rätt kunskap att vårda dessa patienter, medan de som är erfarna på området i stället upplever utbrändhet och sekundärt trauma pga. den emotionella påfrestningen som jobbet innebär.

Bakgrund: Många vårdtagare passerar akutsjukvården tillsammans med sina närstående. Tiden som spenderas där är en påfrestning för båda parterna. För närstående är stödet ett centralt behov i den stressade situationen, det kan ges på många sätt och av många personer. Sjuksköterskan bär på värdefull kunskap och har en roll i stöttandet. Kunskapen och stöttningen ska förmedlas i mötet på ett medkännande, respektfullt och hoppfullt sätt. Även källor som familj, vänner och vårdtagare bidrar med stöttning. Syfte :Syftet med studien var att beskriva närståendes behov av stöd inom akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. 17 artiklar återfanns efter databassökningar i PubMed och CINAHL genomförts. De granskades och placerades därefter i en matris. Resultat: Fyra kategorier med 10 subkategorier urskilde sig. Dessa var informerande stöd, emotionellt stöd, instrumentellt stöd och diffust stöd. Informerande stöd var viktigast för närstående och fanns mest skrivet om. Slutsats: Information som var kontinuerlig, innehållsrik, ärlig och begriplig gav störst stöd för de närstående, och agerade som de främsta behoven. Även känslor som hopp och närhet stöttade dem. Det måste ske en förändring på hur man ser på närstående, och det bör avsättas resurser för att deras behov av stöd skall tillgodoses.

Specialistutbildningen inom akutsjukvård grundades i ett led för att möta det ökande behovet av vidareutbildade sjuksköterskor som finns inom akutsjukvården idag. Den omvårdnad som bedrivs inom akutsjukvård är uppbyggd på att sjuksköterskan ska bedriva vård självständigt i den utsträckning att det krävs en specialistutbildning. Samtidigt ökar vårdtiden och med det omvårdnaden på landets akutmottagningar, likväl måste vården fortsätta ske personcentrerat och patientsäkert. Det finns studier som påvisar en okunskap hos vårdpersonal om varför vidareutbildning inom omvårdnad behövs. Det finns därför ett behov av att synliggöra betydelsen som specialistsjuksköterskan har för akutsjukvården. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård. Studien genomfördes som en litteraturstudie med inslag av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Materialet samlades in via databaserna Cinahl och PubMed med hjälp av headings, MeSH-termer och fritext-sökord. Efter granskning baseras resultatet på 20 vetenskapliga artiklar. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Analysen av artikelmaterialet utfördes systematiskt och utrönte i fyra olika teman med flertalet subteman. Resultatet delas in i fyra teman: effektiv vård, ökad kompetens på arbetsplatsen, nöjda patienter och ökad patientsäkerhet. Under effektiv vård belyses hur specialistsjuksköterskan kan vara lika effektiv, och i vissa sammanhang effektivare än den sedvanliga vården. Den belyser också hur de innehar en diagnostisk säkerhet och att vårdtider/väntetider påverkas med deras kompetens på arbetsplatsen. Ökad kompetens på arbetsplatsen ger en bild av hur specialistsjuksköterskan påverkar annan vårdpersonal inom teamen framförallt inom kommunikation och kompetenshöjande effekt bland kollegor. Även patienten påverkas av specialistsjuksköterskan genom ökad patienttillfredsställelse. Detta påvisas genom att flertalet studier ger en övervägande positiv bild av hur patienten upplever sitt besök hos specialistsjuksköterskan. Slutligen ger resultatet en bild av ökad patientsäkerhet genom specialistsjuksköterskans närvaro och kompetens. Detta belyses genom att de finns på plats och ser patienterna och uppfattar försämring tidigare, men också genom att i flera fall reducera komplikationer inom trauma- och hjärtsjukvård. Slutsatsen var att flertalet positiva betydelser av specialistsjuksköterskan inom akutsjukvård påvisats. Studien påvisar inte enbart att specialistsjuksköterskan inom akutsjukvård kan vara lika effektiv som sedvanlig vård, men i vissa fall även bättre. Resultatet belyser tydligt hur specialistsjuksköterskan har effekt inom samtliga kärnkompetenser som ska genomsyra alla sjuksköterskor arbete.

Bakgrund Det finns evidens för att personcentrerad omvårdnad kan leda till effektivare vård, samt nöjda patienter. På akutmottagningen är inflödet av patienter högt, vilket kan bidra till långa vistelsetider, kommunikationsmissar, risker för ett dåligt omhändertagande och missnöjda patienter som följd. Syfte Att belysa faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient på akutmottagningen som kan påverka förutsättningarna för personcentrerad omvårdnad. Metod För att ge en bild över det aktuella forskningsläget samt identifiera kunskapsluckor gjordes en litteraturöversikt för att undersöka patientens och sjuksköterskans perspektiv på mötet på akutmottagningen, i relation till kriterier för personcentrerad omvårdnad. Resultat Förståelse för patientens upplevelse, delaktighet, individanpassad kommunikation och information, samt att inkludera patientens anhöriga är faktorer som främjar personcentrerad omvårdnad. Patienterna önskar att sjuksköterskan visar förståelse för deras upplevelse. Många patienter upplever ångest, oro och smärta under sin vistelse på akutmottagningen. Individanpassad kommunikation och delaktighet ger nöjdare och ångestlindrade patienter, dock möjliggörs inte alltid delaktighet på akutmottagningarna. Detta tillsammans med kommunikationsbrister kan hindra förutsättningarna för personcentrerad omvårdnad av patienten. Slutsats Personcentrerad omvårdnad tillämpas inte alltid vid akutmottagningar. Individanpassade omvårdnadsåtgärder vid ångest och oro, sjuksköterskans vilja att skapa ett partnerskap med patienten, delaktighet och god kommunikation tycks bidra till nöjdare patienter inom akutsjukvården. Patienter som bemötts med förståelse samt fått individuella behov tillfredsställda känner sig oftare trygga och nöjda med vårdtillfället.

ABSTRACT The right nutrition is of immense importance for all human beings and balance is needed between energy intake and consumption. A multitude of diseases can increase the body’s energy demand. Malnutrition is defined as an imbalance or lack of energy that causes changes in the body’s function. Malnutrition is prevalent among the elderly and multimorbidity and can cause severe complications, which can cause hospital visits or seeking emergency medical services. Emergency room wait time has increased the past years primarily for elderly patients.  The aim was to describe the significance of assessing malnutrition in elderly emergency medical services patients.  The selected method was literature review. The study comprises 13 articles that all have a quantitative approach. The articles were found in the PubMed and CINAHL databases. All articles were in English and published between 2006-2017.  The results demonstrated the importance of early nutrition screening and that there are several different screening tools that can be used within emergency medical services. Furthermore, the results demonstrated the risk with malnutrition and complications that can arise. If malnutrition is prevented early there are great health benefits and reduced suffering for patients. More warnings signs that the patient can be in risk of malnutrition emerges, for example increasing age.  More research is needed about nutrition screening in emergency medical services, above all in emergency rooms. This is to reduce the risk for not discovering malnourished patients and thus not give them the nutrition treatment needed. The study showed that there were several functional screening tools that can be used within emergency medical services.

Bakgrund  Inom akutsjukvården sker det dagligen en rad dödsfall och en del av dem kommer utan förvarning. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården ställs dagligen inför att hantera plötsliga och oväntade dödsfall. Med dödsfall kommer även närstående i sorg och som behöver stöd. Att ta hand om närstående ingår som en del av sjuksköterskans profession och att patienter dör oväntat leder ofta till känsloladdade situationer som sjuksköterskan kan ha svårigheter med att möta (Scott, 2013). Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskan beskrivna upplevelser och erfarenheter av att bemöta närstående i sorg efter ett oväntat dödsfall Metod En litteraturöversikt valdes som metod. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och Cumulative index to nursing and allied health literature (CINAHL). 16 artiklar inkluderades i en integrerad analys och sammanställdes i en matris (bilaga A). Resultat Tre teman identifierades, dessa var; Känslomässiga reaktioner, Mötet med närstående och Stöd och kompetensutveckling. Att möta närstående i sorg upplevs av många sjuksköterskor som svårt och krävande då de inte lyckas möta de närståendes behov. Att lyckas etablera en god relation till patientens närstående kan underlätta mötet och effektivisera omvårdnaden. Slutsats Vården står inför ett paradigmskifte där allt fler patienter vårdas inom primärvården och i hemmet. Detta tror vi kommer leda till att akutsjukvården i Sverige kommer att få motta allt fler svårt sjuka patienter. Därför anser vi att det är av värde att implementera mer utbildning i att möta närstående i sorg redan i grundutbildningen men även erbjuda fler möjligheter till stöd för sjuksköterskor på arbetsplatsen.

Ett strukturerat omhändertagande av en akut sjuk patient på akutmottagningen är av vikt för patientsäkerheten. På akutmottagningen är det ständigt nya personalsammansättningar och teamarbetet runt patienten kan bli bristfällig. För att leva upp till sjuksköterskans kärnkompetens; samverkan i team samt säker vård så krävs förbättringsarbete kring detta område. Syftet med forskningsöversikten var att belysa teamträningens betydelse för det akuta omhändertagandet av en akut sjuk patient intrahospitalt. En forskningsöversikt för att belysa kunskapsläget gjordes. Totalt inkluderades 15 kvantitativa och kvalitativa artiklar som eftersöktes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades och analyserades och utifrån syftet framkom det fyra kategorier som ledde till forskningsöversiktens resultat. Resultatet baseras på kategorierna; uppfattningar om teamträning, skapar tydligare roller och effektivare team, leder till förbättrad kommunikation, bidrar till ökad patientsäkerhet och skapar tid för reflektion. Teamträning ledde till en personlig utveckling av sin egen roll, tydligare roller för samtliga teammedlemmar och en ökad trygghet för den enskilde teammedlemmen. Vikten av en bra och tydlig ledare framkom vilket resulterade bättre situationsförståelse för teammedlemmarna och effektivare omhändertagande av patienten. Med utbildning i CRM och användning av closed-loop kommunikation blev kommunikationen klar och tydlig och åtgärder utfördes i tidigare skedde. Debriefing efter teamträning fick teammedlemmarna reflektera över sitt agerande. Detta ledde till teamsamarbetet utvecklades med förtydligande av roller och situationsmedvetenhet. Som slutsats av forskningsöversikten visar aktuell forskning att teamträning har många positiva fördelar. Dels så upplever vårdpersonalen att de utvecklas och det akuta omhändertagandet av patienten blir effektivare och säkrare vilket resulterar i mer patientsäkert omhändertagande. Resultatet visar att teamträningen på arbetsplatsen är en effektiv metod och borde införas eller utföras oftare.