<p>Sverige tar idag emot flyktingar från länder där analfabetism råder och i den svenska skolan får vi allt fler tonåringar som aldrig har gått i skolan förut. Syftet med denna uppsats är att låta en av dessa tonåringar, Tamara, beskriva hur hennes språkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes språkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet är att få kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas språkutveckling. För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjälp av tolk. För att få ett bredare perspektiv på hennes inlärning och situation i skolan har jag även intervjuat hennes klasslärare och modersmålslärare</p><p>Resultatet visar att Tamara har både bra och dåliga förutsättningar för att lära sig det nya språket. Det positiva är att hon har viljan, motivationen och styrkan att lära sig läsa och skriva. Hon tar själv initiativ till sin inlärning genom att t.ex. ta hem extra läxor. Hon känner en trygghet och har förtroende för sin klasslärare. Tamara har en positiv inställning till det nya språket samt är mogen för sin ålder. Det negativa är att hon går i en skola där det inte finns några svenska barn samt att hon bor i ett segregerat område där kontakten med svenskar är minimal. Därigenom är hennes inflöde av svenska språket är begränsat. Hon tittar på svenska program och läser svenska böcker, men frågan är om det är tillräckligt. Hon upplever att hennes språkveckling förbättras när hon nyttjar den muntliga kommunikationen, något som hon är van vid från hemlandet. I skolan upplever Tamara att det är lärorikt att få återberätta en bok som hon har läst för en lärare, vilket hennes klasslärare försöker använda i sin undervisning. En annan slutsats är att undervisning har stor betydelse för Tamara med tanke på att Tamaras inflöde av det nya språket till stor del sker i klassrummet.</p>

Det egna modersmålet utgör kärnan i en individs identitet och är centralt för känslan av social och kulturell tillhörighet. Särskilt viktigt blir det egna språket i mötet med en ny kultur och ett nytt språk. Att få använda sitt modersmål i det mötet kan bli en säker väg in i allt det nya. Många andraspråksforskare menar att det råder stor enighet inom forskningen idag om modersmålets viktiga betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling och andraspråksinlärning.                       Syftet med följande arbete är att via en kvalitativ metod studera, beskriva och analysera en språkinlärningsmodell, MBV, modersmålsbaserad svenskundervisning för invandrare, söka likheter och skillnader mellan MBV och alfabetiseringsverksamheten på Vallbacksskolan i Gävle samt visa på några möjliga utvecklingsområden för den alfabetisering som jag är engagerad i.  Om en analfabet får instruktioner och förklaringar på sitt modersmål ökar förståelsen i inlärningen och både modersmålet och andraspråket utvecklas positivt. En modersmålslärare skulle kunna ge eleverna en djupare förförståelse till presenterade ord och begrepp. Via en kontrastiv metod kunde undervisningen tydliggöra skillnader och likheter mellan språken och möjliggöra framväxten av ett metaspråk. Med hjälp av modersmålet kunde elevernas vardagliga språkliga behov kartläggas och undervisningen baseras på de aktuella utvecklingsbehoven.

Syftet med den här studien är att undersöka vad det innebär att gå från att vara illitterat till att bli litterat med fokus på den enskilde individen. Syftet är också att undersöka vad den studerande inom så kallade alfabetiseringsprogram anser att undervisningen bör innehålla när det gäller metoder, material och upplägg. Studien utgår från frågeställningar om hur informanterna upplever att de blev alfabetiserade och vilka tankar om läsning och skrivning de hade under sin alfabetisering, vilka förändringar de upplever att läs- och skrivinlärningen har inneburit för dem och vilka inställningar de har till alfabetiseringsundervisningens innehåll, utformning och material? Metoderna för att få svar på dessa frågor är litteraturstudier i kombination med tre djupintervjuer. Informanterna är personer som har alfabetiserats i Sverige och även studerat svenska inom sfi-undervisning. Resultatet visar att alfabetisering, enligt en västerländsk skoltradition, möjliggör för den enskilde individen att bli mer delaktig i samhället, öppnar vägar mot arbete och vidare utbildning, förändrar tankesätt och även beteende i olika avseenden. Alfabetiseringen har inneburit självständighet och ökat självförtroende för informanterna. Lärarens förhållningssätt, delaktighet vid planering av undervisningen och att innehållet präglas av variation och flexibilitet är viktiga förutsättningar för goda studieresultat.

Sverige tar idag emot flyktingar från länder där analfabetism råder och i den svenska skolan får vi allt fler tonåringar som aldrig har gått i skolan förut. Syftet med denna uppsats är att låta en av dessa tonåringar, Tamara, beskriva hur hennes språkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes språkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet är att få kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas språkutveckling. För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjälp av tolk. För att få ett bredare perspektiv på hennes inlärning och situation i skolan har jag även intervjuat hennes klasslärare och modersmålslärare Resultatet visar att Tamara har både bra och dåliga förutsättningar för att lära sig det nya språket. Det positiva är att hon har viljan, motivationen och styrkan att lära sig läsa och skriva. Hon tar själv initiativ till sin inlärning genom att t.ex. ta hem extra läxor. Hon känner en trygghet och har förtroende för sin klasslärare. Tamara har en positiv inställning till det nya språket samt är mogen för sin ålder. Det negativa är att hon går i en skola där det inte finns några svenska barn samt att hon bor i ett segregerat område där kontakten med svenskar är minimal. Därigenom är hennes inflöde av svenska språket är begränsat. Hon tittar på svenska program och läser svenska böcker, men frågan är om det är tillräckligt. Hon upplever att hennes språkveckling förbättras när hon nyttjar den muntliga kommunikationen, något som hon är van vid från hemlandet. I skolan upplever Tamara att det är lärorikt att få återberätta en bok som hon har läst för en lärare, vilket hennes klasslärare försöker använda i sin undervisning. En annan slutsats är att undervisning har stor betydelse för Tamara med tanke på att Tamaras inflöde av det nya språket till stor del sker i klassrummet.

Sammandrag Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera somaliska kvinnors upplevelser av och tankar om litteracitet i Somalia och i Sverige samt hur tidigare erfarenheter och framtidsplaner präglar litteracitetsutvecklingen i Sverige. Metoden består av semistrukturerade intervjuer som utförts med fyra sfi-elever. Undersökningsresultatet kan inte generaliseras på en större grupp, men ger en fingervisning om några kvinnors upplevelser. Kvinnornas upplevelser av litteracitet i Somalia visar att litteracitet bör ses som en social konstruktion som varierar beroende på det kulturella sammanhanget. I Sverige verkar kvinnorna snabbt ha tillägnat sig det västerländska perspektivet att varje samhällsmedborgare förväntas vara läs- och skrivkunnig och att skolan är nyckeln till framgång. De är välvilligt inställda till anpassning efter de högt ställda kraven på litteracitet i det nya landet men beroende på tidigare upplevelser och framtidsplaner utvecklar sig deras strävan mot funktionell litteracitet på olika sätt. Informanter som har för avsikt att stanna kvar i Sverige arbetar mera målmedvetet för ökad läs- och skrivkunnighet samt inlärning av svenska medan de som betraktar Sverige som en tillfällig fristad lever mer isolerat och tar inte tillvara möjlighet att utveckla språk och litteracitet.

Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan är avgörande för alfabetiseringens framgång.  Syftet med följande uppsats är att belysa hur alfabetiseringslärare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som här presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslärare gjorts.  Resultatet visar bland annat att lärarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremål, besök i samhället, vardagsnära ämnen och deltagarnas erfarenheter från den nya kulturen. De slutsatserna som dras är att undervisningen knyts till vardagen på flera olika sätt, främst genom ett vardagsnära innehåll i vokabulär och texter. Dock finns endast få exempel på skriftspråkets vardagsnära funktioner i undervisningen. Steget till att använda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet är därmed stort.

The purpose of the thesis is to investigate how teachers in course A and the tuition for basic reading and writing skills in SFI deem that they use digital tools in literacy learning and how they deem that the digital tools affects learning. To investigate this a qualitative interview study of four teachers active in course A and the tuition for basic reading and writing was conducted. The study shows that teachers use digital tools in different ways when teaching and that there are both advantages and disadvantages to using digital tools In addition, the results show that the teachers' working methods have not changed over time due to the digital tools, but that the choice of digital tools affects how the teachers work. The study also shows that teachers believe that there are both negative and positive effects on students' learning through the digital tools.

Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete är att undersöka några elevers uppfattningar om sin språkutveckling. Studien har ett fokus på den enskilde individen och hur den uppfattar sin språkutveckling och sin förmåga att delta i samhället på olika sätt under tiden eleven läser SFI-studier på studieväg 1.  Arbetet har formats på det sättet att jag har intervjuat informanterna om deras skolbakgrund och vilken utveckling i målspråket de har gjort samt vilka resultat det har fått för dem som bosatta i Sverige. Arbetet belyser vad det innebär för några SFI-elever på studieväg ett att lära sig läsa och skriva på svenska samt vilka tankar det väcker hos dem. Metoderna som jag har använt mig av är kvantitativa djupintervjuer med sex SFI-elever på den skola där jag arbetade som SFI-lärare för att få svar på mina frågeställningar, men även litteraturstudier. Informanterna läser på SFI studieväg 1 i en SFI-skola i Sverige. De har börjat alfabetiseras under sina SFI-studier och därmed börjat att bygga upp grundläggande läs- och skrivförmåga. Resultat visar även att informanterna har skapat en annan språksyn och vilka möjligheter det kan innebära för dem. Genom att alfabetiseras har det även gett dem styrka att kunna klara sig själva ute i samhället utan en tolk och vågat använda det svenska språket i sin vardag och i samhället. Utifrån detta resultat dras slutsatsen att informanterna i min studie uppfattar att genom att utveckla sin läs och skrivförmåga på SFI-undervisningen öppnas nya dörrar för vidare utbildning och arbete. Informanterna blir mer delaktiga i samhället och de förändrar sitt sätt att tänka kring sig själva och det samhället som de är bosatta i. Informanter menar att de får tillgång till fler möjligheter i samhället, att de tar ett eget ansvar och att de får ett ökat självförtroende.