<p>Many species of amphibians are threatened both in Sweden and globally. The causes are many and a main factor is habitat alterations which often results in populations being isolated. Changes in the agricultural landscape have among other things resulted in small water bodies being filled and dried out and that has severely affected the Swedish amphibians. Swedish amphibians are depended upon small water bodies for their reproduction. Wetlands have been constructed to reduce the impacts of the eutrophication in the Laholm bay. In my study I have chosen to examine the composition of amphibian species in 34 of those newly constructed wetlands. Netting is the method that has been used to find the animals but there have also been visual observations. The inventories took place during spring and summer year 2006. The study has been carried out in the municipality of Laholm and has proven that colonization can proceed rapidly. All of the wetlands had been colonized and the youngest wetland was only 15 months old at the first inventory. All of the five amphibian species that according to the literature could be represented were also found during the inventories. In one wetland all five species were found. In my study I found out that presence of crayfish had a negative impact on amphibians. Amphibians were reproducing in all wetlands and many of the wetlands did also contribute with a healthy environment since the offspring could develop and finally get up on land.</p>

Many species of amphibians are threatened both in Sweden and globally. The causes are many and a main factor is habitat alterations which often results in populations being isolated. Changes in the agricultural landscape have among other things resulted in small water bodies being filled and dried out and that has severely affected the Swedish amphibians. Swedish amphibians are depended upon small water bodies for their reproduction. Wetlands have been constructed to reduce the impacts of the eutrophication in the Laholm bay. In my study I have chosen to examine the composition of amphibian species in 34 of those newly constructed wetlands. Netting is the method that has been used to find the animals but there have also been visual observations. The inventories took place during spring and summer year 2006. The study has been carried out in the municipality of Laholm and has proven that colonization can proceed rapidly. All of the wetlands had been colonized and the youngest wetland was only 15 months old at the first inventory. All of the five amphibian species that according to the literature could be represented were also found during the inventories. In one wetland all five species were found. In my study I found out that presence of crayfish had a negative impact on amphibians. Amphibians were reproducing in all wetlands and many of the wetlands did also contribute with a healthy environment since the offspring could develop and finally get up on land.

Syftet med studien var att öka kunskapen om grod- och kräldjursfaunans utbredning ochförekomst inom västra Järvafältets naturreservat och Barkarbyfältets norra delar, samt attundersöka om det föreligger en hotbild mot grod- och kräldjursfaunan i och med utbyggnadenav Barkarbystaden. En grod- och kräldjursinventering gjordes under våren och sommaren 2010 med enkompletterande inventering under våren 2011. Tidigare fynd gjorda under 2003-2009 harockså tagits med i denna uppsats med avsikten att försöka ge en så riktig bild av grod- ochkräldjursfaunans förekomst som möjligt. Under perioden 2003-2011 hittades samtliga grod- och kräldjur som förväntades finnas, dockmed undantag för den relikta och sällsynta arten, hasselsnoken (Coronella austriaca). Inomundersökningsområdet finns goda och varierande livsmiljöer för såväl reptiler som föramfibier. Dock bör det finnas förutsättningar för att skapa bättre miljöer för groddjur genomatt anlägga småvatten samt att stärka förbindelser mellan lokala populationer inom ochutanför undersökningsområdet. Barkarbystaden och dess pågående utbyggnad kan komma att påverka reptilernas habitatkring Barkarbystadens norra delar och södra Säbysjön. Dock kan Barkarbystaden med sinagröna förbindelser och anlagda parkmiljöer generellt ha en positiv inverkan på grod- ochkräldjursfaunan om utförandet sker med hänsyn och med viss anpassning till dennaorganismgrupp. / The purpose of this study was to increase knowledge of the distribution and abundance of theamphibians and reptiles in the western nature reserve of Järvafältet and Barkarby field'snorthern parts, and to investigate if the expansion of the Barkarby town poses a threat tothe amphibians and reptiles. An amphibian and reptile inventory was made in the spring and summer of 2010with an additional inventory in the spring of 2011. Earlier findings made during 2003-2009have also been included in this study with the intention to try to provide a picture of theamphibian and reptile fauna as accurate as possible. During the period 2003-2011 all amphibians and reptiles were found that were expected to befound, with the exception of the the relict and rare species, the smooth snake(Coronella austriaca). Within the study area there are suitable anddiverse habitats for reptiles as well as for amphibians. However, there shouldbe opportunities to create better environments for the amphibians by constructing ponds, andto strengthen relations between local populations within and outside the study area. Barkarby town and its ongoing expansion may affect the reptile habitats aroundBarkarby city's northern parts and southern parts of Lake Säby. However, Barkarby townwith its green connections and landscaped park areas generally have a positive impact on theamphibian and reptile fauna if consideration and adaptation is given to this group oforganisms.

The global amphibian population is rapidly declining. Although many threats that affect amphibians are known, there are many contributing factors which are not fully understood. For adult amphibians, the largest part of the mortality comes from predation. We know of many predators which prey upon amphibians, but to what extent they affect the populations has not been subject to much investigation. Neither has the effects of specific taxa or species of predators. Birds are reputed amphibian-eaters, and they often occur in the same habitats. Both birds and amphibians often select for wetlands and other water bodies with high biodiversity, that often support a high diversity and/or density of birds as well as amphibians. The fact that a prey might flourish in an area that one of its strongest predators also inhabits might seem controversial. Especially when taking into account that it is often the density of predators that best explains the population growth of prey species. In this review, I investigate what effects large amounts of birds might have on amphibian populations as a result of their predation on adults. I consider how the effects might differ with high vs low densities of both prey and predator, and whether an eventual effect might impact the survival of a metapopulation differently depending on its size and spatial distribution. As an example of a habitat where both bird and amphibian species occur in large numbers, I use Trönninge ängar - a bird conservation area just outside the city of Halmstad, where populations of both amphibians and birds have been increasing over the last years. My results show that high densities of predatory birds in such communities could potentially cause declines in amphibian populations, but that this impact is softened when the population is more widely distributed in the area. There are also possibilities that birds do not only affect amphibians by predation, but also might facilitate their distribution by reducing other predators. Thus, bird predation in itself might not be a sufficient predictor for their effect on amphibian populations, as the relationship might be more complex than simple predator-prey interactions.

Den större vattensalamandern är den största salamandern i Skandinavien. I södra Sverige är den knuten till det gamla kulturlandskapet med lövskogar, öppna ytor och små dammar som den kan leka i. Idag har detta landskapet krympt och den större vattensalamandern hotas av bland annat habitatförstörelse och igenväxning. På Näsby fält utanför Kristianstad, där man redan 1972 kunde konstatera att arten fanns, gjordes 2003 en inventering av större vattensalamander. Våren 2014 gjordes en återinventering för att ta reda på hur populationenser ut idag. Resultatet visade en negativ trend som kan bero på att vattennivån under de senaste åren har sjunkit i vissa av dammarna. Under inventeringen fångades totalt 47 större vattensalamandrar. För att ta reda på när och hur de inventerade dammarna har bildats studerades kartor och annat källmaterial för att se hur området förändrats sedan 1800-talet. De flesta dammarna är grävda av människor för olika sorters bruk under en period som sträcker sig ända tillbaks till 1700-talet.

Inledning: Småvatten som dammar har försummats i bevarande-och övervakningsstrategier där fokus har lagts på större sötvattensmiljöer. Kunskap om småvattens roll i bevarandet av biologisk mångfald är bristfällig men studier har visat att dammar kan försörja fler arter, fler unika arter och mer ovanliga arter än sjöar, floder och vattendrag. I Sverige är 100 av 240 rödlistade sötvattensorganismer knutna till småvatten, där de flesta är arter av evertebrater men inkluderar även 38 % arter av den svenska amfibiefaunan. För att säkra den svenska amfibiefaunan måste faktorerna som missgynnar faunan, framförallt de hotade arterna, bli kända. Att bedöma vattenmiljöer lämpade för framgångsrik reproduktion hos amfibier kan vara komplicerad med hjälp av instrumentmätningar och vattenprover då kemiska parametrar i vattnet är ostabila. Alternativt kan man studera sötvattenslevande makroevertebrater där sammansättning, förekomst eller frånvaro kan indikera om miljön är utsatt för stressfaktorer. Utdikningar, övergödning och introduktion av invasiva arter har missgynnat amfibiefaunan genom minska reproduktionslokaler och skapa spridningsbarriärer. I Skånes region, som har högst diversitet av groddjur, har hundratals vatten återskapats för amfibier men behovet att fortsätta med naturvårdsinsatser kvarstår. Syfte: Med denna studie önskar jag lyfta vikten av att bevara och återskapa dammar för amfibier. Studien fokuserar på artrikedom hos amfibier, hotade arter samt reproduktiv framgång hos dessa. Studien omfattar 15 dammar fördelade över tre områden i Skåne. I två områden har flera dammar återskapats för att gynna amfibiefaunan och genom att följa upp kolonisering av dessa och utvärdera reproduktiv framgång, önskar jag bidra med lärdom om naturvårdsinsatsers effektivitet. De två områdena kommer även att jämföras med ett referensområde där inga omfattande naturvårdsinsatser har genomförts. Kemi- och fysikaliska parametrar kommer mätas i dammarna men även makroevertebrater i vattnet kommer att studeras för att se om det finns ett samband mellan dammar med framgångsrik reproduktion hos amfibier och förekomsten av makroevertebrater. Frågorna som ska besvaras är 1) vilket område är mest artrikt? 2) Har naturvårdsinsatserna i relation till referensområdet gynnat hotade arter? 3) Skiljer sig sammansättningen av vattenkemiska parametrar åt mellan dammar med framgångsrik reproduktion hos Anura med dammar utan framgångsrik reproduktion? 4) Skiljer förekomst, diversitet, sammansättning av evertebrater samt andelen rovinsekter åt mellan dammar med framgångsrik reproduktion hos Anura med dammar utan framgångsrik reproduktion? Metod: Projektområdet begränsades till sydöstra Skåne. Två områden, Ravlunda och Högestad valdes ut efter vetskapen om att omfattande naturvårdsinsatser utförts i områdena med syftet att gynna amfibier. Markanvändningen i områdena skiljer sig åt där Ravlunda är ett aktivt skjutfält och i Högestad drivs bland annat jord- och skogsbruk. Det tredje området, Referensområdet, bestod av spridda dammar runt Ravlunda skjutfält. Här hade inga naturvårdsinsatser utförts i syftet att gynna amfibier. Amfibier och deras utvecklingsstadium inventeras under säsongen när gruppen är som mest aktiv i vattenmiljön. Utvalda kemi-och fysikaliska mätningar tas med hjälp av mätinstrument och vattenprover analyseras i laboratorium. Evertebrater samlas in genom håvning för att beräkna Shannons diversitet index och Average score per taxon (ASPT) index. Andelen rovinsekter beräknas från antalet larver av Odonata och individer från familjerna Dytiscidae och Notonectidae. Variansanalyser kommer utföras för att identifiera skillnader mellan områdena och korrelationsanalyser utförs för att identifiera samband mellan evertebrater och framgångsrik reproduktion hos amfibier. Non-metric multidimensional scaling analyser kommer utföras för att identifiera hur lokalerna förhåller sig till varandra i sammansättning av vattenkemi samt sammansättning av familjer och fördelning hos evertebrater. Resultat: Högestad var det mest artrika området. Där var signifikant skillnad i antalet individer av hotad art mellan Ravlunda och de andra områdena. Naturvårdsinsatserna bedömdes gynnat hotad art i Ravlunda men inte i Högestad. Korrelationsanalysen visade inget samband mellan framgångsrik reproduktion och index-beräkningarna. Slutsats: Naturvårdsinsatser i syftet att bevara den svenska amfibiefaunan och dess hotade arter kan vara framgångsrik om man lägger alla bitar i pusslet rätt, för det är många faktorer som spelar in för att insatser ska bli både effektiva och framgångsrika. Att fortsätta med uppföljningar av naturvårdsinsatser efter att projekttiden är slut är viktigt för att kunna ta lärdom om vilka metoder som skapar bäst förutsättningar för stabila populationer hos amfibier.

Amphibians globally are declining with roughly a third facing extinction due primarily to threats linked to human impacts. One way in which this is being combated is by captive breeding programs. Nordens Ark in Sweden, in collaboration with other organizations, is attempting to breed one of the most threatened frogs for future reintroduction to the wild. The mountain chicken (Leptodactylus fallax) has unique characteristics related to its reproduction which make it challenging to breed successful offspring. Using Nordens Ark’s data on environmental conditions within breeding enclosures, this study attempts to determine which extrinsic factors are having the most influence on reproduction, in order to increase the success of the captive breeding program. Multiple linear regression analysis and model simplification using Stepwise regression and Akaike information criterion (AIC) were performed in order to determine which explanatory variables had the most influence in relation to foam nests. A reduced model with significant values for explanatory variables was deemed the best model based on the dataset. Of the 14 environmental variables tested, minimum temperature after nest construction had the most influence on foam nest length. When compared to wild habitats, temperatures within enclosures may be too high or lack seasonal cyclical patterns. Barometric pressure and humidity also had influence on foam nests, but the relationships between these environmental conditions is difficult to parse. Food supplements were also a significant factor and suggest that lack of vitamins or nutrients can have a negative effect on reproductive success. Ensuring the optimal conditions can be difficult for captive breeding programs, especially as amphibians are under-represented and face biases in conservation and research.