Thesis (doctoral)--Universidade de São Paulo, 2003. / Title from PDF t.p. (viewed on May 21, 2006). Includes bibliographical references (p. 215-240).

No description available.

No description available.

Concern over unexplained population declines in the common toad (Bufo bufo) has led to it being recognised as a priority species for conservation research. The general consensus among herpetologists is that the most important cause of the declines seen as part of a global amphibian extinction crisis is habitat loss and degradation. The aim of thesis is to investigate the effect of habitat availability and quality on common toad populations in the United Kingdom, with a particular emphasis on the effect of land under agricultural use. I use occupancy modelling, resource selection function modelling and genetic techniques to determine the effects of both terrestrial and aquatic habitat on common toads. Based on my findings, I consider the impacts of habitat at local, landscape and national scales. My research revealed the importance of pond density and presence of woodland in increasing relative probability of toad occurrence in the terrestrial habitat (Chapters 2 and 3) and the importance of water quality, woodland coverage and available terrestrial habitat coverage in determining common toad presence in ponds. The isolating effect of urban areas is demonstrated in Chapter 4 where Isolation By Barriers (IBB) explains genetic distance between common toad breeding populations better than Isolation By Distance (IBD). In Chapter 5 I again use the resource selection function for terrestrial habitat use developed in Chapter 3, to investigate the importance of terrestrial habitat availability in determining pond use by common toads at a national scale. In my concluding chapter, I make recommendations for management and further research including consideration of potential interactions between the effect of habitat loss, fragmentation and degradation with other potential causes of common toad decline.

Responses of tadpoles Bombina variegata (likely unexperienced with predator) to pulses of risk and safety were tested and compared with results of a bachelor thesis previously done on tadpoles Bufo bufo (species likely experienced with predator) to confirm the risk allocation hypothesis. Differences of overall activity of both species were not significant. Differences in activity between Bufo bufo and Bombina variegata tadpoles held in continual risk conditions were observed. Such behavior possibilities are discussed.

Inledning: Småvatten som dammar har försummats i bevarande-och övervakningsstrategier där fokus har lagts på större sötvattensmiljöer. Kunskap om småvattens roll i bevarandet av biologisk mångfald är bristfällig men studier har visat att dammar kan försörja fler arter, fler unika arter och mer ovanliga arter än sjöar, floder och vattendrag. I Sverige är 100 av 240 rödlistade sötvattensorganismer knutna till småvatten, där de flesta är arter av evertebrater men inkluderar även 38 % arter av den svenska amfibiefaunan. För att säkra den svenska amfibiefaunan måste faktorerna som missgynnar faunan, framförallt de hotade arterna, bli kända. Att bedöma vattenmiljöer lämpade för framgångsrik reproduktion hos amfibier kan vara komplicerad med hjälp av instrumentmätningar och vattenprover då kemiska parametrar i vattnet är ostabila. Alternativt kan man studera sötvattenslevande makroevertebrater där sammansättning, förekomst eller frånvaro kan indikera om miljön är utsatt för stressfaktorer. Utdikningar, övergödning och introduktion av invasiva arter har missgynnat amfibiefaunan genom minska reproduktionslokaler och skapa spridningsbarriärer. I Skånes region, som har högst diversitet av groddjur, har hundratals vatten återskapats för amfibier men behovet att fortsätta med naturvårdsinsatser kvarstår. Syfte: Med denna studie önskar jag lyfta vikten av att bevara och återskapa dammar för amfibier. Studien fokuserar på artrikedom hos amfibier, hotade arter samt reproduktiv framgång hos dessa. Studien omfattar 15 dammar fördelade över tre områden i Skåne. I två områden har flera dammar återskapats för att gynna amfibiefaunan och genom att följa upp kolonisering av dessa och utvärdera reproduktiv framgång, önskar jag bidra med lärdom om naturvårdsinsatsers effektivitet. De två områdena kommer även att jämföras med ett referensområde där inga omfattande naturvårdsinsatser har genomförts. Kemi- och fysikaliska parametrar kommer mätas i dammarna men även makroevertebrater i vattnet kommer att studeras för att se om det finns ett samband mellan dammar med framgångsrik reproduktion hos amfibier och förekomsten av makroevertebrater. Frågorna som ska besvaras är 1) vilket område är mest artrikt? 2) Har naturvårdsinsatserna i relation till referensområdet gynnat hotade arter? 3) Skiljer sig sammansättningen av vattenkemiska parametrar åt mellan dammar med framgångsrik reproduktion hos Anura med dammar utan framgångsrik reproduktion? 4) Skiljer förekomst, diversitet, sammansättning av evertebrater samt andelen rovinsekter åt mellan dammar med framgångsrik reproduktion hos Anura med dammar utan framgångsrik reproduktion? Metod: Projektområdet begränsades till sydöstra Skåne. Två områden, Ravlunda och Högestad valdes ut efter vetskapen om att omfattande naturvårdsinsatser utförts i områdena med syftet att gynna amfibier. Markanvändningen i områdena skiljer sig åt där Ravlunda är ett aktivt skjutfält och i Högestad drivs bland annat jord- och skogsbruk. Det tredje området, Referensområdet, bestod av spridda dammar runt Ravlunda skjutfält. Här hade inga naturvårdsinsatser utförts i syftet att gynna amfibier. Amfibier och deras utvecklingsstadium inventeras under säsongen när gruppen är som mest aktiv i vattenmiljön. Utvalda kemi-och fysikaliska mätningar tas med hjälp av mätinstrument och vattenprover analyseras i laboratorium. Evertebrater samlas in genom håvning för att beräkna Shannons diversitet index och Average score per taxon (ASPT) index. Andelen rovinsekter beräknas från antalet larver av Odonata och individer från familjerna Dytiscidae och Notonectidae. Variansanalyser kommer utföras för att identifiera skillnader mellan områdena och korrelationsanalyser utförs för att identifiera samband mellan evertebrater och framgångsrik reproduktion hos amfibier. Non-metric multidimensional scaling analyser kommer utföras för att identifiera hur lokalerna förhåller sig till varandra i sammansättning av vattenkemi samt sammansättning av familjer och fördelning hos evertebrater. Resultat: Högestad var det mest artrika området. Där var signifikant skillnad i antalet individer av hotad art mellan Ravlunda och de andra områdena. Naturvårdsinsatserna bedömdes gynnat hotad art i Ravlunda men inte i Högestad. Korrelationsanalysen visade inget samband mellan framgångsrik reproduktion och index-beräkningarna. Slutsats: Naturvårdsinsatser i syftet att bevara den svenska amfibiefaunan och dess hotade arter kan vara framgångsrik om man lägger alla bitar i pusslet rätt, för det är många faktorer som spelar in för att insatser ska bli både effektiva och framgångsrika. Att fortsätta med uppföljningar av naturvårdsinsatser efter att projekttiden är slut är viktigt för att kunna ta lärdom om vilka metoder som skapar bäst förutsättningar för stabila populationer hos amfibier.

The number of amphibians has decreased worldwide. Causes include landscape fragmentation and habitat loss. In Sweden all amphibian species are protected and according to the EU Habitats Directive, both the great crested newt (Triturus cristatus) and its habitat are protected. Inventory of amphibians is important because it shows if the environment has a good ecological status since other groups of organisms thrive in the same conditions as the amphibians. Amphibians themselves are also important in the ecosystem. In Solna, Stockholm County, an inventory of amphibians was made in seven ponds and migrating routes between them were investigated. Smooth newt (Lissotriton vulgaris) was found in five of the ponds which indicates good conditions in breeding ponds, and great crested newts were found in two ponds. The common frog (Rana temporaria) and the common toad (Bufo bufo) were found in one of the ponds. Several major barriers exist in the study area, such as the railway, the motorway E4 and Bergshamravägen, which effectively cut off the natural areas and make it difficult for fauna to migrate. There need to be more and better migrating routes. Therefore measures are proposed for Solna municipality to get a functioning network of breeding ponds. Minor measures, such as clearing an overgrown pond where the great crested newt is present, can be helpful. Another suggestion is to create fauna lanes in tunnels for cars and pedestrians, which allows amphibians and other fauna to get past a barrier like roads. According to the ”Program för Nya Ulriksdal” a pond will be removed when a green area is to be exploited. A suggestion is that the pond should be preserved or compensatory measures shoud be performed by constructing a new pond. More costly measures, such as broad ecoducts or tunnels for passing the railway and the motorway, are also proposed. More migrating corridors should be created and fauna passages projected in urban planning. Preserving existent migrating corridors is also of importance. / Groddjuren har minskat i antal i hela världen. Orsaker till det är bland annat fragmentering av landskapet och habitatförlust. I Sverige är alla groddjursarter fridlysta och enligt EU:s Art- och habitatdirektiv ska både arten större vattensalamander (Triturus cristatus) och dess livsmiljö skyddas. Inventering av groddjur är viktig för att det visar om landskapet över lag har en bra ekologisk status, i och med att även andra organismgrupper trivs med samma förutsättningar som groddjuren. Inventering visar också vilka åtgärder som behövs för att få en god status. Groddjuren i sig har också en viktig funktion i ekosystemet. I Solna, i Stockholms län, har sju vattensamlingar inventerats med avseende på groddjur och spridningsvägarna mellan dem har undersökts. Mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) förekom i fem av dammarna, vilket tyder på bra förhållanden i lekvattnen, större vattensalamander hittades i två dammar. Även vanlig groda (Rana temporaria) och vanlig padda (Bufo bufo) sågs i en damm. I undersökningsområdet finns flera kraftiga barriärer i form av till exempel järnvägen, E4:an och Bergshamravägen, som effektivt skär av naturområden och gör det svårt för groddjur och annan fauna att sprida sig. Spridningsvägarna behöver bli fler och bättre. Därför föreslås åtgärder för Solna stad för att få ett fungerande nätverk av leklokaler. Åtgärder kan vara av mindre omfattning, som att röja en övervuxen damm där större vattensalamander förekommer. Ett annat förslag är att skapa viltfiler i bil-, gång- och cykeltunnlar, som ger möjlighet för groddjur och annat vilt att ta sig förbi en barriär i form av en väg. Enligt Program för Nya Ulriksdal kommer en damm att tas bort när ett grönområde ska bebyggas. Här föreslås att dammen ska bevaras eller att en kompensationsåtgärd utförs genom att anlägga en ny damm. Mer kostsamma åtgärder som breda ekodukter eller tunnlar för att kunna passera järnvägen och motorvägen föreslås också. Över lag bör fler spridningskorridorer skapas och faunapassager planeras in vid stadsplanering. Det är också viktigt att bevara befintliga spridningskorridorer.