Background: War-related amputations are represented by a unique group of patients because of the wounds complexity and scope of several serious injuries. To prevent and avoid care suffering and suffering of the patient, this study focused on the nurse's way to manage and identify the needs of this unique group of patients who have suffered from war-related limb loss. To undergo a traumatic amputation is a big change for the victim, and the nurse has an important role in responding to the patient and their needs Aim: To illuminate nursing care of patients with war-related limb loss. Method: The chosen method was a literature review. The data consisted of nine qualitative and three quantitative studies. Results: Five themes were identified through the analysis. These where: “Initial treatment”, “The nurses management of pain”, “Identification of secondary complications”, “To treat the patients experiences” and “Rehabilitation”. Conclusions: The nurse has an important role in war-related amputations, from the acute stage to the final stage of rehabilitation. The nurse dispose, response and supports patients through the care process and it results in a well perform of the nurses work of care. The result also shows that more research on war-related patients needed from a nursperspective. / Bakgrund: Krigsrelaterade amputationer respresenteras av en unik grupp av patienter på grund av sårens komplexitet samt omfattning av flera svåra skador. För att förebygga och förhindra vårdlidande och lidande för patienten, så har denna studie riktat in sig på sjuksköterskans omvårdnad till denna unika patientgrupp. Dessutom innebär det att genomgå en traumatisk amputation en stor omställning för den drabbade, vilket gör att sjuksköterskan har en viktig roll i att bemöta patienten och dess behov.Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvårdnad av patienter med krigsrelaterade amputationer.Metod: Vald metod var litteraturöversikt där nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar analyserades.Resultat: Vid analysen identifierades fem teman. Dessa var: ”Initialt omhändertagande”, ”Sjuksköterskans hantering av smärta”, ”Identifiering av sekundära komplikationer”, ”Bemöta patientens upplevelser” samt ”Rehabilitering”.Konklusioner: Sjuksköterskan har en betydande roll vid omhändertagandet av patienter med krigsrelaterade amputationer, från det akuta skedet till uppföljningen efter patientens hemgång. Sjuksköterskan stöttar patienten hos de olika vårdinrättningarna; sjukhus, vårdcentral, psykiatri och hemsjukvård. Genom att sjuksköterskan omhändertar, bemöter och stöttar patienten genom vårdförloppet visar det på ett bra genomfört omvårdnadsarbete av sjuksköterska hos patienten. Fortsatt forskning om krigsrelaterade patienter behövs från ett sjuksköterskeperspektiv.

Thesis (doctoral)--Lund University, 1997. / Added t.p. with thesis statement inserted.

Thesis (doctoral)--Lund University, 1997. / Added t.p. with thesis statement inserted.

Thesis (doctoral)--Københavns Universitet. / Summary in Danish.

L’appareillage permet à aux personnes amputées de membre inférieur de retrouver une autonomie de déplacement. Actuellement, cette autonomie est limitée dans certaines situations de la vie courante comme la marche en pente ou en escalier. Des capteurs dits embarqués sont de plus en plus souvent intégrés dans les prothèses et permettent d’enregistrer des informations cinématiques et dynamiques au cours de la locomotion. Dans ce contexte, l’objectif de la thèse est de contribuer au développement de méthodes de traitement des données issues de ces technologies pour quantifier et améliorer l’adaptation de la prothèse à l’environnement. Ces méthodes ont été mises en œuvre et évaluées dans le cadre de l’utilisation d’un nouveau système prothétique contrôlé par microprocesseur de genou-cheville (SPCM), développé par la société Proteor et visant à faciliter la locomotion des personnes amputées au-dessus du genou dans les situations de pente ou de descente d’escalier. La première partie de cette thèse a été consacrée à la quantification des adaptations permises par le SPCM au cours de la locomotion dans différentes situations de la vie courante (plat, pente, escalier). La deuxième partie de la thèse s’est intéressée à développer des estimations de paramètres de la marche (vitesse de marche et inclinaison de la pente) et à la classification de 4 situations de la vie courante (plat, montée et descente de pente, descente d’escalier) à l’aide d’algorithmes d’apprentissage automatique pouvant être calculé par le SPCM en temps réel. L’ensemble de ces travaux permettra de mieux quantifier l’activité réelle de l’utilisateur. Cette quantification pourrait aider l’utilisateur ou l’équipe médicale pour le suivi d’activité mais aussi le constructeur pour améliorer l’adaptation des éléments prothétiques à l’environnement rencontré et pour vérifier l’utilisation réelle du SPCM. / Prosthetic devices allow people with lower limb amputation to recover their autonomy. Currently, this autonomy is limited in several everyday life situations such as walking on a slope or in stairs. Embedded sensors, frequently integrated inside the prostheses, record kinematic and dynamic data during locomotion. In this context, this PhD thesis aims to contribute to the development of methods for the processing of data provided by these technologies to quantify and improve the adaptation of the prosthesis to the environment. These methods were applied and evaluated in the context of the use of a new prosthetic knee-ankle system controlled by microprocessor (SPCM) developed by Proteor to facilitate the locomotion in situations such as slope or downstairs walking for people with above knee amputation. The first part of the work was devoted to the quantification of the adaptations allowed by the SPCM in different situations of daily life (flat, slope, staircase). The second part of the thesis focused on the estimation of gait parameters (walking speed and slope inclination) and the classification of 4 everyday life situations (flat, slope ascent and descent, stair descent) using machine learning algorithms that can be computed by the SPCM in real time. The body of this work will make it possible to better quantify the user real life activity. This quantification could help the user or the medical team in the activity monitoring but also the manufacturer to improve the adaptation of the prosthetic components to the environment and to verify the SPCM actual use.

Diabetes progredierar mot ett folkhälsoproblem, vilket innebär att prevalensen av sjukdomen ökar drastiskt i hela världen. Sjukdomen medför en rad komplikationer, varav benamputation är en av de mer livsomvälvande komplikationerna. Patienternas upplevelse av benamputation är av intresse att undersöka då sjuksköterskans förståelse och kunskap om patientens situation ökar och kan bidra till utförandet av god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av benamputation orsakad av diabetes. Studiens metod utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Nio artiklar som svarade till studiens syfte granskades och sammanställdes. Tre huvudkategorier framkom; brist på information, betydelsen av stöd samt emotionell berg- och dalbana. Patienterna beskriver en brist på information, om livet efter amputationen och processen tillbaka till ett självständigt liv. Familj och vänner beskrivs som ett stort stöd för vissa patienter medan andra finner ett likvärdigt stöd i professionell personal. Den emotionella berg- och dalbanan beskrivs som känslor som pendlar mellan orättvisa, lättnad, panik och tacksamhet efter amputationen. Sjuksköterskor rekommenderas att använda standardiserade och individuella vårdplaner som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet med patienten för att säkerställa god och personcentrerad omvårdnad. / Diabetes progresses towards a public health issue worldwide and the prevalence increases. The illness causes several complications, which lower limb amputation is one of the more lifechanging complications. Patients’ experience of lower limb amputation is of interest to identify, which could increase nurses understanding and knowledge about the patients’ situation and the nurse’s ability to perform a safe and loving care. The aim of this study was to describe patients experience of undergoing a lower limb amputation caused by diabetes. The study was conducted as a general literature study with an inductive approach. Nine articles were found that matched this study’s aim and were reviewed and compiled. Main findings of the study results in three categories; lack of information, need for support and emotional roller coaster. The patients describe a lack of information about life and daily living after the amputation and the process towards being independent. Family and friends describes as very supportive by some patients and others find a equal support in professionals. The emotional roller coaster describes as feelings that are pendulating between injustice, relief, panic and gratefulness after the amputation. Recommendations towards nurses are that they should use standardized and individual care plans as an aid in their daily work around the patient to ensure good and person-centered nursing care.

Bakgrund En amputation innebär att en kroppsdel avlägsnas kirurgiskt, vilket medför en oåterkallelig förändring. I Sverige genomförs årligen omkring 2250 benamputationer, där underbensamputation är den vanligaste. Vanliga orsaker är perifer vaskulär sjukdom, infektion eller trauma. En amputation medför en transition då den påverkar personens liv fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte Syftet var att få en djupare förståelse för personers upplevelser av att leva med underbensamputation. Metod Litteraturöversikten innehåller 12 vetenskapliga artiklar, med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Artiklar har sökts fram via databaserna Cinahl Complete och PubMed med sökord som: amputation, experience, living with och lower limb. Datan har analyserats utifrån Fribergs analysmetod. Resultat I resultatet framkom att upplevelsen av livet med underbensamputation påverkades av faktorer relaterat till följande huvudteman: Den förändrade kroppen, Att leva med smärta, Anpassning till det nya livet och Stöd av omgivningen. En positiv inställning och copingstrategier påverkade personernas upplevelse av den förändrade kroppen och smärtan. Stöd från omgivningen var det mest centrala för att känna delaktighet i samhället. Sammanfattning Ett individanpassat stöd var betydande för att ta reda på personernas behov utifrån deras resurser. Psykosociala insatser, som stödgrupper och terapeutiskt stöd förbättrade anpassningsförmågan och transitionsprocessen för personerna. / Background An amputation implies a surgical removal of a body part, which results in an irreversible change. In Sweden, about 2250 leg amputations are performed annually, where lower limb amputation is the most common. Common causes are peripheral vascular disease, infection, or trauma. An amputation results in a transition as it affects the person's life physically, mentally, and socially. Aim The aim was to gain a deeper understanding of people's experiences of living with lower limb amputation. Method This literature review includes 12 scientific articles, utilizing both qualitative and quantitative methods. All articles have been retrieved through the databases Cinahl Complete and PubMed using search terms such as amputation, experience, living with, and lower limb. The data has been analyzed using Friberg's analysis method. Results In the results, it was found that the experience of living with lower limb amputation was influenced by factors related to the following main themes: The altered body, Living with pain, Adaptation to the new life and Support from the environment. A positive attitude and coping strategies affected people's experience of the altered body and pain. Support from the environment was the most crucial factor in feeling participation in society. Summary Individual support was significant in identifying people's needs based on their resources. Psychosocial interventions, such as support groups and therapeutic support, improved the adaptability and transition process for individuals.

<p>I Sverige amputeras årligen cirka 2500 personer, merparten av dessa är benamputationer. Traumatiska amputationer är en av de mest kostsamma skadorna idag. </p><p>Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att bli </p><p>traumatiskt amputerad i en olycka eller efter en operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie </p><p>där 11 artiklar analyserades. Resultatet kategoriserades </p><p>utifrån Cullbergs faser; chockfasen, reaktionsfasen, </p><p>bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. En traumatisk amputation är en stor förändring, inte bara för </p><p>den drabbade patienten utan även för närstående och </p><p>vänner. Reaktioner efter amputationen var ilska, rädsla, </p><p>osäkerhet och saknad av extremiteten. Patienterna </p><p>upplevde att deras kroppsbild förändrades och att de var </p><p>oförberedda på smärtan som kom efter amputationen. </p><p>För de flesta patienterna var positivt tänkande, hopp och </p><p>stöd från omgivningen viktigt för tillfrisknandet. Med </p><p>protesens hjälp blev patienterna mer självständiga och </p><p>självbilden förändrades till det positiva. Mer kvalitativ </p><p>forskning om patientens upplevelse i samband med </p><p>traumatisk amputation efterfrågas.</p>

I Sverige amputeras årligen cirka 2500 personer, merparten av dessa är benamputationer. Traumatiska amputationer är en av de mest kostsamma skadorna idag. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att bli traumatiskt amputerad i en olycka eller efter en operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11 artiklar analyserades. Resultatet kategoriserades utifrån Cullbergs faser; chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. En traumatisk amputation är en stor förändring, inte bara för den drabbade patienten utan även för närstående och vänner. Reaktioner efter amputationen var ilska, rädsla, osäkerhet och saknad av extremiteten. Patienterna upplevde att deras kroppsbild förändrades och att de var oförberedda på smärtan som kom efter amputationen. För de flesta patienterna var positivt tänkande, hopp och stöd från omgivningen viktigt för tillfrisknandet. Med protesens hjälp blev patienterna mer självständiga och självbilden förändrades till det positiva. Mer kvalitativ forskning om patientens upplevelse i samband med traumatisk amputation efterfrågas.

Syfte: Att göra en kostnadsanalys mellan tillverkningsmetoderna Modular Socket System (MSS) och gipsavgjutning med standardlaminerad hylsa (GASL) på transtibial nivå för att se vilken metod som är mest lönsam ur ett landstingsperspektiv. Metod: Data samlades in under nio veckor genom att sammanlagt 20 patienter följdes på två ortopedtekniska verkstäder.  Deras kostnader kartlades gällande tillverkning av en fungerande protes, där tillverkningsmetoden var MSS eller GASL. I en kostnadsanalys belystes tidsaspekter och materialkostnader. Andra faktorer som studerades var leveransdagar, antal besök och resekostnader. Det gjordes även en känslighetsanalys på osäkra variabler för att belysa deras påvekan av resultatet. Resultat: Totalt sett var kostnaderna för MSS signifikant högre jämfört med GASL. Detta berodde på en signifikant högre materialkostnad som inte kompenserades av en låg arbetstid och arbetskostnad. Med MSS levererades protesen samma dag medans genomsnittet var 17 dagar för GASL. Under den långa leveranstiden förekom även ett genomsnittsbesök på 2,5 gång men vid MSS endast ett. Fördelar med endast ett besök var reducerade resekostnader och mindre förlorad arbetstid för patienterna. Konklusion: Ur ett landstingsperspektiv var kostnaderna för MSS högre i jämförelse med GASL när grundpriserna studerades. Men från patientens sida skulle MSS troligen föredras eftersom få besök antagligen värderas högt då resandet är reducerat och leveransen sker samma dag. Innan en klinisk rekommendation kan göras behövs ytterligare studier för att få ett bredare perspektiv av kostnader och effekter mellan de båda alternativen.