Ett beteende som vi kan återfinna hos många människor är tendensenatt idealisera tidigt uppstigande genom att tillskriva det positivaegenskaper, något vi valt att benämna morgonidealisering. Deninfluerar våra attityder gentemot såväl morgon- som kvällsmänniskoroch kan bidra till uppfattningar som saknar förankring i verkligheten.I en tvärsnittsstudie där vi samlade in data från enkäter ifyllda avrespondenter som var 15 år eller äldre (N = 246), undersökte vi hurutbrett morgonidealisering är i stickprovet, hur det påverkarvälmående, och huruvida det prediceras av kapitalistisk anda (attman besitter kapitalistiska värderingar), tillmötesgående ochsamvetsgrannhet. Vi fann att morgonidealisering inte har någotsamband med välmående, att samvetsgrannhet och kapitalistisk andapredicerar morgonidealisering till viss del och att morgonidealiseringexisterar i vårt stickprov. Vi bör uppmärksamma attmorgonidealisering existerar för att skydda oss mot den snedvridninggentemot olika kronotyper som den medför. Ett sätt att göra detta äratt upplysa allmänheten om att attityden existerar, att den inte ledertill mer välmående och vilka som är särskilt troliga att anammaattityden / The tendency to idealise getting up early in the morning by attributingit with positive qualities is a behaviour we can observe in a lot ofpeople. We call this behaviour morning idealisation. It permeates ourattitudes toward morning people as well as evening people andcontributes to certain prejudice against both. In a cross-sectionalstudy we gathered data from questionnaires completed by respondentsolder than 15 (N = 246). By analyzing the data we looked into howprevalent morning idealisation is in our sample, how it influenceswellbeing, and to what extent it is influenced by spirit of capitalism,agreeableness and conscientiousness. We found that there is noconnection between morning idealisation and wellbeing, that morningidealisation exists in our sample and that morning idealisation couldpartially be explained by spirit of capitalism and conscientiousness.We should acknowledge the existence of morning idealisation in orderto protect ourselves from biases towards different chronotypes. Oneway to do this is to inform people about the existence of morningidealisation, to show that it doesn’t lead to wellbeing and to show whoare particularly prone to pick up the attitude.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra de karnevaliska aspekterna som yttrar sig i barns lekar på förskolan samt den syn som personalen har på dessa aspekter. I dagens förskola upplevs de karnevaliska aspekterna som störande. De kan upplevas som trots mot personalens auktoritet, vilket resulterar i att de leds bort i förmån för andra lekar. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ och det empiriska materialet är insamlat via fältobservationer. Vi har även lämnat enkäter till personalen. Enkäternas frågor är alla, utom en, slutna då en fråga är en öppen fråga relaterad till en tidigare fråga. Materialet har analyserats utifrån stödmaterial såsom tidigare forskning. Vi har även använt oss av artiklar relaterade till karnevaliska aspekter och teoretiska begrepp från bland annat lekforskarna Birgitta Knutsdotter Olofsson och Maria Øksnes. Resultatet visade att personalen generellt ser positivt till de, ibland kaotiska, karnevaliska aspekterna. Brist på utrymme och personal gör dock att dessa lekar leds bort i favör för lugnare lekar med tydligare struktur.

No description available.

No description available.

Det ligger i Försvarsmaktens intresse att förbandens effekt är så hög som möjligt. Speciellt som Försvarsmakten har minskat i storlek sedan försvarstransformationen i början av 2000-talet och antalet internationella insatser har ökat under samma tidsperiod. Flygvapnets transportflygförband TP84 har sedan försvarstransformationens start i stort sett varit insatt i en större insats eller internationellt åtagande varje år fram till 2015. Det är därför intressant att undersöka hur variablerna motivation och sammanhållning, vilka inverkar på förbandets effekt, har påverkats av ledarskapet. Med den kunskapen kan ledarskapet utvecklas och därmed eventuellt öka förbandets effekt. Fallstudier genomfördes på fem olika fall i insats med TP84. I varje fallstudie fick flygstyrkechefen svara på påståenden gällande ledarstil och besättningsmedlemmarna fick svara på påståenden gällande faktorer som enligt teorin påverkar motivation, sammanhållning samt frågor gällande ledarstil. Analysen av fallstudierna visar att besättningsmedlemmarna upplever en tydlig positivitet gällande motivation och sammanhållning och att flygstyrkecheferna utövat ett ledarskap enligt modell utvecklande ledarskap. Konklusionen av det är att flygstyrkecheferna i TP84 insatserna utövat ett ledarskap som enligt teorin påverkar förbandets effekt positivt. Fallstudierna visar att det finns mindre individuella skillnader i ledarskapet mellan flygstyrkecheferna. En utveckling av ledarskapet skulle öka motivation och sammanhållningen hos besättningsmedlemmarna och därmed förbandets effekt. Det skulle kunna uppnås genom att cheferna till exempel genomför grundkursen i utvecklande ledarskap vilket ger en insikt i vilken ledarstil de har och hur de kan utvecklas.