Inledning: Äkta humor, glädje och skämt kan skapa en lättnad i det mänskliga livet. Men till skillnad från konflikter, smärtor och ångest har dessa känslor inte varit lika framträdande i psykoterapin. Det beror på att systematiska studier av användandet och funktionen av humor i den psykoterapeutiska processen till stor del saknas. Frågeställningar:Vilka är patienters erfarenheter av humor i den psykoterapeutiska relationen? Hur anser patienterna att humor kan ha påverkat den psykoterapeutiska processen? Metod:Studien har en kvalitativ forskningsansats. Fem deltagare som går i psykoterapi intervjuades. Intervjuerna analyserades och tolkades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Humor i terapi kan skapa en god allians genom terapeutens delaktighet, ge en ökad känsla av frihet och meningsfullhet för deltagaren, väcka en förändring av det upplevda problemet eller händelsen ur ett mer humoristiskt sätt samt vara ett verktyg för att bearbeta synen på tidigare upplevelser. Användning av humor stärker deltagarnas självuppfattning, intresse för den egna utvecklingen och slutligen möjligheten att utveckla ett förtroende med terapeuten.                                        Diskussion:Humor kan vara en mycket verksam och utvecklande del i psykoterapin. I studien visar användandet av humor främst positiva effekter och få negativa effekter. Användning av humor kan ge optimala förutsättningar för ett positivt terapiarbete och kan utgöra en viktig betydelse för den terapeutiska relationen och processen. Flertalet forskare och terapeuter motsäger sig dock användandet av humor och ser humor som en försvarsmekanism. Tidigare forskning beskriver framväxten av humor i terapin som ytterst begränsad. / Introduction: Genuine humor, joy and jokes can create a relief in human life, just as conflicts, pain and anxiety these emotions have been as prominent. The use of humor in therapy and the function of humor in the therapeutic process have had a very limited role in the psychotherapeutic world. Question formulation: What are the patient’s experiences of humor in a psychotherapeutic relationship? How do patients consider that humor may have affected the psychotherapeutic process? Method: The study has a qualitative research approach. Five participants attending psychotherapy were interviewed. The interviews were analyzed and interpreted based on a qualitative content analysis. Results: Humor in therapy can create a good alliance through the therapist's participation, provide a greater sense of freedom and meaningfulness to the participant, bringing a change in the perceived problem or event in a more humorous way, and be a tool to process the view of past experiences. The use of humor strengthens participants' self-perception, interest in their own development, and finally the ability to develop trust with the therapist. Discussion: Humor can be a very effective and stimulating part of psychotherapy. The study shows the use of humor has mostly positive effects with only a few negative effects. The use of humor can provide optimal conditions for a positive therapy work and can be an important bearing on the therapeutic relationship and process. Most researchers and therapists contradict the use of humor and sees it as a defense mechanism. Previous research describes the emergence of humor therapy as extremely limited.

Humor har visat sig ha många positiva effekter för individers hälsa och kan även ge positiv utdelning i arbetet. Den har nämligen visat sig bidra till ökad produktivitet och kreativitet i arbetslivet, därför kan man anta att det från företagens sida kan finnas ett intresse av att undersöka humor i arbetet närmare då det kan ge bättre utdelning från de anställda. Tidigare forskning om humor i arbetslivet riktar sig främst till anställda inom olika serviceyrken samt vård- och omsorg. Av den här anledningen beslutade vi oss för att göra en kvalitativ studie på en arbetsplats inom offentlig sektor och undersöka mer om hur individer upplever och eventuellt använder sig av humor på arbetet. Vår förhoppning är att det kan bli ytterligare ett forskningsbidrag till hur organisationer och HR-avdelningar bör förhålla sig till humor eftersom den kan bidra till mer glada och produktiva anställda. Vi har till en början redogjort för tidigare teorier kring ämnet humor och visat hur forskningen utvecklats genom åren. Det görs även en genomgång av begrepp som ofta används i samma mening som humor, till exempel skratt och skämt. Efter att ha sammanställt flera forskares definitioner så kunde vi till slut göra en egen definition på vad vi kallar positiv humor. Eftersom upplevelser av humor är individuella har vi utgått från ett subjektivt synsätt som låter intervjupersonerna själva avgöra vad humor är för dem. I intervjuerna har vi fokuserat på individernas upplevelser av humor på arbetet samt hur de påverkas, vi upplever att fenomenet inte har undersökts genom det perspektivet i någon större utsträckning tidigare. Resultatet i undersökningen visar att humor används flitigt och är uppskattat på arbetsplatsen. Medarbetarna upplevde att humor fyllde viktiga funktioner vad gäller skapandet av relationer samt som en hjälp att hantera svåra situationer i arbetet. Intervjupersonerna beskrev även positiva effekter både vad gäller hälsa men också arbetsprestationen. Humor visade sig vara en viktig ingrediens för intervjupersonerna som inte kunde tänka sig att vara utan den på sitt arbete.

An analysis was made of the personal and non-personal post-Soviet political anecdotes. It is argued that post-Soviet political anecdotes have been created during 2000–2019. The starting point is that the Russian word анекдот carries particular, cultural information and does not have a systematic equivalent in Swedish ot English, i.e. it can not be directly translated to English as anecdote or joke or to Swedish as anekdot, skämt, or vits. This was demonstrated in a brief comparison with Swedish jokes and anecdotes.  Using three text corpora with a total of 3,170 political anecdotes, I examined: (a) how events and politicians are described and how this can be decoded (corpus 1 and 3); (b) what topics are most common (corpus 2 and 3).  A more in-depth analysis of cultural references, pragmatics, semantics and deixis was made of 33 selected anecdotes, which were considered to be representative for the genre. The analysis showed that the thematics tend to be recurring, that few new anecdotes are added, old anecdotes are repeated and that the genre has undergone considerable changes during the past two decades. Such a change is the abscense of post-Soviet anecdotes with significant critique against politicians or sensitive political topics, as compared to earlier anecdotes, and a simplification of the genre. This development is a possible result of that anecdotes are no longer told as often as during previous decades, as well as the new Russian law § 282 implemented as of spring 2019, which affects the creation and distribution of anecdotes. By extrapolation, the observed changes could lead to parts of the most common anecdotes becoming tematic jokes in the future.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra de karnevaliska aspekterna som yttrar sig i barns lekar på förskolan samt den syn som personalen har på dessa aspekter. I dagens förskola upplevs de karnevaliska aspekterna som störande. De kan upplevas som trots mot personalens auktoritet, vilket resulterar i att de leds bort i förmån för andra lekar. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ och det empiriska materialet är insamlat via fältobservationer. Vi har även lämnat enkäter till personalen. Enkäternas frågor är alla, utom en, slutna då en fråga är en öppen fråga relaterad till en tidigare fråga. Materialet har analyserats utifrån stödmaterial såsom tidigare forskning. Vi har även använt oss av artiklar relaterade till karnevaliska aspekter och teoretiska begrepp från bland annat lekforskarna Birgitta Knutsdotter Olofsson och Maria Øksnes. Resultatet visade att personalen generellt ser positivt till de, ibland kaotiska, karnevaliska aspekterna. Brist på utrymme och personal gör dock att dessa lekar leds bort i favör för lugnare lekar med tydligare struktur.