Under andra världskriget kom tyskarna att använda sig av tillfälligtsammansatta förband. Många av dessa tillfälligt sammansatta förband stred inom ramenför division och skapades oftast också ur dem. Från 1939 och ända till slutet av krigetanvändes så kallade kampfgruppen för att lösa olika uppgifter. Tiden varierade för detillfälliga uppsättandena från enstaka dygn till veckor och månader.Med de olika truppslagens sammansättning i divisionerna skapades grunden för att kunnakombinera många system till rätt sammansättning av tillfälligt sammansatta förband,kampfgruppe.Uppsatsen kan ge generella erfarenheter, slutsatser och idéer inför framtidens tillfälligtsammansatta förband, inte minst med tanke på EU:s bataljonsstridsgrupper, EUBattlegroups, från de erfarenheter man finner i militärhistorien.Syftet med denna uppsats är att problematisera och kritiskt diskutera fenomenet tillfälligtsammansatta förband genom att analysera organiseringen av tyska kampfgruppen underandra världskriget, för att om möjligt, identifiera de viktigaste förmågorna som ettsammansatt förband behöver ha för att framgångsrikt uppnå sina mål. / During WWII the Germans employed ad hoc combined arms formations. Manyof these units were created at the divisional level. From 1939 onwards throughout the Warthe Germans utilised the so-called Kampfgruppen for special tasks. The lifespan of theseunits was from a couple of days up to weeks and months.The mix of branches within the divisions created the foundation for the combination ofarms in the Kampfgruppe.The purpose of the essay is to examine the problem and by means of a critical discussionof ad hoc combined arms formations analyse the organization of German Kampfgruppeduring WWII, and if possible, identify the most important characteristics an ad hoccombined arms formation needs to posses in order to successfully carry out an operation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Hensikten med denne studien er å undersøke hvorvidt tvangsmakt har effekt somtermineringsinstrument i intrastatlige konflikter, og om eventuell effekt henger sammen medhvilken konflikttype innenfor det intrastatlige konfliktspekteret tvangsmakten benyttes i.Innenfor samlebegrepet intrastatlige konflikter etableres det for denne analysens formål 2hovedtyper konflikter. Disse er tradisjonelle intrastatlige konflikter og konflikter i kollapsedestater. Hovedtypene skiller seg i verdier på to variabler: Antall organiserte aktører som bruker voldog grad av fungerende statsmakt. Den tradisjonelle intrastatlige konflikt karakteriseres av etredusert antall voldsaktører der en av aktørene forvalter en form for statsmakt. Konflikt ikollapsede stater karakteriseres av et større antall voldsaktører og forvitret eller ikke-eksisterendestatsmakt. Etter en utvalgsprosess tas konflikten i Kosovoprovinsen 1998-99 og konflikten iLiberia 1990-2003 ut som eksempler. Dette er konflikter som nettopp illustrerer de 2 hovedtypeneav intrastatlige konflikter. Når det gjelder oppgavens teorigrunnlag står Peter Viggo Jakobsensidealmodell for tvangsmakt sentralt.Analysen resulterer i to nye hypoteser. Den ene er at tvangsmakt anvendt i henhold til Jakobsensidealmodell i en tradisjonell intrastatlig konflikt, gitt visse betingelser, har mulighet forkonfliktterminering. Den andre hypotesen er at samme tvangsmaktanvendelse har liten eller ingenmulighet for å oppnå konfliktterminering om den anvendes i en konflikt i en kollapset stat. / The purpose of this analysis is to investigate the effect of compellence as an instrument forconflict termination in intrastate conflicts and to ascertain if the effect it achieves is linked to whatkind of conflict within the intrastate conflict spectre compellence is used in.For this study two main types of conflict within the spectre of intrastate conflicts are chosen.These are traditional intrastate conflicts and conflicts in failed states. These main types differ mostin two variables: the number of violent actors and the degree to which a state functions. Thetraditional intrastate conflict is characterised by a limited number of actors where one of the actorsholds state-like assets. Conflicts in failed states are characterized by a large number of violentactors, and a limited or non-existing degree of state power or capacity.After having discussed the different types of intrastate conflicts, the conflict in Kosovo 1998-99 isselected as an example of a traditional intrastate conflict, whereas the civil war in Liberia from1990-2003 is selected as an example of a conflict in a failed state. Peter Viggo Jakobsen’s modelof compellence is then used as a theoretical framework to analyse the conflicts, and the effect ofcompellence upon conflict termination.The analysis points to two specific results formulated as a new hypothesis. Firstly, thatcompellence may contribute to conflict termination in a traditional intrastate conflict in certaincircumstances. Secondly, that the same use of compellence in a conflict in a collapsed state haslimited or no potential for success. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Tysklands Blitzkrieg under början av andra Världskriget har studerats ur många perspektiv både avseende de miltära operationerna och den förda politiken. Detta arbete granskar om konceptet var en genomarbetad krigföringsmetod eller tillkom efter hand mellan och under fälttågen. Den period som studeras är åren 1939-41 och de tre fälttåg som nämns ovan. Utgångspunkten är vad olika författare har skrivit i denna fråga och syftet är att studera vad de anser om Blitzkrieg som ett koncept eller inte. Kopplingen de till teorier om manöverkrigföring som lanserats under senare år granskas också. Dessa teorier hänvisar ofta till Blitzkrieg som ett praktiskt exempel på manöverkrigföring.Studien sker genom besvarandet av ett antal frågeställningar. Var Blitzkriegskonceptet utvecklat före kriget? Vem drev på utvecklingen Vad orsakade framgången i Frankrike? Vad fick Wehrmacht att köra fast vid Operation Barbarossa? De skall ge underlag för den diskussion som avslutar uppsatsen och som skall försöka utröna huruvida Blitzkrieg var ett genomtänkt koncept. / Germanys Blitzkrieg during the beginning of World War II has been studied from many perspectives, both according to the military operations and the government’s politics.This work examines if Blitzkrieg was a concept developed before the war.Or did it develop during and between the three campaigns against Poland, France and Russia, between the years 1939-41?The study is based on the study of literature on the subject and it will take a look upon what different writers’ opinions are about Blitzkrieg as a concept. It will also take a look at the connection with the theories about maneuver warfare, which often uses Blitzkrieg as an example of how to make war according to these theories.The study looks upon some questions as a help to investigate these conditions. Was Blitzkrieg a concept developed before WW II? If it was, who was behind it? What was behind the success of the Wehrmacht in France 1940? And finally which were the reasons behind the failure of the Barbarossa campaign?The study ends with a final analysis to find out if Blitzkrieg was a concept or not. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01