Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

No description available.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Syftet med studien var att undersöka om dans på fritiden korrelerade med andraspråkstalares språkfärdighet på svenska, och specifikt deras hantering av den svenska ordföljden. 49 andraspråksinlärare genomgick ett språkfärdighetstest och besvarade en enkät rörande dansvanor, fysisk aktivitet och andra faktorer som sägs påverka andraspråksinlärning. Resultaten pekade på att det fanns en svagt positiv, men marginellt signifikant korrelation mellan hur ofta en andraspråksinlärare dansar på fritiden och hens hantering av den svenska ordföljden. Det fanns även en korrelation mellan ordföljdshanteringen och andraspråksinlärarnas vistelsetid i Sverige samt hur ofta de utövade en fysisk aktivitet. Resultaten pekade även på att den fysiska ansträngningen som ingår i dansandet kan vara en av orsakerna till dansens korrelation med ordföljdshanteringen. Studiens slutsats är att användningen av dans på olika skolor kan vara en fungerande metod för att hjälpa andraspråksinlärning.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

I denna studie undersöks hur långt andraspråkselever har kommit i språkutvecklingen i svenska beroende på om de har modersmålsundervisning eller inte. Syftet med studien är att med ett lucktest baserat på processbarhetsteorins hierarkiska utvecklingsstadier utröna hur långt eleverna har kommit i sin språkutveckling. Materialet består dels av enkätmaterial som visar elevernas språkbakgrund dels elevernas skriftliga produktion i lucktestet. De två elevgrupperna parmatchades utifrån deras språkbakgrund. Resultatet visade att av eleverna med modersmålsundervisning hade sex elever nått till stadium fem och tre elever till stadium fyra. Av eleverna utan modersmålsundervisning hade fem elever nått till stadium fem och fyra elever till stadium fyra. Således finns en numerisk skillnad mellan elevgrupperna, till fördel för gruppen elever med modersmålsundervisning som dock inte visade sig i statistisk analys.

Denna uppsats handlar om alfabetiseringsundervisning av vuxna andraspråksinlärare. Undersökningens syfte är att ta reda på några lärares pedagogiska val i sin alfabetiseringsundervisning, vad dessa val grundar sig på samt vad lärarna anser vara befrämjande undervisning för dessa elever. Undersökningen har en fenomenologisk infallsvinkel och består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två olika skolor. Resultatet visar att lärarna anser det vara viktigt med hemklassrum, att de utgår ifrån elevernas verklighet och använder helst autentiskt material och bilder, samt betonar att repetition och konkretisering är viktiga pedagogiska metoder liksom förmågan att sätta sig in i elevernas situation. Lärarna anser att det som befrämjar elevernas inlärning är tillgång till modersmålslärare och speciallärare, en trygg arbetsmiljö och att lärarna ser eleverna som kompetenta individer. Lärarna grundar framför allt sina pedagogiska val på egna tidigare studier och praktisk erfarenhet, på synpunkter från kolleger och elevernas individuella situation.