Background: When a relative receives a cancer diagnosis the family caregivers are affected as well. Family caregivers are at high risk of developing caregiver burden since they´re exposed to stressful situations when they receive a greater responsibility towards their relative and other parts of life. The support the family caregivers receive from the health care and other social engagements is important for the caregivers wellbeing.  Aim: To describe how family caregivers experience their situation as caregivers to a relative with cancer and what kind of support they're in need of. Method: Literature review with qualitative articles. The quality of the articles was analyzed with a frame with five steps.   Results:  Three main themes with sub themes emerged. Family caregivers of relatives with cancer may experience an increased responsibility for their relative, the family and the household which can lead to feelings of inadequacy in their role as caregivers. Moreover, the caregivers may experience expectations from the health care and the relative to take on responsibilities. The caregivers also experience changes in their relationship to their relative and in relation to their own identity. They may experience the changes as stressful and be worried.  Family caregivers experience it to be important with social support from family, close relatives and people in similar situations. They wish for more support and information from the health care. Conclusion: The family caregivers describe caregiver burden in relation to their experiences of being overlooked and being in lack of social support and support from the health care. More research is needed to deepen the knowledge in the area. The themes from the study and previous research needs to be implemented in health care.  Keywords: Cancer, experiences, caregiver burden, support, caring science, literature review / Bakgrund: När en närstående drabbas av cancer påverkas även de anhöriga runt omkring dem. Vårdande anhöriga löper risk att drabbas av anhörigbörda då de utsätts för flera påfrestningar när de får ett större ansvar för sin närstående och andra delar av livet. Det stöd som de anhöriga får från hälso- och sjukvården och andra sociala sammanhang är viktigt för den anhörigas mående.  Syfte: Att beskriva hur anhöriga upplever det att vara vårdgivare till närstående med cancer och vilket stöd de behöver.   Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades i fem steg.  Resultat: Tre huvudteman med underteman identifierades. Anhöriga till närstående med cancer kan uppleva ett ökat ansvar för sin närstående samt för familjen och hushållet vilket kan medföra att de upplever otillräcklighet i sin roll som vårdande anhörig. Vidare kan de uppleva förväntningar från vården och den närstående om att de ska ta ansvar. De anhöriga kan även uppleva förändringar både i sin relation till den närstående och i förhållande till sin egen identitet samt att de upplever stress och oro över dessa förändringar. För anhöriga till personer med cancer är det viktigt med socialt stöd från familj, närstående eller personer i liknande situationer. Från hälso- och sjukvården önskar de ökat stöd samt mer information om sjukdomen.  Slutsats: De vårdande anhöriga beskrev en stor anhörigbörda relaterat till upplevelser av att bli förbisedda och att de saknade socialt stöd och/eller stöd från hälso- och sjukvården. Mer forskning behövs för fördjupad kunskap inom området. Behovsområdena från studien samt tidigare forskning behöver implementeras i hälso- och sjukvården.  Nyckelord: Cancer, upplevelser, anhörigbörda, stöd, vårdvetenskap, litteraturöversikt

Bakgrund Alkoholmissbruk är en av de främsta bestämningsfaktorerna för hälsa i världen. Globalt uppskattas 280 miljoner personer ha ett alkoholmissbruk och i Sverige antas antalet vara 350 000 personer. På grund av alkoholens negativa hälsoeffekter finns det en rad allvarliga följdsjukdomar, därmed är personer med alkoholmissbruk en grupp som personal inom hälso- och sjukvården kommer i kontakt med. Vid sjukdom påverkas anhöriga, ibland positivt men mestadels negativt. De negativa effekterna sammanfattas som anhörigbörda. Bördan påverkar de anhörigas hälsa vilket har konsekvenser för både dem och patienten. Syfte Syftet var att beskriva hur anhörigas hälsa påverkas av en närståendes alkoholmissbruk. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar, av kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna samlades in från databaserna PubMed, CINAHL samt PsycInfo med hjälp av sökord. Artiklarna har därefter genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Sammanställning och analys skedde med integrerad dataanalys.   Resultat Studien fann en rad faktorer som påverkade hälsan negativt hos anhöriga till personer som missbrukar alkohol. Dessa påverkansfaktorer fanns på individnivå, social nivå och påverkade de anhörigas hälsomedvetenhet och hantering. Den anhörigbörda detta innebar hade påverkan på fysisk, psykisk och social hälsa. Att växa upp i en familj drabbad av alkoholmissbruk ökade bland annat mortalitet och förekomst av psykisk sjukdom. Anhörigskapet hade för det mesta negativ inverkan på relationer. Stigmatisering och fördomar mot alkoholmissbruk isolerade generellt de anhöriga. Ett bifynd var att anhörigbörda hanterades på olika sätt. Vissa använde välanpassade copingstrategier, andra inte.   Slutsats Studien visar på vikten av att hälso- och sjukvården uppmärksammar och stödjer de anhöriga för att minska deras börda. De försämrade familjerelationerna som alkoholmissbruket skapar, kan även förklara och ge oss förståelse för anhörigas beteende och hur anhöriga kommunicerar med sina närstående. Stigmatiseringen av alkoholmissbruk ställer krav på ett fördomsfritt och öppet bemötande men också mod vid uppmärksammandet av dessa frågor. / Background Alcohol abuse is one of the main determinants of health in the world. Globally, it is estimated that 280 million people have an alcohol use disorder [AUD]. In Sweden the number is assumed to be 350,000. Due to the numerous negative health effects of alcohol, persons with AUD are encountered in healthcare contexts. Illness affects the family member's capacity for caring for the patient. In some cases, this is a positive experience. However most often it creates a caregiver burden. This burden has consequences in health for both caregivers and the patients. Aim The aim was to describe how alcohol abuse affects family members' health. Method  A non-systematic literature review based on 20 original scientific articles with qualitative or quantitative approach. The articles were obtained from PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles have subsequently undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment basis. Compilation and analysis took place with integrated data analysis.  Results The study found factors that influenced family members’ health negatively that were linked to alcohol abuse on both an individual and social level. This caregiver burden had an impact on physical, mental, and social health. Growing up in a family affected by alcohol abuse increased mortality and the incidence of mental illness, among other things. Alcohol abuse had a negative impact on family relationships. Stigmatization and prejudice against alcohol abuse generally caused isolation. An incidental finding was that caregiver burden was handled in different ways. Some used well-adapted coping strategies, others did not. Conclusions The study shows the need for the healthcare system to support families to reduce their burden. The deteriorating effect from alcohol abuse on family relationships can also explain family communication and behaviour. The stigmatization of alcohol abuse demands a non-prejudiced and open approach, but also the courage to raise these issues.