Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera skillnader mellan olika branscher i Sverige vid tillämpning av GRI standards och målen för Agenda 2030 inom hållbarhetsredovisning.Teoretiskt referensram: Den teoretiska referensramen i denna studie utgår ifrån GRI, Agenda 2030, ÅRL, legitimitetsteorin, intressentteorin, triple bottom line, signalteori samt tidigare forskning för att genom dessa stärka studiens resultat.  Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ metod som grundar sig i en frekvensundersökning på 48 olika företag inom fyra branscher. Datainsamlingen sker genom att undersöka urvalets hållbarhetsrapporter och genomföra en statistisk analys på insamlade datan. Analysarbetet genomfördes med hjälp av Microsoft Excel samt SPSS där ett anova test samt ett post hoc tukey test genomfördes för att få fram relevant information för att kunna besvara studiens frågeställningar och syfte.  Empiri: I studiens empiri presenteras relevant data för att kunna genomföra analysarbete av insamlade datan. I den empiriska statistiken kan det utläsas deskriptiv statistik, anova tester och post hoc tukey tester med tillhörande förklaringar av siffrorna som sedan fördjupas ytterligare i analysavsnittet.  Slutsats: Studiens slutsatser påvisar att det inte finns några signifikanta skillnader i hållbarhetsrapportering baserat på branschtillhörighet. I slutsatsen diskuteras hur de olika teorierna och tidigare forskning kan kopplas till resultatet samt ytterligare vad som skulle kunna genomförts annorlunda och hur man skulle kunna genomföra en framtida forskning. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze differences between different industry sectors in Sweden when they apply GRI standards and 2030 Agenda sustainable development in their sustainability reports.Theoretical framework: The theoretical framework in this study is based on GRI, 2030 Agenda sustainable development, the annual accounts act, legitimacy theory, stakeholder theory, triple bottom line, signaling theory and previous research to strengthen conclusions and results of the study.  Methodology: The study is based on a quantitative method based on a frequency survey of 48 different companies in four industries. The data collection takes place by examining the sample's sustainability reports and carrying out a statistical analysis on the collected data. The analysis work was carried out using Microsoft Excel and SPSS where an anova test and a post hoc Tukey test were carried out to obtain relevant information to be able to answer the study's questions and purpose.  Result: In the study's empirical data, relevant data are presented to be able to carry out analysis of the collected data. In the empirical statistics, descriptive statistics, anova tests and post hoc Tukey tests can be read with associated explanations of the numbers, which are then deepened further in the analysis section.  Conclusion: The study's conclusions demonstrate that there are no significant differences in sustainability reporting based on industry affiliation. In the conclusion, it is discussed how the various theories and previous research can be connected to the result, as well as what could be done differently and how future research could be carried out.

Denna uppsats jämför årsredovisningar från ett svenskt och bulgariskt börsnoterat bolag och undersöker om det finns några skillnader och likheter knutna till upprättandet av dem. Primärt ligger fokus på hur redovisningsprinciperna har förändrats och hur dessa implementerats av företagen. Uppsatsen har som syfte att besvara frågeställningen som handlar om likheter och skillnader i årsredovisningar mellan börsnoterade bolag som upprättar sina årsredovisningar i enlighet med IFRS. Uppsatsen har använt en metod som utgår från dokumentgranskning i enlighet med CONI-modellen. De två företagen som använts i uppsatsen är verksamma inom byggvarubranschen. Data består av årsredovisningar från Toplivo AB samt Byggmax AB för åren 2011, 2016 samt 2021.  Likheterna i årsredovisningarna går att förklaras med hjälp av den tvingande och normativa isomorfismen samt formella enforcementmekanismer inom EU. Skillnaderna kan inte förklaras utifrån målkonflikter inom finansiell rapportering, nationsspecifika miljöer, eller informella enforcementmekanismer. Inga bevis går heller att identifiera om att tolkningen och presentationen av IFRS standarder är annorlunda. Skillnaden i att Toplivo inte upplyser om goodwill går att förklaras med att det inte finns några sådana poster eftersom de under åren hunnit skrivas av i sin helhet. / This essay compares annual reports from a Swedish and a Bulgarian listed company and examines whether there are any differences and similarities linked to their preparation. The objective is primarily on how the accounting principles have changed and how these have been implemented by the companies. The purpose of this essay is to answer the question that deals with similarities and differences in annual reports between listed companies that prepare their annual reports in accordance with IFRS. The study has used a method based on document analysis in accordance with the CONI-model. The two companies used in this essay are active in the hardware supply chain. The data consists of annual reports from Toplivo AB and Byggmax AB for the years 2011, 2016 and 2021.  The similarities in the annual reports can be explained by the mandatory and normative isomorphism and by formal enforcementmechanisms within the EU. The differences cannot be explained based on the goal conflicts within financial reporting, nation-specific environments, or informal enforcementmechanisms. Nor can any evidence be identified stating the differences of interpretation and presentation of IFRS standards between the companies. The difference in that Toplivo does not disclose goodwill can be explained by the fact that there are no such items because they have been written off in their entirety over the years.

Titel: Minskade upplysningskrav – En kostnadsbesparing ur ett företagsperspektiv? Problematisering: Den 1 januari 2016 uppdaterades årsredovisningslagen (SFS 1995: 1554) i syfte att förenkla redovisningen för mindre företag. Uppdateringen innebär bland annat sänkta upplysningskrav för mindre företag. Enligt lagändringens förarbeten var tidigare redovisningskrav betungade, särskilt för mikroföretagen. En reducerad upplysningsskyldighet ska därför bidra till att sänka mikroföretagens administrativa kostnader så att de står i proportion till sin nytta. Årsredovisningar utgör ett viktigt beslutsunderlag som ska möjliggöra välgrundade beslut för mikroföretagens intressenter, särskilt långivare. Årsredovisningsinformation är emellertid kostsam att ta fram och det gäller att finna en balans mellan kostnad och nytta. Syfte: Studien syftar till att undersöka effekterna av sänkta upplysningskrav för mikroföretag och huruvida dessa har införts på bekostnad av den nytta som årsredovisningen ska ge intressenterna. Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ strategi med deduktiv ansats. Undersökningen har utförts med hjälp av intervjuer med långivare och mikroföretagens redovisningskonsulter. Slutsats: Studiens resultat visar att redovisningens praktiska arbete inte är identiskt med hur det beskrivs i teorin och i lagens förarbeten. Studiens undersökningspersoner har vittnat om ingen eller liten besparingspotential för mikroföretagen utifrån sänkta upplysningskrav. Däremot bekräftar de att vissa implementeringskostnader har uppstått. Vad gäller intressentgruppen långivare indikerar studiens resultat att nyttan av mikroföretagens årsredovisningar efter lagändringen är tämligen oförändrad. Kunskapsbidrag: Studien har bidragit med att öka medvetenheten avseende hur de nya förenklingsreglerna för mikroföretag har implementerats samt vilken påverkan de utgör på berörda aktörer. / Thesis problem: On January 1st, 2016, the Annual Accounts Act (SFS 1995: 1554) was updated in order to simplify the accounting work in smaller companies. The update implies – amongst other things – reduced disclosure requirements for smaller companies. According to the legislative history, previous accounting requirements were very burdensome, in particular for micro-enterprises. A decreased disclosure obligation aims to reduce the administrative costs in micro-enterprises in order to make the costs proportionate to its usefulness. Annual reports provide an important basis for decision making in order to enable informed decisions for micro- enterprises stakeholders, especially lenders. Annual report information, however, is costly to achieve and it is crucial to find a balance between its costs and usefulness. Aim: The study aims to investigate the effects of reduced disclosure requirements for micro- enterprises and whether these have been introduced at the expense of the usefulness the annual reports should give the stakeholders. Method: The study has been conducted based on a qualitative strategy with a deductible approach. The investigation has been accomplished through interviews with lenders and accounting consultants of micro-enterprises. Conclusions: The study's result shows that the practical accounting work is not identical to how it is described in theory and in legislative history. The study's respondents have testified about no, or small savings potential for micro-enterprises based on reduced disclosure requirements. However, they confirm that some implementation costs have arisen. As far as the interest group lenders are concerned, the study indicates that the usefulness of micro- enterprises' annual reports after the law modification are quite unchanged. Contribution: The study has contributed to raising awareness of how the new simplification rules for micro-enterprises have been implemented and what impact they have amongst concerned groups.