This thesis aimed to examine the functioning of families with a sufferer of Anorexia Nervosa (AN), using self-report measures and a direct observation family discussion task. Researchers and clinicians have long been interested in the interactional patterns of these sufferers within the family unit, although few have furthered our understanding of the interplay between family functioning, cohesion and emotional expression and issues such as control, by directly examining these interactions. The construct of control has been another area of interest in recent research, although how it is constructed and operates within this disorder remains unclear and ambiguous. Thus the purpose of this research was to expand the study of adolescents suffering Anorexia Nervosa who still resided within the family unit, from merely studying self-report measures and retrospective surveys of recovery, to include a direct examination of sufferers and their families at the time of the disorder. Participants included 16 female sufferers of Anorexia Nervosa and their parents, 17 drug and alcohol sufferers, and 18 non-clinic families. Both parents and their daughters completed self-report inventories assessing their clinical status as well as family functioning and marital happiness. In addition, family members participated in a series of family discussion tasks which were coded for the dimensions of autonomy, cohesiveness, avoidance and control. In Study 1 (Chapter 7), the self-report measures of the anorexic families were examined specifically in relation to the construct of control acting as a mediating variable between level of dysfunction and severity of the disorder. Consistent with previous research, levels of marital happiness and family cohesion influenced the severity level of the daughter's Anorexia Nervosa. This study also explored the construct of control within the family system and found that the more moral-religious emphasis in the family, the more concerned the daughter was with her weight. At the same time daughters were reporting higher levels of moral-religious emphasis, they were reporting higher levels of self-control. The daughters in this study appeared to be inconsistent in their behavioural responses. The daughters' weight concern increased with their own reported levels of moral-religious emphasis in the family. However, as this emphasis increased, so too did their control scores. It was supposed that conflict may be created in a family when strong religious and/or strong moral values are emphasized, particularly when one of the family members suffers AN. This issue is discussed in depth. Study 2 sought to examine these variables further by using a direct observation family discussion task to compare an independent observer's ratings to the family's ratings of the discussion, across the three groups. The study examined the daughters' and mothers' perceptions and compared significant results to the observer's ratings. This study highlighted that the mothers of sufferers appeared not to be concerned about their own bodies and weight, and not distressed when discussing with their daughters the issues of control in the areas of family, body, school and friends. Furthermore, the anorexic daughters presented as more sad and anxious than the two other groups and indicated that their parents had more control over their bodies than they did themselves. Finally, for the majority of participating families, the fathers were absent and this issue is explored.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Anorexia nervosa är en allvarlig sjukdom som påverkar hela familjen. Familjemedlemmar tar oftast på sig skulden av sjukdomen, vilket leder till psykisk ohälsa. <strong>Syftet:</strong><em> </em>Var att belysa anhörigas behov av stöd när en familjemedlem drabbats av anorexia nervosa. <strong>Metod:</strong><em> </em>En systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Av de 13 artiklar som ingick i studien gjordes en analys av resultatet i artiklarna. <strong>Resultat:</strong> För de anhöriga var det en mycket påfrestande situation att vårda den sjuke familjemedlemmen. De hade många obemötta behov som exempelvis brist på information om sjukdomen, bristande kommunikation med de professionella, behov av stöd från sjukvården och önskan om att få träffa andra i liknande situation<strong>. Slutsats:</strong> Anorexia är en svår sjukdom som tar mycket på anhörigas krafter. Därför behövs lättillgängligt stöd som information om sjukdomen samt råd och guidning i omhändertagandet.</p>

<p>Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en allvarlig sjukdom som påverkar hela familjen. Den sjuke är ofta medveten om att hon skadar hela familjen men är oförmögen att rätta till det. Då orsaken till AN är okänd finns heller ingen konsensus om vilken behandling som är den rätta, men flertalet forskare anser att familjen har stor betydelse i behandlingen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa</p><p>föräldrars upplevelser av att ha ett barn med AN. Metoden* var en systematisk litteraturstudie. Litteratursökning gjordes i databaserna, Pubmed, Chinal och PsychInfo. Av funnen litteratur gjordes innehållsanalyser som ledde till 3 teman. Resultatet visade att det var mycket krävande att vara förälder till ett barn med AN</p><p>samt att behovet av stöd var stort och föräldrar uttryckte bland annat stor besvikelse på hälso- och sjukvårdens bemötande. I brist på stöd och information var det många föräldrar som skuldbelade sig själva för barnets sjukdom. Till slut kretsade hela familjens liv kring sjukdomen och familjens sociala liv inskränks eller till och med upphör. Även syskon påverkades och de påverkade sjukdomen i olika riktningar. Vår slutsats är att föräldrar är i stort behov av information och stöd, vilket de idag upplever vara brist av. Detta är något som både vårdcentraler och sjukhus måste bli bättre på för att främja hälsa för föräldrar med barn med anorexia.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevda erfarenheter och uppfattningar av sambandet mellan personlighet, träning och kroppsuppfattning, varje faktor för sig, och utvecklandet av ätstörningar, med fokus på anorexia nervosa. Åtta kvinnor mellan 18- 24 år intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv analysmetod. Ur analysmetoden framstod tre kategorier: personlighetsdrag, träning och kroppsuppfattning. Resultaten visade att majoriteten av informanterna hade gemensamma personlighetsdrag såsom perfektionism, hög självkontroll och låg självkänsla vilket är i enlighet med tidigare forskning. Samtliga informanter upplevde att träning hade en central roll i deras liv och de flesta av informanterna hade en negativ kroppsuppfattning. Önskvärt för framtiden vore ett kontinuerligt samarbete mellan den kliniska verksamheten och forskningen. </p><p>Möjligheterna som skapas av att dela erfarenheter och kunskap, skulle vara av stor betydelse för den långsiktiga forskningen och för de personer som drabbas av en ätstörning.</p>

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en allvarlig sjukdom som påverkar hela familjen. Den sjuke är ofta medveten om att hon skadar hela familjen men är oförmögen att rätta till det. Då orsaken till AN är okänd finns heller ingen konsensus om vilken behandling som är den rätta, men flertalet forskare anser att familjen har stor betydelse i behandlingen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn med AN. Metoden* var en systematisk litteraturstudie. Litteratursökning gjordes i databaserna, Pubmed, Chinal och PsychInfo. Av funnen litteratur gjordes innehållsanalyser som ledde till 3 teman. Resultatet visade att det var mycket krävande att vara förälder till ett barn med AN samt att behovet av stöd var stort och föräldrar uttryckte bland annat stor besvikelse på hälso- och sjukvårdens bemötande. I brist på stöd och information var det många föräldrar som skuldbelade sig själva för barnets sjukdom. Till slut kretsade hela familjens liv kring sjukdomen och familjens sociala liv inskränks eller till och med upphör. Även syskon påverkades och de påverkade sjukdomen i olika riktningar. Vår slutsats är att föräldrar är i stort behov av information och stöd, vilket de idag upplever vara brist av. Detta är något som både vårdcentraler och sjukhus måste bli bättre på för att främja hälsa för föräldrar med barn med anorexia.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig sjukdom som påverkar hela familjen. Familjemedlemmar tar oftast på sig skulden av sjukdomen, vilket leder till psykisk ohälsa. Syftet: Var att belysa anhörigas behov av stöd när en familjemedlem drabbats av anorexia nervosa. Metod: En systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Av de 13 artiklar som ingick i studien gjordes en analys av resultatet i artiklarna. Resultat: För de anhöriga var det en mycket påfrestande situation att vårda den sjuke familjemedlemmen. De hade många obemötta behov som exempelvis brist på information om sjukdomen, bristande kommunikation med de professionella, behov av stöd från sjukvården och önskan om att få träffa andra i liknande situation. Slutsats: Anorexia är en svår sjukdom som tar mycket på anhörigas krafter. Därför behövs lättillgängligt stöd som information om sjukdomen samt råd och guidning i omhändertagandet.

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevda erfarenheter och uppfattningar av sambandet mellan personlighet, träning och kroppsuppfattning, varje faktor för sig, och utvecklandet av ätstörningar, med fokus på anorexia nervosa. Åtta kvinnor mellan 18- 24 år intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv analysmetod. Ur analysmetoden framstod tre kategorier: personlighetsdrag, träning och kroppsuppfattning. Resultaten visade att majoriteten av informanterna hade gemensamma personlighetsdrag såsom perfektionism, hög självkontroll och låg självkänsla vilket är i enlighet med tidigare forskning. Samtliga informanter upplevde att träning hade en central roll i deras liv och de flesta av informanterna hade en negativ kroppsuppfattning. Önskvärt för framtiden vore ett kontinuerligt samarbete mellan den kliniska verksamheten och forskningen. Möjligheterna som skapas av att dela erfarenheter och kunskap, skulle vara av stor betydelse för den långsiktiga forskningen och för de personer som drabbas av en ätstörning.

SammanfattningBakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig form av ätstörning där den anorexiasjuke medvetet strävar efter en ohälsosam viktnedgång på grund av en felaktig kroppsuppfattning. Sjukdomen påverkar inte bara den enskilda individen utan också dess närstående och familjemedlemmar, vilket kan leda till en stor påfrestning och lidande för de närstående som vårdar en anorexiasjuk. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes behov av stöd när en person i nära relation insjuknat i anorexia nervosa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. En systematisk litteratursökning genomfördes och kompletterades med en manuell sökning. Utifrån meningsbärande ord i syftet identifierades sökorden vilka var anorexia, anorexia nervosa, behov, närstående och stöd. Databaser som användes vid sökning var Cinahl, Medline och PsycInfo. Analys av data utfördes med inspiration av innehållsanalys. Litteraturstudiens resultatdel baserades på nio tidigare publicerade studier. Resultat: Närstående till anorexiasjuka uttryckte ett stort behov av information och stöd, då de under sjukdomens början inte hade tillräcklig kunskap om ätstörningen. Olika former av stöd efterfrågades bland annat inom; kommunikation, rådgivning, utbyte av erfarenheter med andra som varit i liknande situation samt ett gott bemötande från vårdpersonalen. Konklusion: Att vara närstående till och vårda en person med anorexia är påfrestande. Närstående som inte får tillräckligt med stöd av vårdpersonalen utsätts för en högre grad av stress. Den kunskap som litteraturstudien resulterat i kan användas av sjuksköterskan för att på ett bättre sätt erbjuda stöd och lindra lidande hos närstående och den anorexiasjuke.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en vanlig sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Förutom fysisk påverkan ses även psykiska besvär som exempelvis depression. Individer som drabbas av AN är negativa inför ett tillfrisknande eftersom de känner att sjukdomen tillför positiva egenskaper, de upplever även att sjukvården saknar tillräcklig kunskap om sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin sjukdom. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, PubMed samt PsycINFO användes för att hitta de tio vetenskapliga artiklar som studien sedan baserades på. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Anorexia som identitet, anorexia som en tillgång eller något destruktivt, anorexia som kontroll, anorexia som hanteringsstrategi och anorexia som röst. Anorexia som hanteringsstrategi innehåller två underkategorier: Anorexia som ett sätt att dämpa känslor och anorexia som ett sätt att få utlopp för sina känslor. Resultaten visade att kvinnorna var kluvna till sina upplevelser av sjukdomen. Den upplevdes vara meningsfull och funktionell i deras liv samtidigt som kvinnorna kände att den hade en ovälkommen makt över dem. Slutsats: Kvinnorna upplevde sjukdomen som meningsfull och den förde med sig flera positiva egenskaper in i deras liv. Dessa positiva känslor gav kvinnorna en anledning till att inte vilja bli fria från sjukdomen.

Animal models have yet to characterize alterations in body composition, wheel running activity, food intake, and neuroendocrine parameters, in chronic food restriction. This study investigated changes in these measures in food restricted rats, with and without access to running wheels, over four weeks. The data demonstrated that upon initiation of food restriction IGF-1 reductions paralleled loss of lean tissue while leptin levels were rapidly reduced which paralleled losses in body fat. Further, a lower limit threshold of body fat was identified, below which the correlation between leptin and fat mass was disrupted. Lastly, a decrease and plateau in body mass was mirrored by an increase and plateau in voluntary wheel activity in the food restricted population. The data suggest that there is a tight biological link between hyperactivity and body mass and that adequate nutritional support might attenuate the drive for obligate exercise even before weight is fully restored.