No description available.

BACKGROUND AND OBJECTIVES: Obesity is emerging as the most significant health concern of the twenty-first century. A wealth of neuroimaging data suggest that weight gain might be related to aberrant brain function, particularly in prefrontal cortical regions modulating mesolimbic addictive responses to food. Nevertheless, food addiction is currently a model hotly debated. Here, we conduct a meta-analysis of neuroimaging data, examining the most common functional differences between normal-weight and obese participants in response to food stimuli. DATA SOURCE: We conducted a search using several journal databases and adhered to the 'Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-analyses' (PRISMA) method. To this aim, 10 studies were found with a total of 126 obese participants, 129 healthy controls, equaling 184 foci (146 increased, 38 decreased activation) using the Activation Likelihood Estimation (ALE) technique. Out of the 10 studies, 7 investigated neural responses to food versus non-food images. RESULTS: In response to food images, obese in comparison to healthy weight subjects had increased activation in the left dorsomedial prefrontal cortex, right parahippocampal gyrus, right precentral gyrus and right anterior cingulate cortex, and reduced activation in the left dorsolateral prefrontal cortex and left insular cortex. CONCLUSIONS: Prefrontal cortex areas linked to cognitive evaluation processes, such as evaluation of rewarding stimuli, as well as explicit memory regions, appear most consistently activated in response to images of food in those who are obese. Conversely, a reduced activation in brain regions associated with cognitive control and interoceptive awareness of sensations in the body might indicate a weakened control system, combined with hypo-sensitivity to satiety and discomfort signals after eating in those who are prone to overeat.

Bakgrund: För de med diagnosen anorexia nervosa är orsaken till sjukdomen ofta svår att identifiera, många vet inte när eller hur sjukdomen började. Sjukdomen drabbar fler kvinnor än män och har oftast sin debut i tonåren. Den yttrar sig genom en förvrängd kroppsuppfattning och en viljestyrd strävan efter viktnedgång. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att få en ökad förståelse för hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på fem kvinnors självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom två huvudkategorier, en utav dem var; Upplevelser av att leva med anorexia nervosa följt av underkategorierna; två delar, rädsla och ensamhet, kroppsuppfattning och skam- och skuldkänslor. Andra huvudkategorin var; Anorexia nervosa, dess betydelse för upplevelsen av en identitet med underkategorierna; kontroll, personlighet och bekräftelse. Slutsats: Kvinnorna upplevde både välbefinnande och lidande i sin sjukdom. Upplevelsen av välbefinnande kunde möjligen vara förklaringen till varför många utav kvinnorna upplevde svårigheter att lämna sjukdomen. Den skapade betydelse för dem i deras identitet. Kvinnorna upplevde även ett lidande i sin sjukdom, vilket bland annat kunde förklaras i att sjukdomen begränsade deras liv vilket orsakade isolering och känsla av ensamhet.

No description available.

Mitt syfte med denna undersökning är att i ett djupare perspektiv redogöra för orsaksgrunder till att någon börjar svälta sig själv och utvecklar ett anorektiskt beteende. Ambitionen har varit att använda mig av en metod som går ut på att jämföra min egen förståelse, som kopplas till en sociologisk teoretisk utgångspunkt, med verkligheten genom att göra observationer och djupintervjuer på ett begränsat antal personer. Ingen avsikt har funnits att generera någon fullständig vetenskaplig sanning, utan endast se på fenomenet i ett djupare perspektiv som kan användas till underlag för ytterliggare forskning vid ett senare tillfälle.Enligt min förförståelse är grunden till att någon ska utveckla anorexi en process som startar redan då individen föds. De människor och den miljö som människan först av allt kommer i kontakt med är hennes totala verklighet och det enda som hon är medveten om. Vad som händer under denna episod i livet i kombination med senare sociala möten i olika situationer är de faktorer som möjliggör ett utlösande eller inte om en person börjar svälta sig själv och utveckla ett anorektiskt beteende. Denna förförståelse har kopplats till socialpsykologiska teoretiska utgångspunkter, i första hand G H Meads teorier i den symboliska interaktionismen om ”jagmedvetandets” ursprung, och därefter jämförts med studier av verkligheten.De resultat som jag har kommit fram till stödjer uppfattning om att de sociala interaktioner som människan gör tidigt i livet påverkar möjligheterna till ett senare utvecklande av anorexi eller inte. Jag har sett under detta arbetes gång att den faktor som är utlösande beror till största del av vilka sociala möten som människan gör senare i livet. Även om individen har förutsättningar till anorexi, så kan den utlösande faktorn utebli och konsekvensen blir att ett anorektiskt utvecklande uteblir. Min undersökning visar att om den utlösande faktorn infinner sig så sker detta oftast vid en tidpunkt i livet då människan är i en känsligare period, till exempel i tonåren då steget mot självständighet och frigörelse från föräldrarna ska tas. Jag har utifrån detta perspektiv dragit slutsatsen att anorexi kan ses som en utvecklingskris.

El presente estudio de investigación titulado “Conocimientos y conductas riesgosas a la anorexia nerviosa en adolescentes de instituciones educativas estatales de la UGEL N° 4 Comas”, tuvo como objetivo determinar la relación entre conocimientos y conductas riesgosas de anorexia nerviosa, determinar el nivel de conocimientos sobre conductas riesgosas de anorexia nerviosa y determinar el nivel de conductas riesgosas de anorexia nerviosa. El propósito es proporcionar información actualizada y objetiva sobre las conductas de riesgo a la anorexia nerviosa a fin de incentivar a un trabajo intersectorial entre los trabajadores del Ministerio de Educación y el Equipo de Ministerio de Salud y se desarrollen así actividades preventivo-promocionales dirigidos a los adolescentes, padres de familia, educadores; logrando la adopción de estilos de vida saludables mejorando así la calidad de vida de cada una de estas personas; teniendo como hipótesis que Existe relación significativa inversa entre conocimientos y conductas riesgosas. El método es el descriptivo correlacional, la muestra estuvo conformada por un total de 661 adolescentes de 14 a 16 años de edad. La información se recolecto mediante la aplicación de un cuestionario para cada variable. Teniendo como conclusión: Se aprueba la hipótesis de investigación porque existe relación significativa inversa entre conocimientos y conductas riesgosas de anorexia nerviosa en los adolescentes. El nivel de conocimientos de los adolescentes es medio. La mayoría de los adolescentes presentan niveles de conductas de mediano y alto riesgo. / The present qualified study of investigation "Knowledges and risky conducts to the nervous anorexia in teenagers of educational state institutions of the UGEL N ° 4 Commas", had as aim determine the relation between knowledges and risky conducts of anorexia nervous, to determine the level of knowledges on risky conducts of anorexia nervous and to determine the level of risky conducts of anorexia nervous. The intention is to provide updated and objective information about the conducts of risk to the nervous anorexia in order to stimulate to an intersectorial work between the workers of the Department of Education and the Equipment of Department of Health and preventive - promotional activities like that develop directed the teenagers, educational family parents; achieving the adoption of healthy ways of life improving this way the quality of life of each one of these persons; having as hypothesis that Exists significant inverse relation between knowledges and risky conducts. The method is the descriptive correlacional, the sample was shaped by a whole of 661 teenagers from 14 to 16 years of age. The information I gather by means of the application of a questionnaire for every variable. Having as conclusion: the hypothesis of investigation is approved because there exists significant inverse relation between knowledges and risky conducts of anorexia nervous in the teenagers. The level of knowledges of the teenagers is average. The majority of the teenagers present levels of conducts of medium and high risk.

Thesis (Ph. D.)--Rheinische Friedrich-Wilhelms-Universitat Bonn, 2000.

Thesis (M. Journ.)--University of Hong Kong, 2002. / Includes bibliographical references.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Anorexia Nervosa är en ätstörningssjukdom som drabbar cirka 1 % av befolkningen i Sverige. Sjukdomen orsakar ett stort lidande som för en del blir så outhärdligt att de begår självmord. Tidigare forskning visar att när personer med anorexi söker vård upplever de att de inte får den vård de hade önskat. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser av att leva med anorexi. Metod: En systematisk litteraturstudie där nio artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderats. Artiklarna granskades och resultatet analyserades som slutligen ledde fram till åtta kategorier som föll under ett tema. Resultat: Huvudfyndet i resultat var att personer som lever med anorexi lever i en ambivalens. Resultatet speglas i åtta kategorier; sjukdomsupplevelser, kroppsupplevelser, stolthet, kontrollbehov, upplevelser av negativa känslor, skam, undvikande av känslor och problem samt relationen till andra. Slutsats: Sjuksköterskan bör tillämpa ett livsvärldsperspektiv i mötet med anorexipatienten. Genom att se var person som unik kan hon i mötet gå in med en öppenhet och lättare förstå patienten. Sjuksköterskans uppgift är att lindra lidande. Genom att sjuksköterskan tar sig tid och lyssnar till patientens historia får patienten känna sig sedd och en del av lidandet kan lindras.  Nyckelord: anorexia, lidande, ambivalens

Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva individers upplevelse av insjuknande i, den aktiva fasen samt tillfrisknandet från Anorexia nervosa (AN), vidare var syftet att granska kvalitén avseende urvalsmetod i de ingående artiklarna. De femton ingående, vetenskapliga artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och Scopus. Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier; Insjuknandet i, den aktiva fasen och tillfrisknandet samt nio stycken underkategorier. I resultatet framgick att individer med AN använde sin sjukdom till att hantera olika känslor genom de tre faserna. Under insjuknandet beskrev många individer med AN avsaknaden av kontroll i sitt liv och att de använde sjukdomen för att återfå känslan av kontroll. Under den aktiva fasen av sjukdomen fokuserade individerna på ätstörningen och på så vis förträngde de dem negativa känslorna. Individer med AN beskrev att de upplevde behandlingen som kaotisk då de var tvungna att hitta ett annat sätt än ätstörningen för att hantera sina känslor. Slutsaten är att det som sjukvårdspersonal är viktigt att få ökad kunskap och förståelse för vad individer med AN upplever, detta för att kunna stödja och hjälpa dem till tillfrisknande. / The aim of this descriptive study was to describe the experiences of individuals with Anorexia Nervosa (AN) according to falling ill, the active phase and to recover from AN. The aim was also to examine the quality of the sample method, in the selected articles. The databases that were used to search for the articles were Cinahl and Scopus. Three main categories emerged; Fall ill, the active phase and to recover and nine subcategories. The result of this study was that individuals with AN used their illness in a way to cope with different emotions. In the first phase, to fall ill, they described that they developed their AN in the belief of that it would contribute to a regain of the feeling of control in their lives. Within the active phase the individuals with AN putted all their focus on the illness and therefor suppressed negative emotions. During the recovery, individuals with AN described that they were forced to find another way than the AN in order to cope with their emotions. The conclusion is that it's important as a health worker to try to developed an understanding for these individuals experiences in order to in the best possible way, be able to support and help them to find another way to cope with their emotions than through their AN.