I dagens samhälle spelar informationssystem en viktig roll i de flesta företag och organisationer. Informationssystemets uppgift är att tillgodose och hjälpa användarna med information och informationshantering samt att leda till en effektivisering. Arbetet med att utveckla databaserade informationssystem är problematiskt och systemutvecklingsprojekt överstiger ofta budget både vad gäller tid och pengar. Återkommande problem är att systemen inte gör vad användaren vill samt att systemen inte utnyttjas till full kapacitet. Svårigheten med kravhanteringen är något som anses vara en orsak till misslyckandena. Den viktigaste informationskällan för systemutvecklarna då det gäller att ta reda på systemkraven är användarna. Då användarna spelar en viktig roll i kravhanteringen, vilken i sin tur spelar en viktig roll i systemutvecklingsprocessen, är detta ett intressant problemområde. Denna rapports fokus ligger på hur användarna ser på kravhanteringsprocessen. Syftet med rapporten är att ur ett användarperspektiv utvärdera användarmedverkan i systemutvecklingsprocessens samt att försöka finna om det finns ett samband mellan användares erfarenheter ifrån systemutvecklingsprocessen och deras åsikter kring det färdiga systemet.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet påvisar fördelar med användarmedverkan. Fördelarna kan påverka organisationer och systemutvecklare att vilja involvera användare i utvecklingsarbetet. Det resulterar dock inte automatiskt i att fördelarna uppnås, eftersom det finns faktorer som kan påverka användare under samarbetet. Detta arbete syftar till att klargöra vilka faktorer som användare anser vara mest betydelsefulla under samarbetet och vad de anser om faktorerna. Syftet är även att klargöra vilka faktorer systemutvecklare tror att användare anser vara mest betydelsefulla och vad de anser om faktorerna. Likheter och skillnader mellan användares och systemutvecklares rangordning och kommentarer till faktorerna lyfts också fram. För att få frågeställningarna i problempreciseringen besvarade har ett antal intervjuer genomförts med användare och systemutvecklare. Resultatet visar att användare rangordnar faktorn tala samma språk högst och faktorn feedback placeras på andra plats. På delad tredje till femte placering hamnar faktorerna att få tala och följa med i diskussioner, motivation och fokusering på arbetsrelaterade frågor. Systemutvecklare sätter faktorn att få tala och följa med i diskussioner främst. På delad andra och tredje plats hamnar faktorerna feedback och motivation.

Projekt som arbetsform har använts under lång tid och har under senare år fått en stor spridning inom olika områden. Vid framtagningen av ett informationssystem är det vanligt att arbetet bedrivs i projektform. Idag har de tänkta användarna av systemet fått ett större inflytande i systemutvecklingsarbetet och det är vanligt förekommande med användarmedverkan. Den studerade litteraturen i samband med detta arbete menar att det finns ett behov av att skapa framgångsrika projekt. Detta kan åstadkommas genom korrekta bedömningsgrunder vid urvalet av medarbetarna i projektet. Syftet med detta arbete var att fastställa om det används några urvalskriterier vid urvalet av användare vid systemutvecklingsprojekt samt vem eller vilka som ansvarar för urvalet. Dessutom förväntades rapporten kartlägga utseendet för eventuella urvalskriterier. Vidare var syftet att ta reda på om det finns några metoder, hjälpmedel eller tester vid urvalsprocessen. Besöksintervjuer har legat till grund för att uppnå detta arbetes resultat. Resultatet av besöksintervjuerna visar att det inte används några dokumenterade eller allmänt vedertagna urvalskriterier vid urvalet av användare i ett systemutvecklingsprojekt. Resultatet visar en tydlig tendens till att metoder, hjälpmedel eller tester inte används vid urvalsprocessen.

Rational unified process är en systemutvecklingsmetod som ofta används som ramverk och stöd vid utveckling. RUP kan även användas i sin helhet, vilket detta arbete handlar om. Metoden består av 5 itererande faser och har detaljerade beskrivningar på hur varje fas ska genomföras vid en utvecklingsprocess. RUP är dock väldigt komplext i sin helhet och innehåller många aktörer samt iterationer som tar tid och kostar pengar. Trots allt så är RUP en metod som blir allt mer vanligare att använda vid utveckling idag. I RUP så försäkrar man användarens behov via s.k. användarfall. För att ta reda på alla användares behov förespråkar Krutchen (2003) att man träffar användarna och gemensamt ritar upp användarfallsmodeller som täcker in behoven. På detta sätt så försäkrar man sedan att behoven är täckta innan man går vidare till nästa fas i utvecklingen. Användarfall är något som även används i andra metoder. Detta arbete beskriver dock enbart hur det används i metoden RUP. Detta arbete ska undersöka användarmedverkan i teori och praktik vid skapandet av användarfall i RUP. Frågeställningen besvarades genom litteraturstudier samt genom intervjuer av utvecklare angående ämnet. Resultatet visade bland annat att det inte alls existerar användarmedverkan i det omfång som det skulle behövas för att försäkra att man får ett användbart system. Det visar även en skillnad mellan teori och praktik vid användandet av RUP.

När ett standardsystem köps in i en verksamhet är det viktigt att göra anpassningar i både standardsystemet och verksamheten för att kunna uppnå bästa möjliga resultat. Det är av stor vikt att inkludera användare vid införande av standardsystem, för om systemet inte fyller den funktion användarna önskar kan det leda till att användarna inte känner tillfredställelse med systemet. Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som kan påverka användarmedverkan vid införande av standardsystem. För att kunna besvara problempreciseringen har intervjuer med både användare och systemutvecklare utförts för att fastställa vilka olika åsikter som finns kring faktorer. Resultatet visar att systemutvecklare och användare värderar en del faktorer lika högt, men att det också förekommer en hel del avvikelser. Respondenterna bedömer bland annat faktorer som motivation, inflytande och feedback som betydelsefulla för att erhålla ett bra samarbete. Däremot värderar respondenterna exempelvis faktorn verksamhetskunskap olika, användarrepresentanterna anser att den är mer väsentlig än vad systemutvecklarna gör.

Studien ligger inom ramen för Ljud- och musikproduktion och bygger på ett case där en varumärkesmelodi/ musiklogotype till ett musikgymnasium ska designas. Syftet med studien är att utforska hur en image kan gestaltas musikaliskt och däri bättre förstå hur forskning genom design och användarmedverkan - påverkar och bidrar till processen inom design av narrativ mediemusik. Studien har ämnat svara på den övergripande frågeställningen: Hur kan komposition av narrativ musik beskrivas och genomföras som en designprocess? Forskningsfrågan innefattar även subfrågorna: Hur bidrar användarmedverkan till arbetsprocess vid design av narrativ mediemusik? Hur bidrar gruppsammansättning, själva processen och processverktygen till ett musikaliskt relevant resultat? Med formuleringen "ett musikaliskt relevant resultat" avses i studiens kontext en musikalisk prototyp/slutprodukt som har potential att kunna uttrycka känslor och värderingar som kan överensstämma med varumärkets (skolans) image och formulerade värderubriker. Kärnan i arbetet ligger inom fälten forskning genom design och användarmedverkan, där deltagarna under arbetsprocessens gång kontinuerligt och i flera processteg bidragit genom diskussioner, reaktioner, resonemang och konkreta förslag. Studien visar att designarbete inom narrativ mediamusik tillsammans med representanter för användarna/ målgruppen kan generera fler idéer om aspekter specifika för arbete med design av narrativ mediemusik samt bidra till större förståelse för aktuella kontexter (målgrupps-relaterade och process-relaterade kontexter såväl som musikaliska och genre-relaterade kontexter), än om designern arbetar ensam. Av vikt är att under designprocessen ta fram flera versioner av prototyperna, att göra olika instrumenteringar och interpretationer av det musikaliska materialet, där ett av målen med prototyperna är att designer stegvis lär sig vad som fungerar - vad som skapar en klingande mening i den aktuella målrelaterade kontexten - och ett sätt att kommunicera den här kunskapen är att designa och pröva flera olika prototyper i klingade form.

Informationsteknik har blivit en betydande del av samhället, vilket bland annat tar sig i uttryck politiskt via bland annat statsförvaltningen. För att underlätta medborgarnas vardag satsar regeringen på att utveckla den så kallade e-förvaltningen och i denna ingår utvecklingen av offentliga elektroniska tjänster. Målet med e-förvaltningen är att både kunna bidra till att effektivisera offentlig verksamhet, men också förenkla medborgares kontakt med den offentliga sektorn. Det finns exempel som visar hur bristen på hänsyn till medborgares behov och önskemål leder till tjänster som inte utnyttjas, något som visar att det är viktigt att offentliga organisationer tillskansar sig kunskap om användare och deras önskemål. Användarmedverkan ses av forskare som ett användbart verktyg i syfte att skapa relevanta och tillgängliga e-tjänster, men i praktiken förefaller användares behov vara något som bortprioriteras vid e-tjänsteutvecklingen inom offentlig sektor. Syftet med denna uppsats var att närmre undersöka tre offentliga organisationer för att få större kunskap om deras inställning till användarmedverkan, deras praktiska tillvägagångssätt vid tillämpandet av användarmedverkan och bidraget det medför på utvecklingen av offentliga e-tjänster, samt undersöka möjligheter för förbättring av denna tillämpning. Detta gjordes genom att vi utförde en kvalitativ studie hos Skatteverket, Centrala studiestödsnämnden och Norrköpings kommun. Resultatet visade att inställningen till användarmedverkan var positiv och att de tre organisationerna hade uppfattningen att det kunde leda till bättre e-tjänster. Däremot skiljde sig syftet med e-tjänsteutvecklingen sig åt och det sträckte sig mellan en syn på e-tjänsteutveckling med fokus på nytta för medborgare, och e-tjänsteutveckling med fokus på verksamhetsnytta. Även arbetssätten tenderade att skilja sig åt och den organisation som hade starkast medborgarperspektiv arbetade även mest konsekvent och mest etablerat med användarmedverkan, medan organisationen som hade starkast verksamhetsperspektiv inte alls involverade slutanvändare under utvecklingen. Vi kunde dra slutsatsen att användarmedverkan hade positiva effekter på utvecklingsprojektens resultat eftersom det fångade problem tidigt i utvecklingen och e-tjänsterna blev bättre anpassade för medborgarnas behov. Av intervjuerna framgick de att organisationerna i vissa fall saknade kunskap om användarmedverkan och skulle behöva tydligare styrning, och att det är viktigt att arbeta för att inkludera en bredare användargrupp istället för att tvinga personer med låg datorvana att välja andra kanaler. Kunskapen om användarmedverkan skulle öka genom att skapa större samverkan inom offentlig sektor för att kunna dela med sig och dra nytta av andra verksamheters metoder och erfarenheter vid tillämpning av användarmedverkan. Vi anser att en plattform för en sådan samverkan skulle kunna bidra mycket till de organisationer som aktivt vill arbeta med initiativ till förbättrad e-tjänsteutveckling.

Användarmedverkan i systemutvecklingsprocessen har idag en allt viktigare roll vid införande av ett nytt system. Stor vikt placeras på att systemet ska bidra med rätt information vid rätt tidpunkt. För att uppnå det krävs oftast en slutanvändares medverkan i systemutvecklingsprocessen. Flertal undersökningar har utförts med inriktning att söka reda på varför en användare bör vara med, dess positiva och negativa aspekter samt urvalskriterier vid val av slutanvändare. Syftet med arbetet är att jämföra existerande användarmedverkan i systemutvecklingsprocessen med metodologin ETHICS förhållningssätt till användarinvolvering. Det med avgränsningen små-till-medelstora företag(SME). Genom det kunna bidra med en klassificering av graden användarmedverkan vilken förekommer i systemutvecklingsprocessen. Arbetet förhåller sig till en kvalitativ undersökning med ett deduktivt arbetssätt. Med det har grundläggande information samlats för att sedan bygga vidare arbetets intervjuer, samt att ha insamlad information i åtanke. Eftersom en jämförelse mellan teori och empiri skulle utföras beaktades även aspekten om hur användarmedverkan faktiskt framkom i verkligheten. Resultatet av arbetet resulterade i förhållandevis lika synsätt mellan de tillfrågade informanterna. Användarmedverkan förekom ofta eftersom informanterna själva ansåg att de hade en grundgörande funktion för hela systemutvecklingsprocessen. Beroende på kundverksamhetens storlek förekom olika klassificeringar av förhållningssätt enligt metodologin ETHICS men mest förekommande var ändå det representativa förhållningssättet till användarinvolvering. / User participation in system development is an increasingly important role in the development of a new system. Great emphasis is placed on the system to contribute right information at the right time. To achieve success in system development is end-user involvement required. Several studies have been conducted with focus why an end-user should participate, the end-user participations positive and negative aspects and the criteria at the selection of end-users. The purpose of this work is to compare existing user participation in the system development process with a methodology called ETHICS and its approach to user involvement. The delimitation is small-to-medium enterprises (SME). Through gathered information contribute with a classification of the degree of user involvement, which occurs in the system development process. The work relates on a qualitative study with a deductive approach. With the basic information gathered build the interviews, and to have the collected information in mind. Since a comparison between theory and empirical data would be performed was also the aspect of how user involvement actually emerged in reality studied. The results were relatively similar approaches among those surveyed informants. User participation often occurred because the informants themselves believed they had a fundamental function for the entire system development process. Depending on the customer size of operations different classifications of approach according to the methodology ETHICS have been made. The most prevalent approach was still the representative approach to user involvement.

Idag kopplas ofta etik inom användarmedverkan till behovet av användare i utvecklingsstadiet av IT-produkter. Det är svårt att hitta etiska riktlinjer för bemötande av användare genom en projektprocess. I denna studie hanterades detta genom att identifiera etiska temaområden relaterade till bemötande och samarbete med användare genom en litteraturstudie. Studien syftar till att undersöka hur praktiker hanterar utmaningar som de upplever vid användarinvolvering i ett IT-projekts olika stadier. Den syftar även till att ge praktiker stöd vid upptäckt och hantering av etiska utmaningar. Med intervjuer har praktikers nuvarande lösningar på upplevda problem identifierats och utmaningar verifierats. Intervjuade praktiker reflekterande inte över sitt beteende angående hur de hanterar etiska utmaningar. Det framgår tydligt att utmaningar ofta hanterades när de uppstod, istället för att förebyggas. Studien resulterar i ett lösningsförslag i form av utbildning och konkretiserande av etiska koncept som kan användas som stöd vid utmaningar inom användarinvolvering. / Nowadays ethics within user involvement will often be linked to the need for users in the development stage of IT-products. It is hard to find ethical guidelines regarding the treatment of users throughout a project process. In this study that is approached by identifying ethical themes, related to treatment of users, and cooperation with users through a litterateur review. The study aims to investigate how practitioners solve challenges they experience in user involvement throughout all the stages of an ITproject. It also aims to give practitioners support in finding and managing ethical challenges. With interviews, practitioners’ current solutions to experienced problemshave been identified and challenges have been verified. Interviewed practitioners did notconsider how they manage ethical challenges. It is obvious challenges often get approached when they appear, rather than get prevented. The study results in a proposal regarding ethical solutions as education and substantiating ethical concepts which can be used as support to solve challenges within user involvement.

Detta arbete ämnar till att öka förståelsen kring hur systemutvecklare idag arbetar och hanterar användare i utvecklingsprocesser. Det som gör detta arbete unikt är att detta arbete grundar i att ta reda på hur systemutvecklare arbetar och hanterar användarmedverkan ur ett praktiknära perspektiv i utvecklingsprojekt. Syftet med detta arbete är att presentera läsaren till termen användarmedverkan och presentera för- och nackdelar med att implementera användarmedverkan i systemutvecklingsprojekt. Anledningen till detta är för att användarmedverkan används i stor utsträckning vid skapande av system för att få till ett accepterat system. Inför detta arbete har en kvalitativ metodansats implementerats. Tillhörande till den kvalitativa metodansatsen har semi-strukturerade intervjuer genomförts med respondenter som är verksamma inom systemutveckling. Detta för att belysa hur utvecklare idag arbetar med användare ur ett praktiknära perspektiv. Genom en bearbetad analys har detta arbete presenterat ett resultat i form av hur utvecklare idag arbetar och hanterar användare i utvecklingsprocesserna. En generell summering av resultatet är att respondenterna till detta arbete arbetar olika med användare beroende på vad för projekt som ska utföras. En gemensam nämnare är att samtliga respondenter anser att användarmedverkan är ett bra verktyg för att få en acceptans av produkten som ska skapas. En ytterligare gemensam nämnare är att majoriteten av respondenterna anser att det är viktigt med att det är rätt slutanvändare till utvecklingsprojekten. Detta för att bidra till mindre kommunikationsproblem och ett effektivare samspel mellan utvecklare och användare.