<p>Att byta affärssystem är en komplex process då man som företag måste ta hänsyn till många omkringliggande faktorer. Denna process blir inte enklare när det rör sig om större företag med många personer inblandade. Enheterna Saab Aerostructures/Aerosystems som ingår i Saab AB har bytt ut 59 egenutvecklade system till ett affärssystem. Detta projekt är ett av det största i Europa i sitt slag och pågick under en tre års period där cirka 5000 personer har berörts. Det här projektet är något som vi funnit intressant med tanke på antalet system som bytts ut mot ett affärssystem men även vårt intresse för detta.</p><p>Studien syfte är att ge verksamheten en utvärdering om hur kommunikation, information, utbildning bedrivits, samt hur nyckelanvändare och slutanvändares delaktighet har varit. Drygt 19 intervjuer samt tryckt empiriskt material ligger till grund för besvarandet av studiens problemformuleringar. Dessa ska i sin tur besvara vår huvudfråga som är, hur genomfördes övergången från egenutvecklade system till affärssystem och hur såg aktörerna på genomförandet?</p><p>Vår studie visar att införandet av affärssystemet har i sin helhet gått bra men det har gett vissa effekter i verksamheten. Vi har upptäckt att det ligger ett antal faktorer till grund för dessa effekter. Dessa faktorer är kommunikationsbrist mellan projektet och vissa chefer tillika informationsspridningen till dessa. Andra faktorer är att arbetssätten inte var klara när utbildningen gavs till slutanvändarna och att datorerfarenheten underskattats hos dessa. Vi ser även att det har brustit i delaktigheten men samtidigt förstår vi svårigheten med att få med så många berörda som det handlade om.</p>

Public e-services are progressively used as a means for governmental agencies to interact and exchange information with citizens and businesses. These services are typically Internet-based and are meant to fulfill the three overarching objectives of egovernment; (1) to improve citizens’ interactions with the government, (2) to make governmental organizations more efficient and effective, and (3) to increase the transparency of government and lead to a more democratic society. The work presented in this thesis concerns how to identify those who affect the development of public e-services, and those who are affected by the implementation of a public eservice; hence public e-service stakeholders. The research is conducted according to the qualitative and interpretive research tradition. Based on theoretical and empirical work, conducted and analyzed using a hermeneutic approach, a conceptual framework is presented. The basis of the framework is laid by extracting, structuring, and interrelating concepts, models and methodologies concerning public e-services, public e-service stakeholders, and stakeholder involvement. The empirical foundation of the thesis, an interpretive case study, covers the development and implementation of a public e-service at a Swedish public sector organization. Data collection techniques include interviews, participatory observation, an open-ended questionnaire, and project documentation. The thesis presents two main knowledge contributions; 1) lessons learned from a public e-service development project involving multiple stakeholders; and 2) a conceptual framework for identifying, characterizing and involving stakeholders in the development and implementation of a public e-service. / En mängd myndighetstjänster, såsom ansökan om föräldrapenning, finns nu tillgängliga via Internet i form av offentliga e-tjänster. Dessa e-tjänster är tänkta att uppfylla tre generella mål: (1) att förbättra medborgares interaktioner med offentliga organisationer, (2) att effektivisera och förbättra administrativa processer inom den offentliga förvaltningen, samt (3) att öka den offentliga förvaltningens transparens och i förlängningen leda till ett mer demokratiskt samhälle. Arbetet som presenteras i avhandlingen syftar till att identifiera vilka intressenter som påverkar, och/eller påverkas av, utveckling och implementering av offentliga e-tjänster. Avhandlingen presenterar forskning som genomförts enligt en kvalitativ och tolkande forskningstradition. Baserat på teoretiskt och empiriskt arbete, genomfört och analyserat med en hermeneutisk ansats, presenterar avhandlingen ett konceptuellt ramverk. Ramverket är uppbyggt av extraherade, strukturerade och interrelaterade koncept, modeller och metoder angående offentliga e-tjänster, intressenter, och användarmedverkan. Det empiriska arbetet utgörs av en fallstudie av utveckling och införande av en offentlig e-tjänst vid en svensk offentlig organisation. De datainsamlingsmetoder som använts inkluderar intervjuer, deltagande observationer, en kvalitativ enkät, samt dokumentstudier. Avhandlingen presenterar två huvudsakliga kunskapsbidrag: (1) lärdomar från ett utvecklings- och implementeringsprojekt av en offentlig e-tjänst som involverar många olika intressenter, samt (2) ett konceptuellt ramverk för att identifiera, karaktärisera och involvera intressenter vid utveckling och implementering av offentliga e-tjänster.

Denna studie undersöker hur kunskap om användarmotivation kan vara ett stöd för UX-design vid utformningen av online-samhällen för kartdatadelning. Studien är en fallstudie och baseras på undersökningen av att potentiellt använda sig av Open source map som grundkarta för cykelvägsapplikationen Cykelstaden som förvaltas av Trafikkontoret i Göteborg. Studien genomfördes genom en enkätundersökning, intervjuer med en kartograf och användare som nyttjar både Cykelstaden och olika kartdatadelningstjänster. Studiens delmål var även att undersöka vilken kontextuell information som önskas i ny och framtida användning av digital kartografi. Resultaten visar delvis på att användare utrryckligen vill vara delaktiga vid utformningen och utvecklingen av digitala tjänster. Korrelationen med studiens teoretiska implikationer visar att studier av användarmotivationer inför användningen av digital kartografi leder till att tjänsterna används och har för användare nytta. Resultaten pekar således på att kunskap om användarnas motivationsfaktorer och vad de drivs av vid användningen av digitala tjänster är en viktig framgångsfaktor för framtida digital utveckling av kartdatatjänster. Användarnas vilja och intresse för användarmedverkan kan således hjälpa till att bana vägen för en mer accepterad och tillämpad UX-design. / <p>Studenten påbörjade examensarbetet vt 2017 och slutförde arbetet vt 2018.</p> / -

Uppsatsen har som syfte att identifiera utmaningar som medborgarmedverkan medför inom en offentlig verksamhet vid utveckling av offentliga digitala tjänster. Utifrån dessa utmaningar diskuteras potentiella möjligheter som uppstår när utmaningarna klaras av samt vilken roll IKT och Government 2.0 har i dessa utmaningar och möjligheter. Vidare diskuteras även Participatory Design som tjänstedesignansats utifrån identifierade utmaningar och potentiella möjligheter vid utveckling av offentliga digitala tjänster. Uppsatsens teoretiska referensram redogör främst för forskningsämnena e-Government och Government 2.0 samt tjänstedesignansatser så som Participatory Design och User-Centered Design, samskapande och vikten av att involvera användare. En fallstudie har genomförts i en svensk kommun för att öka förståelsen om medborgarmedverkan vid utveckling av offentliga digitala tjänster. Genom förståelsen av kommunens kontext identifieras nio olika utmaningar: Utmaningar: Arbete för öppenhet och transparens mot medborgare Skapa mångfald i utvecklingsprojekt Identifiera fler faktorer, utöver mångfald, för en lyckad medborgarmedverkan Sprida kunskapen om vilka faktorer som är viktiga för lyckad medborgarmedverkan Tillfoga sig kunskapen om hur man når ut till medborgare på bästa sätt Motivera medborgare till att medverka (kommunicera vilket värde medverkan ger för varje enskild medborgare – dvs. kunna svara på frågan ”Varför ska just jag medverka i detta projekt?”) Bibehålla medverkande medborgare Öka datakunnigheten hos medborgare och andra aktörer Använda IKT och Webb 2.0 till dess fulla potential Dessa utmaningar ligger sedan till grund för potentiella möjligheter. Möjligheter som innebär öppenhet och transparens där offentliga digitala tjänster kan utvecklas utifrån medborgares och användes behov. Detta genom att använda sig av PD som tjänstedesignansats, IKT och Webb 2.0 – plattformar för samskapande, nätverkande, dialog och kunskapsspridning.

Systemutveckling är en komplicerad process som kräver mycket av det företag som utvecklingsarbetet bedrivs i. För att användare till systemet skall kunna använda systemet på ett effektivt sätt krävs det att systemet uppfyller användarnas krav. Detta leder till att de behöver delta i utvecklingsarbetet samt få tillfälle till att påverka i beslutsfattandet. Detta arbete undersöker hur och på vilka sätt som användare deltar i traditionell och experimentell systemutveckling. I samband med denna undersökning har intervjuer med personer från sex IT-företag utförts för att fastställa vilka uppfattningar och syner företagen har på dessa två systemutvecklingsansatser. Resultatet av undersökningen bygger på att användare får delta i en större omfattning i experimentell systemutveckling än i det traditionella tillvägagångssättet. Företag har inte alltid verklighetstrogna inseenden på vad de olika begreppen som de använder, innebär. Respondenterna inom de två grupperna, de som använt traditionell respektive experimentell systemutveckling har inte haft samma uppfattningar om ansatserna. De upplever att experimentell systemutveckling i jämförelse med traditionell systemutveckling är en mer ostrukturerad, informell och användarorienterad ansats.

Examensarbetets frågeställning berör användarnas medverkan i Requirements Engineering (RE). Under RE-fasen skall samtliga krav på det kommande systemet tas fram från intressenterna. En viktig intressentgrupp i kravutvinningsarbetet är de kommande användarna av systemet. Resultatet av RE-fasen är en viktig faktor som påverkar hela den fortsatta utvecklingsprocessen samt hur lyckat det slutliga systemet blir. Detta examensarbete innebär en undersökning av vad användarrepresentanterna anser om use case-modelleringen i RE-processen. Undersökningen har påvisat att användarrepresentanterna är positiva till use case-modellering som arbetsmetod för att kartlägga kraven. För att besvara examensarbetets frågeställning har intervjuer med användarrepresentanter genomförts och de har givet vid handen att use case till viss del underlättar kommunikationen, men att det finns ett antal faktorer som försvårar och minskar användarens möjlighet att medverka i arbetet med use case-modelleringen. Undersökningen utförs genom en fallstudie inom Volvo Information Technology och de medverkande respondenterna kommer från tre olika projekt av varierande storlek.

Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna vid systemutveckling. Genom att använda användarcentrerad systemdesign kan det bidra till bättre system både ur teknisk- och användarsynpunkt. Det är av stor betydelse att de användare som tas ut vid användarcentrerad systemdesign representerar användargruppen. Användarcentrerad systemdesign är en process som fokuserar på användare och användbarhet genom hela utvecklingsprocessen och vidare genom hela livscykeln. Detta arbete syftar till att undersöka vilka kriterier som utvecklare använder sig av för att ta ut användare vid angreppssättet användarcentrerad systemdesign. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie och ett antal intervjuer.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet förespråkar att slutanvändare bör deltaga i systemutvecklingsprocessen och att det är betydelsefullt för att uppnå ett effektivt och användbart system. Detta arbete undersöker därför systemutvecklares syn av delaktighetens betydelse i systemutvecklingsprocessen, för att systemutvecklare ska kunna skapa ett system som tillgodoser slutanvändarnas krav och önskemål. Denna rapport behandlar slutanvändarnas verkliga deltagande i systemutvecklingsprojekt i dagens informationssamhälle. Undersökningen som genomförs i denna rapport syftar till att klargöra i vilka moment av systemutvecklingsprocessen som systemutvecklarna anser att användarnas medverkan är mest betydelsefull. Arbetet syftar även till att hitta var i systemutvecklingsprocessen som användarna får möjlighet att deltaga effektivt, samt att få reda på vad systemutvecklarna anser om att låta användarna vara delaktiga i utvecklingsarbetet. För att komma fram till ett resultat har ett antal intervjuer genomförts med verksamma systemutvecklare. Resultatet visar enhälligt att det är i analysfasen som systemutvecklarna anser att användarnas medverkan är mest betydelsefull. Anledningen till att systemutvecklarna tycker det är av störst betydelse att låta användare deltaga i detta moment är för att kunna styra projektets resultat i rätt riktning från början. Systemutvecklarna menar att det är utifrån de uppgifter som framkommer i analysfasen som hela projektet skall grunda sig på i det fortsatta arbetet. Det är användarna som kan verksamhetens vardagliga informationshantering och som därmed vet vad som behövs i det kommande systemet.

Den snabba utvecklingen av informationsteknik har medfört stora förändringar i modernt arbetsliv. Nya verktyg uppkommer ständigt i syfte att effektivisera arbete. Intelligenta Agenter är en sådan artefakt vars syfte är bl a att effektivisera olika arbetsuppgifter. Detta verktyg har gjort sitt intåg i och förväntas revolutionera vårt IT- samhälle. När arbetet effektiviseras är det dock inte ovanligt att det sker på bekostnad av andra värden, såsom arbetets innehåll och karaktär. Det är minst lika viktigt att beakta de värden som kan gå förlorade, t ex arbetstillfredsställelse och personlig kontakt, eftersom dessa är ofta kritiska för en människas acceptans av sin arbetssituation. Det här arbetet tar upp viktiga frågor i samband med användarnas acceptans av Intelligenta Agenter. Jag undersöker bl a vilka yttre egenskaper hos agenter skulle kunna bidra till att underlätta acceptans av detta verktyg. En annan fråga som är central i mitt arbete går ut på att undersöka hur acceptans kan uppnås vid införandet av Intelligenta Agenter. I detta arbete fästs även vikt vid agenternas påverkan på kommunikation människor emellan Den metod som används för att undersöka valt ämne är kombination av en litteraturstudie och intervjuer. Undersökning visar bl a att användarna vill ha kontroll över agenten. Därmed bör de ges möjlighet att anpassa agent efter sina smak och tycke och på det viset känna att de har kontrollen över agentapplikationen. Resultat tyder också på att människor befarar minskning av den sociala kontakten, om agenttekniken får sin stora genombrott. Detta skulle i sin tur ha negativ inverkan på användarnas acceptans av agenter. Vidare tyder resultatet på att det skulle vara nödvändigt att engagera alla berörda i processen kring införande av Intelligenta Agenter, för att uppnå deras acceptans.

Requirements Engineering processen, RE-processen, är den tidiga fasen i ett systemutvecklingsprojekt, där RE-processens syfte är att identifiera, verifiera, validera samt dokumentera en mängd krav som ett nytt eller utvidgat system skall konstrueras efter. RE-processen skall mynna ut i en kravspecifikation där de dokumenterade kraven finns samlade. Detta examensarbete behandlar ämnet systemutveckling och fokuserar på konsultföretags metodanvändande under RE-processen. Att fokus ligger på RE-processen beror på att denna fas är den mest kritiska delen i ett systemutvecklingsprojekt. För att få svar på vilka metoder som konsultföretag använder under RE-processen har en intervjundersökning gjorts. Resultatet av undersökningen visar att konsultföretag använder olika metoder under RE-processen. Sättet att använda dem fungerar på ungefär samma sätt med ett aktivt deltagande från kundernas sida. Systemutvecklingsmetoderna är också uppbyggda på liknande sätt med samma synsätt att arbeta efter.