Digitaliseringen i samhället har medfört att invånarna förväntar sig att offentliga förvaltningar ska erbjuda tjänster elektroniskt, s.k. offentliga e-tjänster. Sett från ett samhällsperspektiv finns det demokratiska och samhällsekonomiska vinster med att skapa bättre vägar mellan invånare och myndigheter. Men införandet av nya offentliga e-tjänster innebär inte per automatik att invånare eller företag använder dem om existerande alternativ upplevs bättre. Invånarnas nöjdhet med en e-tjänst kan vara en faktor som avgör hur framgångsrik e-tjänsten blir. Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av en kvalitativ vetenskaplig ansats undersöka vad invånare anser att nöjdhet egentligen innebär med en specifik offentlig e-tjänst, samt vilka anledningar de tillskriver till varför de är nöjda eller missnöjda med e-tjänsten. Respondenterna har utvärderat en e-tjänst de redan använt en längre tid tillbaka. Fynden är att respondenterna fokuserar på nöjdhet i relation till målet att lyckas genomföra sitt ärende. Respondenterna var generellt nöjda med e-tjänsten de utvärderade men kunde enklare återberätta specifika aspekter som gjort dem missnöjda än specifika aspekter som gjort dem nöjda. Ett förslag för att förstå användarnas nöjdhet med en offentlig e-tjänst en längre tid efter användandet är att använda kvalitativa instrument med öppna frågor om vad och varför något skapat nöjdhet eller missnöjdhet.

Sveriges kommuner har många verksamhetsområden, vilket gör IT-driften komplex och många kommuner har flera hundra IT-system i drift. Vår hypotes är att detta är negativt för användarnöjdheten. Genom en fallstudie vid en avgränsad del av en mellanstor kommun undersöks användarnöjdheten med en enkätundersökning och intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att många användare har behov av utbildning inom IT. Vår analys behandlar användarnas behov och förbättringsförslag presenteras. Resultatet och förbättringsförslagen är till stor del generella och kan tillämpas på andra delar inom kommunen för att öka användarnöjdheten.

Vid användning av en onlineshopping tjänst finns det många aspekter av tjänsten som har en påverkan på användarens attityder i förhållande till tjänsten. Men vilka aspekter är det som har störst påverkan för användarens attityd? Handlar det om att följa designregler? Att det ska vara lätt att använda? Eller att slutprodukten är exakt det som användaren vill ha? I nuläget finns det flera olika teoretiska områden som hanterar hur en användares attityd påverkas. Alla dessa olika områden har många olika aspekter och många olika idéer om vad som är viktigt men vad anser egentligen användarna? I denna studie är målet att kartlägga vilka aspekter som av användarna uppfattas ha störst betydelse för deras attityd i förhållande till online shopping tjänster. Detta kommer att göras genom litteratursökning samt en kvantitativ undersökning. Empiriinsamlingen för undersökningen sker i form av en enkät som skickas ut till flertalet respondenter via olika kommunikationskanaler så som Facebook och Discord i förhoppningar om att kunna avspegla Sveriges befolkning så väl som möjligt. Undersökningens fokus ligger på onlineshopping hemsidor och applikationer då detta är en växande industri och med åren 2020 och 2021 och deras svårigheter med hela världens befolkning i karantän på grund av den rådande pandemin, så har online shopping ökat avsevärt under denna tid. Detta innebär att företag behöver bli mer konkurrenskraftiga för att bibehålla kunder. Något som har potentialen att bibehålla kunder är då att se till så att onlineshopping tjänsterna bidrar till en positiv attityd hos sina användare. I slutet på denna rapport kommer de aspekt som har funnits vara mest attitydpåverkande att tas upp och även exemplifieras i hur det är möjligt att applicera dem. / When using an online shopping service there are a lot of aspects that can affect the attitude of the user towards the service. A service might have a great design, look very appealing and follow all the design rules which makes the users attitude more positive towards the service, but the system might be hard to use and extremely complicated which makes the users attitude more negative. How can you find out what aspects affect the users’ attitude the most? Is it only the design and the interaction with the system? Does the end product also affect the perception of the system as a whole? Is it possible that the users’ attitude towards the system also can affect their attitude towards the end product? This study aims to see what different aspects affect the users’ attitude towards an online shopping service the most. Because of the year 2020 and 2021 and their hardships, the entire world has been in quarantine because of the global pandemic. This has increased the amount of online shopping and if companies want to stay competitive they have to adjust. And what better ways to adjust than to try and make the users attitude towards their online services more positive? The way this study collects empirical data is through a google forms survey that is sent out through multiple media channels such as Facebook and Discord with hopes to try to emulate the population of Sweden as closely as possible. At the end of this paper the aspects that have been shown to be most important for the users' attitudes towards online shopping services are shown and exemplified in what they mean and how to apply them to an online shopping service.