Syftet med denna uppsats var att undersöka om den information patienter med screeningupptäckt abdominellt aorta aneurysm får av sjuksköterska, uppfattas som lagom och lättförståelig och om det blivit någon skillnad av orosnivå efter besöket. Ett frågeformulär skickades ut till 42 män som genom screeningundersökning diagnostiserats med ett ”aneurysm under utveckling” eller abdominellt aorta aneurysm. Resultatet visar att alla patienter upplevde besöket hos kärlsjuksköterskan som bra eller mycket bra. Majoriteten av de tillfrågade hade fått information om de olika områdena och de tyckte att mängden informationen var lagom. Det område där flest uppgav att de inte fått information men hade velat ha var om fysisk aktivitet/motion. De allra flesta tyckte att informationen var lätt att förstå. De områden där informationen uppgavs vara svår att förstå var framförallt informationen om orsak till pulsåderbråck och framtida behandling (operation). Patienterna skattade sin orosgrad som låg både före och efter ultraljudsundersökningen och efter sjuksköterskebesöket. Statistisk signifikant skillnad fanns mellan orosgrad efter undersökningen och oro efter sjuksköterskebesöket (p = 0,005). Att leva med vetskapen att ha en vidgad aorta eller ett AAA orsakar hos de allra flesta patienter ingen eller mycket lite oro. Sjuksköterskebesöket verkar dessutom minska den lilla stegring i orosnivån som påvisats efter diagnos i undersökningen.

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ”pulsåderbråck”. Det vanligast förekommande är abdominellt aortaanerysm, bukaortaaneurysm. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livssituationer, livskvalitet och omvårdnadsbehov hos patienter med diagnosen AAA samt att visa på omvårdnadsåtgärder som främjar hälsa hos patienter med denna diagnos. Metod: En litteraturgranskning gjordes i databaserna PubMed, Chinal och Psychinfo samt Högskolan Dalarnas sökmotor Elin. Artiklarna valdes ut efter relevans till syftet. Dess kvalitet värderades med hjälp av granskningsmallar. Fyra kvalitativa och 16 kvantitativa ansatser ingick i studien. Resultat: Det framkom att HRQoL hos patienter som fick diagnosen AAA försämrades signifikant perioperativt. Oro och rädsla samt känslor av overklighet, nära döden upplevelser och existentiella frågor var vanligt perioperativt. Ingen påvisbar skillnad före och efter screening i HRQoL eller upplevd hälsa iakttogs. Mer information kring exempelvis sexualitet perioperativt kunde lindra oro och rädsla. Diskussion: Omvårdnaden är otillräcklig vid diagnostillfället samt postoperativt. Screening har positiv inverkan på patienternas generella hälsa. Konklusion: Studien visade på ökat behov av omvårdnad i samband med att diagnosen ställts samt efter utskrivning postoperativt.

Bakgrund: Abdominellt aortaaneurysm (AAA) är en sjukdom där aortan blir utvidgad och riskerar att rupturera. Två operationsmetoder finns mot AAA, dessa är endovaskulär aneurysmbehandling (EVAR) och öppen operation OR.Syfte: Studiens syfte var att undersöka samt belysa hur livskvaliteten blev påverkad bland patienter som genomgått en öppen operation gentemot endovaskulär behandling för AAA.Metod: Designen av studien var integrativ litteraturöversikt och databaserna PubMed och Cinahl användes för datainsamling. Sökord som använts var av relevans för studiens syfte och 15 artiklar kvalitetsgranskades och var sedan tillämpade i studiens resultat.Resultat: Genomgången operation med EVAR eller OR har en negativ påverkan på livskvalitet. Symtom postoperativt påverkade patienter på ett sätt som de inte var förberedda på. Återhämtningsperioden postoperativt var längre än förväntat och ledde till oro och ångest hos patienterna. Kommunikation mellan vårdpersonal och patienter visade sig vara bristfällig.Diskussion: God smärtlindring, ett gott näringstillstånd, tillräckligt med vila och sömn samt delaktighet i sin vård ansågs vara förutsättningar för optimalt läkande.Slutsats: Postoperativ livskvalitet efter genomgången AAA operation visade sig bli negativt påverkad av olika faktorer, exempelvis undernäring, postoperativ smärta och sömnpåverkan. Det var bristande informationsutbyte mellan patienter och vårdpersonal postoperativt. Vården bör bli mer patientcentrerad för att vården och livskvaliteten skall kunna förbättras för AAA patienter postoperativt. / <p>Godkännande datum: 2018-04-19</p>

Bakgrund: Aortaaneurysm och dissektioner kan ha olika etiologi och olika lokalisationer har olika samband med en viss etiologi. I denna studie har jag fokuserat på thorakala aortaaneurysm och dissektioner. Etiologierna kan grovt delas in i hypertoni/ ateroskleros-orsakad aortasjukdom eller ha bindvävssjukdom som grund. En bikuspid klaff kan påverka flödesdynamiken i aorta och föranleda aneurysm- och/eller dissektionsbildning.Syfte: Att undersöka hur många patienter (yngre än 65 år) med misstänkt bindvävssjukdom, som utreds för bindvävssjukdom efter aortasjukdom.Metod: En retrospektiv kohortstudie gjordes på patienter som genomgått operation för thorakalt aortaaneurysm och dissektioner vid Universitetssjukhuset Örebro, USÖ åren 2006–2017, uppdelat i tre tidsperioder. Totalt granskades och bedömdes 154 journaler samt DT thorax/ bukaorta. Skattning av aterosklerosgraden gjorde jag ett försök att göra på basis av DT-bilderna och sedan lade jag upp ett poängsystem för att kunna beräkna, ifall man skulle ha missänkt bindvävssjukdom eller om genesen var hypertoni och/eller ateroskleros.Resultat: Fler genetiska utredningar gjordes under tidsperiod 3 jämfört med tidsperiod 1. Medelåldern hos patienterna med bikuspid klaff var lägre än medelåldern hos dem med trikuspid klaff.Slutsats: I utredningsfrekvens för bindvävssjukdom ses en blygsam skillnad som orsak till aortaaneurysm och dissektion under åren 2006–2017 på Kärl-Thoraxkliniken USÖ. En ökad misstanke om bindvävssjukdom som möjlig orsak till aortaaneurysm eller dissektion är något som kunde ses.

Bakgrund: Aortaaneurysm är en asymtomatisk sjukdom som främst drabbar rökande män. Sjukdomsförloppet utgörs av en långsam vidgning av aneurysmen som kan resultera i en ruptur med hög dödlighet. I Sverige kallas alla män över 65 år till screening för aortaaneurysm, i ett försök att reducera dödligheten i sjukdomen. Sjukdomen kan behandlas via konservativ behandling eller operation. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av aortaaneurysm. Metod: En litteraturstudie med induktiv innehållsanalys användes för att analysera tio artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Resultat: Efter analys av artiklarna framkom fyra teman i resultatet: Upplevelser av diagnostisering, Upplevelser av konservativ behandling, Upplevelser av det pre-operativa stadiet och Upplevelser av det postoperativa stadiet. Att diagnostiseras med aortaaneurysm reducerade patienters välbefinnande. Patienter fick inte tillräckligt med information om sjukdomen. Att infinna sig vid screening, uppföljning och operation upplevdes inte som frivilligt. Konklusion: Det är av vikt att vårdprofessionella utövar god omvårdnad genom patientinformation och upprättar en god relation med patienten. Mer forskning krävs för att kunna väga för och nackdelarna med ett nationellt screeningprogram. / Background: Aortic aneurysm is an asymptomatic disease that mainly affects smoking men. The course of the disease comprises of a slow widening of the aneurysm, which may cause a rupture that is associated with a high risk of mortality. In Sweden, all men over the age of 65 are called for screening for aortic aneurysm, to reduce the disease specific mortality. The disease can either be treated conservatively or surgically. Aim: The aim of this study was to portray patients’ experiences of aortic aneurysm. Method: A literature overview with inductive content analysis was used to analyse ten articles from the databases CINAHL, PubMed and Scopus. Result: After analysis of the articles four themes emerged: Experiences of diagnosis, Experiences of conservative treatment, Experiences of the pre-operative stage and Experiences of the post-operative stage. To be diagnosed with aortic aneurysm reduced patients’ well-being. Patients did not receive sufficient information regarding the disease. To attend screening, follow-up and operation wasn’t perceived as voluntary. Conclusion: It is important that healthcare professionals practice good care through patient-information and establish a good relationship with the affected. Further research is needed to be able to weigh the pros and cons with a national screening program.

Bakgrund: Aortaaneurysm är en vidgning på stora kroppspulsådern, en asymtomatisk diagnos som kan blir livshotande om den brister. Aneurysm kan repareras med antingen öppen kirurgi eller endoskopiskt. Män är majoriteten av dessa patienter och rökning, hjärtkärlsjukdomar samt hög ålder utgör riskfaktorer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers erfarenheter av att leva med ett aortaaneurysm. Metod: Designen är kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatartiklar söktes fram på databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo med hjälp av relevanta sökord för ämnet. Även manuella sökningar gjordes. De framtagna artiklarna lästes med hjälp Fribergs 5-stegsmodell och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju subkategorier. Resultat: Vägledning i att ha levt med aortaaneurysm, Emotionella aspekter av att ha levt med aortaaneurysm och Livet och vardagen med aortaaneurysm var de tre huvudkategorierna som framkom från analysen, och subkategorierna Information från vården, Kunskap kring diagnosen, Rädsla för diagnosen, Tankar kring döden, En framtid trots diagnos, Mötet med vården samt Begränsningar i vardagen. Information var det som var mest påtagligt och som under tidens gång visade sig kunna påverka övriga subkategorier både positivt och negativt beroende på mängd, leveranssätt och tidpunkt.  Slutsats: Genom denna litteraturöversikt visade sig erfarenheterna variera och dessa var individuella beroende på var i livet deltagaren befann sig och hur livet i övrigt var för deltagaren. Ytterligare studier behövs för att ta fram ett mer personcentrerat och individuellt tillmötesgående för personer med aortaaneurysm. / Background: Aortic aneurysm is a dilation of the aorta, an asymptomatic diagnosis that can become life-threatening if it burst. Aneurysms can be repaired with either open surgery or endoscopically. The majority of patients are men, and smoking, cardiovascular disease and old age are risk factors. Aim: The aim of the literature review was to describe people´s experiences of living with an aortic aneurysm. Method: The design is a qualitative literature review with an inductive approach. Result articles were searched on the databases CINAHL, PubMed and PsychInfo using relevant keywords for the topic. Manual searches were also performed. The produced articles were read using Friberg's 5-step model and analyzed on the basis of Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. The analysis resulted in three main categories being selected with seven subcategories. Results:  Guidance in lived aortic aneurysm, Emotional aspects in lived aortic aneurysm and Life and daily living with aortic aneurysm were the three main categories which emerged in our analysis. With the subcategories Information from the healthcare, Knowledge about the diagnosis, Fear of the diagnosis, Thoughts about death, Future despite the diagnosis, Meeting the healthcare and Obstacles in everyday life. Information was what was most noticeable and over time, it turned out to be able to influence other subcategories both positively and negatively depending on quantity, delivery method and time. Conclusion: Through this literature review, the experiences turned out to be varied and these were individual depending on where in life the participant was and how life in general was for the participant. Further studies are needed to develop a more person-centred and individualized approach for people with aortic aneurysm.

Bakgrund: I Sverige avlider varje år cirka 600 män och 200 kvinnor till följd av ett brustet abdominalt aortaaneurysm. Mellan 1.5 och 4.0 procent av alla män över 65 år drabbas av ett abdominalt aortaaneurysm och sedan år 2015 erbjuds samtliga 65-åriga män screening för aortaaneurysm. De som diagnostiseras är således vanligen äldre personer, och i takt med stigande ålder ökar även risken att drabbas av andra sjukdomar. Patientgruppen kan därför vårdas på olika typer av vårdavdelningar, vilket gör att den grundutbildade sjuksköterskan kan möta dessa patienter på många olika vårdinstanser. För att kunna ge en god och personcentrerad vård krävs en förståelse för patienternas upplevelser relaterat till sitt aneurysm samt hur det påverkar det dagliga livet för patienterna.  Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vuxna patienters upplevelser relaterat till deras abdominala aortaaneurysm, både under konservativ behandling samt postoperativt och hur det påverkar det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Artiklarna hämtades från tre olika databaser med medicin- och omvårdnadsfokus och analyserades därefter induktivt med en förenklad form av metasyntes. Resultat: Fem huvudkategorier och sju underkategorier av upplevelser hos patienter identifierades. Huvudkategorierna var: upplevelser kring behovet av information; upplevelser av att kunna lita på hälso- och sjukvården; oro, rädsla och ångest relaterat till AAA; AAAs påverkan på det dagliga livet; och möjlighet att vara delaktig i vårdprocessen. Konklusion: Litteraturöversikten visade att AAA upplevs med stor variation av patienter. Men framförallt upplever patienter en brist i information och kunskap om sitt AAA där ytterligare stöd, information och kunskap önskas av patienter.  Nyckelord: Abdominalt aortaaneurysm, Dagligt liv, Patienter, Personcentrerad vård, Upplevelser / Background: In Sweden, approximately 600 men and 200 women die each year as a result of a ruptured abdominal aortic aneurysm. Between 1.5 and 4.0 percent of all men over the age of 65 years suffer from an abdominal aortic aneurysm and since year 2015, all 65-years-old men have been offered a screening for aortic aneurysm. Those who are diagnosed are thus elderly and alongside an increasing age, the risk of being subject to other diseases also increases. The patient group can therefore be cared for in different types of care wards, which means that the undergraduate nurse can meet these patients in many different care institutions. In order to be able to provide good and person-centred care, an understanding of the patients' experiences of their aneurysm, and how it affects their daily lives, is required. Aim: The aim of this literature study was to describe adult patients' experiences related to abdominal aortic aneurysm, both during conservative treatment and postoperatively and how it affects daily life. Method: A literature study which is based on twelve scientific articles with qualitative study design. The articles were retrieved from three different databases with a focus on medicine and nursing and were thereafter analysed inductively with a simplified form of metasynthesis. Result: Five main categories and seven subcategories of patient experiences were identified. The main categories were: experiences around the need for information; experiences of being able to trust the health care; worry, fear and anxiety related to AAA; AAA's impact on daily life; and the possibility to be involved in the care process. Conclusion: The literature review shows that AAA is experienced with a large variety of patients. But above all, patients experience a lack of information and knowledge about their AAA where further support, information and knowledge is desired by patients.  Keywords: Abdominal aortic aneurysm, Daily life, Experiences, Patients, Person-centred care.

Bakgrund: Tidig upptäckt av Abdominellt aortaaneurysm (AAA) minskar dödlighet bland äldre män och kvinnor. AAA är till stor del asymtomatisk så många blir överraskade när de får en diagnos. Diagnosen medför vetskap att något inom dem växer, något som kan brista med risk för dödlig utgång. Det orsakar rädsla och osäkerhet hos patienter som plötsligt försöker förstå sin nya sjukdom. Operationen är inte riskfri från komplikationer och medför en ökad risk för mortalitet. Syftet: Syftet var att med en allmän litteraturöversikt beskriva hur upplevelsen av dagligt liv påverkas hos patienter som lever med abdominellt aortaaneurysm. Frågeställning: Hur upplever patienter som har opererats för abdominellt aortaaneurysm att det påverkar deras dagliga liv? Metod: En allmän litteraturöversikt av tolv studier med kvalitativ metod genomfördes. PubMed, Cinahl, Psychinfo och även manuell sökning användes för litteratursökning. Studierna granskades med SBU:s granskningsmall (2014) för kvalitativa studier. Studierna analyserades med inspiration av Fribergs fyra steg analysmetod, där resultat från analysen presenterades under lämpliga kategorier och subkategorier. Resultat: Resultatet gav tre teman: Upplevelser av diagnostisering, Upplevelser av konservativ behandling och Upplevelser före och efter kirurgiska behandlingar. Att diagnostisera med AAA påverkades patientens dagliga liv och livskvalitet. Patienter upplevde nedsatt förmåga att ta emot information vilket orsakade ytterligare rädslan och osäkerhet i deras liv. Konklusion: Alla patienter påverkades av diagnosen AAA och utvecklades negativa känslor, tankar samt orealistiska hanteringsstrategier. Efter kirurgiska behandling hade patienten ofta ouppfyllda förväntningar. / Background: Early detection of Abdominal Aortic Aneurysm (AAA) reduces mortality among older men and women. AAA is largely asymptomatic so many people are surprised when they are diagnosed. The diagnosis leads to the knowledge that something within them is growing, something that can break with the risk of fatal outcome. It causes fear and insecurity in patients who are suddenly trying to understand their new disease. The operation is not risk-free from complications and entails an increased risk of mortality. Purpose: The purpose was to describe with a general literature review how the experience of daily life is affected in patients living with abdominal aortic aneurysm. Question: How do patients who have had surgery for an abdominal aortic aneurysm feel that it affects their daily lives? Method: A literature review of twelve studies with a qualitative method was conducted. PubMed, Cinahl, Psychinfo and manual search were used for the literature search. The studies were reviewed with SBU's review template (2014) for qualitative studies. This were analyzed with inspiration from Friberg's four step analysis method, where results from analysis were presented under appropriate categories and subcategories. Results: The result produced three themes: Experiences of diagnosis, Experiences of conservative treatment and Experiences before and after surgical treatments. Being diagnosed with AAA affected the patient's daily life and quality of life. Patients experienced impaired their ability to receive information which caused further fear and insecurity in their lives. Conclusion: All patients were affected by the diagnosis AAA and developed negative emotions, thoughts, and unrealistic coping strategies. After surgical treatment, the patient often had unfulfilled expectations.

Today there exists two types of preventive surgical treatment procedures for Abdominal Aortic Aneurysm. In order to make an informed choice of treatment, the clinician needs to have a clear picture of how the choice will affect the patients chances of survival. In this master thesis, machine learning techniques are used to predict survival probabilities after respective treatment procedure and the performance is compared to the more conventional Kaplan-Meier estimator.  Using Danish patient data, different machine learning models for survival predictions were trained and evaluated by their performance. Administrative Brier Score was used as performance metric as the data was administratively censored. An Ensemble model consisting of one Random Survival Forest and one Neural Multi Task Logistic Regression model was shown to achieve the best performance and significantly outperformed the conventional Kaplan-Meier model. Furthermore, an approach to investigate the predicted effects of choice of treatment was introduced. It showed that on average the Ensemble model predicted the choice of treatment to have less effect on the long term survival than what the corresponding prediction using the Kaplan-Meier estimator suggested. This applies to the full patient group as well as for patients of age between 70 and 79 years. In the latter case this prediction was also shown to be more accurate. / Idag finns det två typer av förebyggande kirurgiska behandlingsmetoder för abdominal aortaaneurysm. För att göra ett välgrundat val av behandlingsmetod måste läkaren ha en tydlig bild av hur valet kommer att påverka patienternas överlevadschanser. I detta examensarbete används maskininlärningstekniker för att förutsäga överlevnadssannolikheten efter respektive behandlingsmetod och prestandan jämförs mot den mer konventionella Kaplan-Meier-estimatorn. Med hjälp av dansk patientdata tränades olika maskininlärningsmodeller avsedda för överlevnadanalys och utvärderades utifrån deras prestanda. Administrativt Brier Score användes som mätvärde då censureringen i datan skett administrativt. En Ensemble-modell bestående av en Random Survival Forest- och en Neural Multi-Task Logistic Regression-modell visade sig uppnå bäst prestanda och överträffade signifikant den konventionella Kaplan-Meier-estimatorn.  Dessutom introducerades ett tillvägagångssätt för att undersöka de predikterade effekterna av valet av behandling. Resultaten visade att Ensemble-modellen i genomsnitt förutspådde valet av behandling att ha mindre effekt på den långsiktiga överlevnaden än vad motsvarande förutsägelse med Kaplan-Meier-estimatorn föreslog. Detta både för alla patienter såväl som för patienter i åldern mellan 70 och 79 år. I det senare fallet visade sig denna förutsägelse också vara mer träffsäker.