No description available.

In this paper, binaural beats were used as stimuli to induce Gamma neural activity in the brains of 18 participants with the purpose to see if the effect enhanced memory and/or speech perception. Participants conducted a word-list recall task, followed by a speech-in-noise task under three conditions: before Gamma stimulus, after Gamma stimulus, and after a placebo stimulus. The results showed that the method works to boost Gamma neural activity, but that neither memory nor speech-perception was significantly affected by the stimulus. The conclusion is that binaural beats is unreliable as a method to enhance memory and speech-perception in humans.

Everyday people seek pleasant experiences, acting in ways they believe will lead to emotional gratification. By engaging with the world people learn about which actions lead to certain outcomes and use this information to navigate their environment. Ultimately, this knowledge helps people to improve their decision-making in order to increase positive emotions.This paper seeks to investigate this process of learning about and seeking out pleasant experiences. To understand the choices people make, I propose a theoretical framework of decision-making based on two components: learning and emotions. Reinforcement learning provides a computational model for how agents receive information from the environment about the outcome of different actions. This form of learning is coupled with psychological theories of emotion, explaining how affect plays an important role in shaping decisions.The paper describes research conducted to empirically test the validity of this approach. In the experiment, participant affect was measured during a gambling task in which participants made decisions under uncertainty. Results from the study suggest that people do in fact have affective responses to choice outcomes, and that they are able to utilize this information to improve decision-making.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka kvinnliga mellanchefers upplevelser av arbetstillfredsställelse, lojalitet mot organisationen och betydelsefulla faktorer för att vilja stanna kvar i en mansdominerad gruvindustri. Studien utgick från en kvalitativ metod och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes. Insamlade data analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna upplevde stark arbetstillfredsställelse, där betydelsefulla faktorer tolkades vara en bra chef, goda medarbetare, att passa in, känslan av att bidra, meningsfulla arbetsuppgifter, tillit, respekt, kompetensutveckling, att få uppskattning samt en positiv bild av en mansdominerad kultur. Samtliga faktorer förutom kompetensutveckling tolkades också vara betydelsefulla för varför respondenterna stannar inom gruvindustrin. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna upplevde starkast lojalitet mot sitt yrke, några mot arbetsplatsen, få mot organisationen, men ingen kände lojalitet mot gruvindustrin. Faktorer som tolkades påverka respondenternas lojalitet var att de relaterade till organisationens värderingar, hade meningsfulla arbetsuppgifter samt upplevde en känsla av förpliktelse till sociala relationer. / The purpose of the study was to examine how female middle managers perceived their job satisfaction, their organizational commitment and important factors to want to stay in a male-dominated mining industry. The purpose was examined by a qualitative method where data was collected from seven semi-structured interviews. Data was analyzed by using an inductive thematic analysis. The result showed that the majority of the participants experienced a strong job satisfaction. Important factors to experience a strong job satisfaction was perceived to be a good manager, great co-workers, to fit in, a sense of contributing, meaningful task assignments, trust, respect, competence development, to get appreciation and a positive idea of a male-dominated culture. All of the above-named factors except competence development was perceived to be important for why the respondents stay in the mining industry. The result showed that the majority of the participants experienced the strongest loyalty towards their profession, a few felt loyalty towards the workplace, very few towards the organization but none experienced loyalty towards the mining industry. Factors which impacted the loyalty of the participants was to relate to the values of the organization, having meaningful task assignments and the sense of obligation towards social relations.

Mötesögonblicket har av The Boston Process of Change Study Groups beskrivits som den huvudsakliga förändrande faktorn i psykoterapiprocessen. Åtta psykoanalytiskt utbildade psykoterapeuter intervjuades om sina upplevelser av fenomenet mötesögonblick. Materialet analyserades med en kvalitativ metod, (Interpretative Phenomenological Analysis), (IPA), i syfte att undersöka både gemensamma och individuella upplevelser av fenomenet och dess betydelse i den psykoterapeutiska processen. Från resultatet framkommer mötesögonblicket som en stund då patient och terapeut upplevs vara på samma plats som inringas av en fördjupad närvaro kring vad som sker mellan och inom dem både och ett mer sant och öppet utbyte.  Terapeuten kommer nära men ändå vara sig själv, bli en motpart i patientens själsliv.   Mötesögonblicket, den fördjupade närvaron och utbytet, väcker kontakt med och stärker förbindelser fler aspekter av patientens personlighet: fler sidor hos patienten gör erfarenhet av att få äga rum i relation till terapeuten. Mötesögonblicken kan därför tjäna som knutpunkter i den terapeutiska processen, genom att knyta ihop aspekter av det föregående arbetet till en igenkännbar gestalt, något som för första gången går att tala om, vilket blir ett fönster eller ingång till ett fortsatt arbete. I diskussionen tecknas den gemensamma platsen som ett intersubjektivt landskap av ömsesidigt inflytande och en gradvis mognande igenkännandeprocess där patient och terapeut genom att försätta sig i resonans kan gestalta, synliggöra, uppmärksamma och bemöta fler aspekter av patienten.

Denna studie är en del av ett forskningsprojekt inom Katastrofmedicinskt centrum (KMC) som gårut på att undersöka hur arbetet med omvärldsanalys av samhällsviktig verksamhet utförs av engrupp inom KMC . Ett antal befattningshavare inom KMC med uppdrag att göraomvärldsbevakning och omvärldsanalys intervjuades. Intervjuerna spelades in ochtranskriberade s. Datamängden bestående av transkriberingar analyserades med hjälp av tematiskanalys och förutbestämda teman för att kartlägga data kopplat till dessa teman.En verksamhetsteoretisk ansats tillämpades och ett aktivitetssystempopulerades baserat påresul tatet av den tematiska analysen. Aktivitetssystemet beskrev vilka intressenter, processer ocharbetssätt som framkommit via intervjuerna och ökade förståelsen för hur omvärldsbevakning ochomvärldsanalys görs inom KMC.Studiens resultat kommer attanvändas inom forskningsprojektet som en första ansats i arbetet medkunskapsinhämtningen om processen omvärldsbevakning och omvärldsanalys inom KMC. / This study is part of a research project within the Center for Disaster Medicine and Traumatology (KMC) which aims to investigate the process of intelligence analysis in traumatology of vital societal functions within KMC. A number of employees within KMC with assignments to conduct intelligence analysis in traumatology were interviewed. The interviews were recorded and transcribed. The data set consisting of transcripts was analysed using thematic analysis and predefined themes to find and map data related to these themes.An activity theory approach was applied and an activity system was created based on the results of the thematic analysis. The activity system described the stakeholders, processes and working methods that emerged through the interviews and increased the understanding of how intelligence analysis is done within KMC.The results of the study will be used in the research project as a first approach in the work to increase the knowledge about the process of external monitoring and external analysis within KMC.

Educating medical laypeople in first aid for massive bleeds improves the injured person’s chance of survival when they act as an immediate responder. Although research has been done on different stressors that affect the medical laypeople’s first aid ability, the effect of cold remains unexplored. Cold has been found to decrease finger dexterity and could hence have a negative effect on the first aid ability. This study investigates the potential effect of cold on medical laypeople’s tourniquet application ability and their experienced stress. The results show that 8 degrees C hand-skin temperature significantly increases the total time and time until bleeding control is achieved. Cold exposure can decrease the chance of survival for the injured person when an immediate responder provides first aid for a massive bleed. Future research should therefore be aimed at finding suitable mitigation strategies for the effect and testing their viability in the presence of additional stressors.

Till följd av COVID-19-pandemin och dess restriktioner för att minska smittspridningen har universitet i Sverige behövt stängas. Universitetsutbildningar har övergått till distansundervisning och det råder idag en brist på studier som undersöker hur studenter ställer sig till de förändringar som genomförts. Syftet med denna studie var huvudsakligen att samla in information, undersöka och analysera hur universitetsstudenter ställde sig till hemstudierna som infördes till följd av COVID-19. Studien syftade även till att undersöka om någon av personlighetsdimensionerna i femfaktorteorin hade ett samband med önskan att studera hemifrån. Empiri samlades in med hjälp av en enkät som besvarades av 67 universitetsstudenter. Resultaten visade att upp emot nästan hälften av studenterna ställde sig positivt till distansstudier medan ungefär en tredjedel ställde sig negativt. Vidare fanns det ett samband mellan synen på hemstudier och personlighetsdimensionerna extraversion, agreeableness, conscientiousness och openness. Studiens viktigaste slutsatser är att en relativt stor andel, över 40% av studenterna föredrog hemstudier, att de individer som skattade högt inom extraversion föredrog i signifikant större utsträckning distansstudier och kände sig signifikant mindre ensamma än de som skattade lågt. Slutligen var personlighetsdimensionen neuroticism minst användbart för att predicera synen på distansstudier.

No description available.

Trafikolyckor är ett stort problem som drabbar många människor. Tidigare forskning visar att vanliga orsaker till att olyckor sker i trafiken är höga hastigheter och mänskliga faktorer. Utryckningsfordon som till exempel ambulans färdas vid larm vanligen i höga hastigheter och är därför beroende av att medtrafikanter lämnar fri väg för att de ska kunna utföra sitt arbete effektivt och trafiksäkert. Tidigare forskning har visat att sirener och blåljus inte är tillräckligt uppmärksamhetsväckande, vilket leder till att bilförare upptäcker utryckningsfordon för sent. Denna studie undersökte därför effekten av ett framtaget varningsmeddelande (Emergency Vehicle Approaching message, EVAM) som tillsammans med sirener och blåljus ska förbereda bilister på att utryckande fordon ankommer. Studien undersöker även vilka stress- och trafikerfarenhetsfaktorer som påverkar hur lämpligt bilförare agerar i olika utryckningssituationer samt relationen mellan trafikerfarenhet, stress, EVAM och hur lämpligt bilförare agerar. Data från 9541 svenska bilförare samlades in genom en annonserad enkätundersökning på Facebook och Instagram. Resultatet visade att EVA-meddelandet genererade ett lämpligare agerande bland alla undersökta bilförare i ett av fyra trafikscenarion. Resultatet visade även att EVA-meddelandet bidrar till att novisa förare agerar lämpligare medan erfarna förares lämplighet inte påverkas signifikant. Studien kom även fram till att det krävs olika typer av erfarenhet för att agera lämpligt i olika situationer. Körvana och trafikerfarenhet kan även minska bilförares hypotetiska stressnivå i utryckningssituationermedan EVA-meddelandet inte påvisade någon effekt. Framtida forskning bör studera EVAmeddelandets effekt i andra trafikscenarion än de som undersökts i denna studie och kan med fördel undersöka bilförares fysiska respons i en verklig eller framtagen miljö i körsimulator.