Sammanfattning Författare: Catarina Cuibe Titel: Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor påverkar hälsan. Kurs: Projektkurs i arbetshälsovetenskap, magisternivå Lärosäte: Högskolan i Gävle. Socialsekreterare är en yrkesgrupp där sjukskrivningar är vanligt förekommande på grund av tillstånd som orsakats av en pressad arbetssituation. De beskrivningar som ges idag gällande socialsekreterares arbetssituation tyder på att det finns behov av att titta närmare på faktorer som påverkar hälsa hos socialsekreterare. Flera studier visar att sociala relationer till arbetskollegor har betydelse för socialsekreterares hälsa. Det saknas dock en djupare förståelse och förklaring till vad det är i de sociala relationerna som påverkar hälsan utifrån socialsekreterares eget perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever och beskriver de sociala relationerna till arbetskollegor och hur relationerna till arbetskollegor påverkar hälsan. Den metod som använts för att besvara syftet var öppna intervjuer med fem  socialsekreterare. Resultatet visade att känslan av utsatthet och utlämnande reduceras när det finns en stödjande arbetsgrupp. Fungerande relationer till kollegor uppfattades bidra till en känsla av att inte behöva vara ensam med alla svåra bedömningar/beslut, alla tunga möten, den höga arbetsbelastningen och så vidare. Minskad känsla av att vara utlämnad påverkar hälsan genom att det leder till mer energi och ork, mindre stress och oro samt att arbetstrivsel ökar. Denna studie visar vad i de sociala relationerna som är viktiga för hälsa. Den kunskap som studien ger är ett viktigt bidrag till ledning och styrning av socialtjänsten. Genom att veta vilka aspekter av relationerna som är viktiga kan fokus läggas på att arbeta med dessa i arbetsgruppernas olika processer. Detta ökar möjligheten till en välmående organisation med långsiktig ekonomisk hållbarhet. / The aim of this study was to examine how social workers experience and describe the social relations with work colleagues and how relationships with coworkers affects selfperceived health. The methodology used was qualitative interviews with five social workers. The result shows that the sense of vulnerability is reduced when there is a supporting workgroup. Working relationships with colleagues are perceived to contribute to a feeling that one is not alone with all the difficult decisions, all heavy meetings, the high workload, and so on. Reduced sense of disclosure affects well being by leading to more energy, less stress and anxiety,  job satisfaction increases, and so on. Conclusions drawn from the study is that the good social relationships with colleagues are essential in the work of social workers to health and to be able to do a good job. This study, together with previous research shows that it is important to work on relationships with colleagues in the workplace and develop the quality of social support.

Bakgrund: På akutmottagningen använder sjuksköterskor triageriktlinjer för att bedöma hur akut patienters sjukdomstillstånd är. Triage är en komplex uppgift som kräver kritiskt tänkande och medicinsk kunskap. Sjuksköterskor har en viktig roll i patienters upplevelse av att söka vård på akutmottagningen. Syfte: Syftet var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskors triagearbete på akutmottagningen. Metod: Vald metod var litteraturöversikt med både kvalitativa- och kvantitativa artiklar. Datamaterialet bestod av nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar Resultat: Vid analysen identifierades fyra teman. Dessa var Sjuksköterskors sätt att arbeta med triage, Sjuksköterskors kollegor i triagearbetet, Sjuksköterskors arbetsmiljö i triagearbetet samt Sjuksköterskors förhållningssätt till patienter i triagearbetet. Konklusioner: Tillsammans kan sjuksköterskor stärka professionen och blir säkrare i sina triagebeslut. Sjuksköterskor behöver ha en god självkännedom. Sjuksköterskor har behov av att organisationen ger rätt förutsättningar för att god vård ska kunna bedrivas. Resultatet tyder på att mer forskning inom ämnet behövs för att utveckla sjuksköterskors roll i triagearbetet på akutmottagningen. / Background: Nurses use triage guidelines to sort patients who seek care in the emergency department. It is a complex situation which demands critical thinking and medical knowledge. Nurses play an important role in patients’ experience of seeking care in the emergency department. Aim: To gather and identify research which describes nurses’ triage work in the emergency department. Method: The chosen method was a literature review. The data consisted of nine qualitative and three quantitative studies. Results: Four themes were identified through the analysis. These where Nurses’ way of working with triage, Nurses’ work related relationships in their triage work, Nurses’ work environment in their triage work and Nurses’ attitudes to patients in their triage work. Conclusions: If nurses work together they can strengthen the profession and be more confident in their triage decisions. Nurses need to have good self-knowledge. If good health care is to be conducted, nurses need the administration to provide the right conditions. The study suggest that more research is needed, which can develop nurses’ role in the triage work in the emergency department.

Abstract The aim of the present study was to investigate what kind of factors contributed to motivate a group of nurses at a nursing home in western Sweden to to perform their work. Furthermore, the authors wanted to investigate whether the staff nurses felt that the leader helped to increase or reduce the perceived motivation to perform such work, and the way in which staff nurses perceived their relationship to the leader. The study is based on Herzberg's (1959) two-factor theory, Hackman and Oldham's (1980) work designs theory and Leader-member exchange (LMX) theory, and those theories are the basis of the study's structure. The study was of a qualitative property, interviews were conducted with seven nurses and was structured, the questions concerned their subjective experience of motivating factors in their everyday work. The results of this study demonstrated that respondents experienced confirmation, the meaningfulness of the work, work colleagues, beneficiaries of care and residents' families as contributing factors to motivate them in their daily work. It was also found in the results of the study that respondents considered the leader as a factor reducing the motivation to carry out their daily work, as the respondents also felt the relationship with the leader to be very limited. The analysis also identified a new category that the authors have chosen to call "resistance".