Arbetslösa individer upplever stress som kopplas till ekonomin, lägre hälsa/självkänsla, depression och mindre behövda på arbetsmarknaden. Syftet studien var att undersöka skillnader i stress mellan arbetslösa män och kvinnor med avseende på om de upplever sig stressade av att vara arbetslösa inför sin omgivning. En kvantitativ studie med 84 arbetssökande; vid en arbetsförmedling i Mellansverige deltog i undersökningen. Ett resultat visade att deltagarnas självkänsla kan påverka stressen snarare än tvärtom. Resultatet visade att högre självkänsla kan dämpa stressen. Män och kvinnor är lika stressade utan ett jobb; kvinnorna upplevde stress av att vara arbetslösa inför familjen och männen inför arbetsgivare samt att inte kunna bidra som kommuninnevånare till kommuns ekonomi. Upplevelsen av stress över arbetslöshet är en hälsofara för könen. Ytterligare forskning vore intressant att genomföra för att belysa problemet eftersom stressen som arbetslösa individer upplever är omfattande och kan leda till mer utanförskap. Keywords: unemployment, stress, gender, labourmarket, self-esteem.

<p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2000, Härtill 6 uppsatser</p> / digitalisering@umu

<p>Bakgrund: Ungdomsarbetslösheten har blivit ett allt mer uppmärksammat problem under senare tid. Vissa hävdar att en av orsakerna är mismatch på arbetsmarknaden, dvs. att arbetssökande och lediga jobb inte hittar varandra. Denna utsaga intresserade oss och ligger till grund för vår valda frågeställning. Dessutom har vi under de senaste två åren sett tecken på en konjunkturuppgång men samtidigt en eftersläpning i sysselsättningen, däribland ungdomar.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är om man kan förklara den ökade ungdomsarbetslösheten under åren 2001-2005 med hjälp av att studera matchningsineffektiviteter på arbetsmarknaden.</p><p>Metod: Detta gör vi med hjälp av att data över vakanser och arbetslöshet i åldrarna 20-24. Dessa använder vi som underlag när vi skall skatta den s.k. Beveridgekurvan som vi använder oss av som teoretisk referensram. Denna kurva studerar sambandet mellan vakanser och arbetslöshet. Utifrån denna studerar vi hur antalet vakanser påverkar arbetslösheten. Gör den inte det så har vi en förändring av sambanden mellan vakanser och arbetslösa som kan tolkas som matchningsineffektiviteter på arbetsmarknaden mellan våra två tidsperioder. Vi har också en jämförelsegrupp: arbetslösa i åldrarna 25-44 för att titta på relativa skillnader mellan båda grupperna gällande relativlöner. Vi har även valt studera data på utbildningsnivån hos ungdomar. Vi har även reflekterat över lagstiftningens påverkan.</p><p>Resultat: Vi har observerat en ökad mismatch i perioden 2001-2005 jämfört med 1992-2000 bland ungdomar i åldrarna 20-24 år. Bland de vuxna gruppen i åldrarna 25-44 år har vi sett en förbättrad matchning i samma jämförande perioder.</p><p>Slutsatser: Den viktigaste slutsatsen är att de ökade matchningsineffektiviteterna på arbetsmarknaden kan hjälpa till att förklara den senaste tidens (2001-2005) ökade ungdomsarbetslöshet. Vi kan dock inte helt och hållet säkerställa överförbarheten i dessa resultat då vi har problem i vårt dataunderlag.</p><p>Lagstiftningar som medför mindre flexibla anställningsformer kan också hjälpa till att förklara eftersläpningarna under konjunkturcyklerna.</p>

<p>I uppsatsen undersöks hur statens förhållande till de arbetslösa har förändrats; från brännmärkning av de arbetslösa i 1500-talets England till att staten under 1900-talet kom att ta ett allt större ansvar för att arbete skapades åt alla genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.</p><p>Uppsatsen inleds med ett brett perspektiv på hur synen på de arbetslösa har förändrats under århundradenas gång. Fokus smalnar sedan av mot hur Sverige under 1900-talets första årtionden förhöll sig till de arbetslösa för att därefter ytterligare smalna av mot en kommuns förhållande gentemot de arbetslösa.</p><p>Kommunen som undersöks är Arvika och tiden som undersöks är sekelskiftet 1900 fram till början av 1940-talet.</p><p>Under den tid som undersöks kom staten att få ett allt större inflytande över medborgarnas liv och det är då som välfärdstaten skapas, det som socialdemokraterna kom att kalla Folkhemmet.</p><p>Teorin för uppsatsen är att staten under uppbyggandet av välfärdstaten införde en normering av medborgarna genom arbetslöshetspolitiken. Det staten ville skapa var skötsamma lönearbetare och ett av medlen man använde var nödhjälpsarbeten.</p><p>Uppsatsen undersöker om statens önskan av normering av dess medborgare går att spåra i de handlingar som i Arvika kommuns arkiv rör arbetslöshetsfrågan. Vidare undersöks om statens alltmer ökande inflytande över medborgarna begränsade Arvika kommuns agerande gentemot de arbetslösa. Undersöks görs också vilka nödhjälpsarbeten kommunen satte igång och vilka personer som fick ta del av dem.</p><p>Uppsatsen ger inte enbart röst åt staten och kommunen, även de som var arbetslösa under undersökningens tidsperiod ges en röst. Det som då undersöks är hur de arbetslösa såg på sin situation och om de på något sätt kände av den normering som arbetslöshetspolitiken gick ut på.</p><p>Avslutningsvis diskuteras vad som kommer att hända med välfärdsstaten, när det löfte den vilar på inte längre går att uppfylla, det vill säga full sysselsättning åt medborgarna.</p>

No description available.

No description available.

Bakgrund: Ungdomsarbetslösheten har blivit ett allt mer uppmärksammat problem under senare tid. Vissa hävdar att en av orsakerna är mismatch på arbetsmarknaden, dvs. att arbetssökande och lediga jobb inte hittar varandra. Denna utsaga intresserade oss och ligger till grund för vår valda frågeställning. Dessutom har vi under de senaste två åren sett tecken på en konjunkturuppgång men samtidigt en eftersläpning i sysselsättningen, däribland ungdomar. Syfte: Syftet med denna uppsats är om man kan förklara den ökade ungdomsarbetslösheten under åren 2001-2005 med hjälp av att studera matchningsineffektiviteter på arbetsmarknaden. Metod: Detta gör vi med hjälp av att data över vakanser och arbetslöshet i åldrarna 20-24. Dessa använder vi som underlag när vi skall skatta den s.k. Beveridgekurvan som vi använder oss av som teoretisk referensram. Denna kurva studerar sambandet mellan vakanser och arbetslöshet. Utifrån denna studerar vi hur antalet vakanser påverkar arbetslösheten. Gör den inte det så har vi en förändring av sambanden mellan vakanser och arbetslösa som kan tolkas som matchningsineffektiviteter på arbetsmarknaden mellan våra två tidsperioder. Vi har också en jämförelsegrupp: arbetslösa i åldrarna 25-44 för att titta på relativa skillnader mellan båda grupperna gällande relativlöner. Vi har även valt studera data på utbildningsnivån hos ungdomar. Vi har även reflekterat över lagstiftningens påverkan. Resultat: Vi har observerat en ökad mismatch i perioden 2001-2005 jämfört med 1992-2000 bland ungdomar i åldrarna 20-24 år. Bland de vuxna gruppen i åldrarna 25-44 år har vi sett en förbättrad matchning i samma jämförande perioder. Slutsatser: Den viktigaste slutsatsen är att de ökade matchningsineffektiviteterna på arbetsmarknaden kan hjälpa till att förklara den senaste tidens (2001-2005) ökade ungdomsarbetslöshet. Vi kan dock inte helt och hållet säkerställa överförbarheten i dessa resultat då vi har problem i vårt dataunderlag. Lagstiftningar som medför mindre flexibla anställningsformer kan också hjälpa till att förklara eftersläpningarna under konjunkturcyklerna.

Arbete - ”Ett lyckligt tillstånd” Sammanfattning   Bakgrunden till den här studien var att den undersökta kommunen har hög arbetslöshet och har valt ett förfarande av arbetslösa bidragstagare som visat goda resultat ur ett samhällsperspektiv. Klienternas perspektiv blev fokus för studien. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om betydelsen av insatsen Råd och Stöd från Socialtjänsten, på Resurscentrum, ur ett klientperspektiv. Den undersökningsmetod som användes var kvalitativa intervjuer med nuvarande och tidigare deltagare på Resurscentrum, utifrån en intervjuguide. Resultatet visade att fyra av fem klienter såg positivt på sin anställning på Resurscentrum, medan en klient inte alls var nöjd. De positiva förändringar som intervjupersonerna hänförde till sin anställning var att de stärkts som människor, yrkesmässigt och socialt, men framförallt på det personliga planet. De sa sig se ljusare på framtiden. Den viktigaste slutsatsen som framkom var att människor föredrar att arbeta framför att tillgodose sin försörjning som bidragstagare.   Nyckelord: arbetsrehabilitering, arbetslöshet, aktiveringspolitik, socialbidrag / Work - ”A happy state of mind” Abstract   The purpose of this study was to reach an increased knowledge about the meaning of the municipal efforts, in the work oriented rehabilitation called Resurscentrum. The client’s perspective became the focus of interest in this thesis. The empirical material consists of five qualitative interviews with previous and current clients at Resurscentrum. The interviews were preformed out of an interview guideline. The results showed four out of five clients being satisfied with their employments while one client was very critical. The clients recalled several positive changes to their employments such as growing as human beings, both according to work and their social life. Statements showed a belief in a brighter future for all of the clients. The most important conclusion was the fact that people prefer working instead of receiving social allowances.   Keywords: work rehabilitation, unemployment, activation politics, social allowance

Bakgrund. Den svenska arbetsmarknaden har historiskt sett präglats av låg arbetslöshet och hög sysselsättningsgrad, men i samband med ekonomiska nedgångar har traditionen av låg arbetslöshet förändrats. Till följd av ökad arbetslöshet ökade kommuners kostnader för bland annat socialbidrag, vilket lett till ökat krav på såväl statliga som kommunala aktiveringsåtgärder av arbetslösa. Genom att erbjuda arbetsmarknadspolitiska åtgärder vill den undersökta kommunen skapa möjligheter för arbetslösa individer att nå genförsörjning. Syfte. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka deltagares och ansvarigas upplevelser av de arbetsmarknadsåtgärder som erbjuds inom ramen av kommunal verksamhet. Vidare ämnar uppsatsen att försöka förstå arbetsmarknadsåtgärder utifrån faktisk anställningsbarhet, anställningsbarhet som diskurs samt utvecklingen av välfärdsstaten. Metod. En kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer har använts för att framställa empiriskt material. Urvalet representeras av sju respondenter, varav fyra är ansvariga för kommunens arbetsmarknadsåtgärder och tre är eller har varit deltagare i någon av kommunens åtgärder. Resultat. Resultatet visar att både deltagare och ansvariga har en samstämmig bild av insatsernas utformning och deltagarnas upplevelser av åtgärderna är generellt sett positiva. De ansvariga belyser vid flertalet tillfällen vikten av individens egen vilja och ansvar i att delta i åtgärden. Vidare ses också motivation som en viktig del i genomförandet av åtgärden. Att målet med åtgärden är att uppnå anställningsbarhet är inte direkt uttalat men kännetecken finns för att påstå att detta är en viktig del i arbetet arbetsmarknadsenheten genomför. Gällande välfärdsstaten och nya liberala inslag, kan vi se att det råder ett ökat ansvarstagande angående individens eget ansvar i att skaffa ett arbete. / Background. The Swedish labour market has historically been characterized by low unemployment and high employment rates but during economic downturns, the tradition of low unemployment has changed. As a result of increased unemployment public costs enhanced including social assistance, which put increased demands on the government as well as public activation programs of the unemployed. By offering labour market programs the investigated municipality in this study wants to create opportunities for unemployed individuals to achieve self-sufficiency. Purpose. The purpose of this paper is to examine participants' and supervisors' perceptions of the labour market measures offered in the studied municipality. Furthermore, the paper intends to try to understand the labour market based on employability and welfare states. Method. A qualitative approach in the form of semi-structured interviews was used to produce empirical material in this study. Seven respondents, four of which are responsible for the public labour market processes, and three are or have been participants in one of the municipality's actions. Results. The results show that both participants and managers have a consistent picture of the interventions design and participants' perceptions of the measures are generally positive. Those responsible highlights on several occasion the importance of the individual's own will and responsibility to participate in the action. Further, also seen motivation as an important part of the implementation of the action. The objective of the measure is to achieve employability is not directly stated, but the characteristics are claiming that this is an important part of the social unit performs. Regarding the welfare state and the new liberal elements, we can see that there is a greater responsibility regarding individual responsibility in providing employment.

Denna studie handlar om ungdomsarbetslösheten i Karlskrona. Anledningen till att jag har valt att skriva om detta ämne är med bakgrund av att i september år 2013 har Karlskrona landets högsta ungdomsarbetslöshet. Syftetmed studien är att undersöka hur arbetslösa ungdomar i Karlskrona upplever att samhället arbetar med insatser som kan leda till sysselsättning och om de får hjälp med att bibehålla sin motivation under arbetslösheten. Undersökningens metod är i form av fyra intervjuer med arbetslösa ungdomar i Karlskrona. Resultatet av intervjuerna ställs mot olika teoretiska utgångspunkter. Undersökningen visar att de intervjuade upplever ett missnöje med hjälp och insatser under deras tid som arbetslösa. Några generella slutsatser kan dock inte dras. Slutsatsen är att det saknas initiativ som instegsjobb, tidig praktik och information om pågående och planerade projekt. Avsaknaden av ett motivationsarbete finns och kan vara en faktor till fortsatt arbetslöshet.