• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 285
  • 18
  • Tagged with
  • 303
  • 99
  • 87
  • 57
  • 51
  • 49
  • 43
  • 43
  • 42
  • 42
  • 36
  • 29
  • 29
  • 29
  • 26
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Könsskillnader i arbetslöshet : En ekonometrisk analys av Sveriges kommuner / Gender Gaps in Unemployment : An Econometric Analysis of the Municipalities in Sweden

Gustafsson, Mimmi, Holmgren, Joel January 2014 (has links)
Under den ekonomiska krisen i Sverige på nittiotalet skedde två trendbrott på den svenskaarbetsmarknaden. Den totala arbetslösheten steg markant för att sedan ligga kvar på betydligthögre nivåer än tidigare, och dessutom förändrades arbetslöshetens sammansättning. Innankrisen var män arbetslösa i mindre utsträckning än kvinnor men från och med krisens utbrotthar män tenderat att vara mer arbetslösa än kvinnor. Syftet med denna uppsats är att utredavad könsskillnaderna i arbetslösheten i Sveriges kommuner beror på.En ekonometrisk analys av Sveriges kommuner ligger till grund för studien och genomförsmed en Fixed Effects-modell. Datamaterialet som ligger till grund för studien avser åren1996-2012 och är uppdelat på kommunnivå. Kvoten mellan mäns och kvinnors arbetslöshetfungerar som beroendevariabel och förklaras av variabler för olika näringsgrenar,utbildningsnivå, andelen kvinnor i kommunen och kommunfullmäktige, andelen individermed utländsk bakgrund, kommunens nettoinvesteringar samt bruttoregionprodukten iSveriges län. Resultaten visar att en könssegregerad arbetsmarknad påverkar könsskillnader i arbetslöshet.Män påverkas generellt sett mer av förändringar i andelen anställda i olika näringsgrenar änkvinnor. När det gäller utbildning minskar kvoten mer ju högre utbildningen är och attkoefficienten blir negativ beror på att kvinnors arbetslöshet ökar mer än mäns. Vidare harandelen individer med utländsk bakgrund i en kommun en negativ inverkan på kvoten, vilketäven gäller kommunens nettoinvesteringar samt bruttoregionprodukten. Andelen kvinnor i enkommun har positiv effekt på kvoten medan andelen kvinnor i kommunfullmäktige ärinsignifikant. Baserat på detta resultat bör beslutsfattare som vill minska könsskillnaderna iarbetslösheten arbeta för att könssegregeringen på arbetsmarknaden och skillnaderna mellanpojkar och flickor i skolan minskar, för att integreringen av nyanlända förbättras och attkönssammansättningen i förtroendevalda församlingar blir jämnare. Åtgärder som dessaskulle kunna minska arbetslösheten samtidigt som jämställdheten ökar.
12

Unemployment, employment commitment and well-being : the psychosocial meaning of (un)employment among women and men

Nordenmark, Mikael January 1999 (has links)
<p>Diss. Umeå : Umeå universitet, 1999</p> / digitalisering@umu
13

Arbetslöshet i Trollhättan 1880-1910 : en studie om de arbetslösas, arbetarnas, arbetsgivarnas och kommunens åtgärder angående arbetslöshet / Unemployment in Trollhättan 1880-1910 : A study about the unemployed, the workers, the employees and the municipality’s provision concerning unemployment

Dauksz, Sandra January 2011 (has links)
This is an essay about unemployment in Trollhättan during the period 1880-1910. In my essay I write about what was made to help the ones who were unemployed. I ask the questions: What did the society, the workers and last but not least the unemployed themselves do? My conclusion is that some things were done. For example were The Labor Unions in their growth and economical support from them and the county could help some people. Nevertheless there were, of course, hard times for the one who didn´t have a job.
14

Arbete - skyldighet eller rättighet : Arbetslösheten och det framväxande välfärdssamhället ur ett Arvikaperspektiv

Fjaestad, Helén January 2006 (has links)
I uppsatsen undersöks hur statens förhållande till de arbetslösa har förändrats; från brännmärkning av de arbetslösa i 1500-talets England till att staten under 1900-talet kom att ta ett allt större ansvar för att arbete skapades åt alla genom en aktiv arbetsmarknadspolitik. Uppsatsen inleds med ett brett perspektiv på hur synen på de arbetslösa har förändrats under århundradenas gång. Fokus smalnar sedan av mot hur Sverige under 1900-talets första årtionden förhöll sig till de arbetslösa för att därefter ytterligare smalna av mot en kommuns förhållande gentemot de arbetslösa. Kommunen som undersöks är Arvika och tiden som undersöks är sekelskiftet 1900 fram till början av 1940-talet. Under den tid som undersöks kom staten att få ett allt större inflytande över medborgarnas liv och det är då som välfärdstaten skapas, det som socialdemokraterna kom att kalla Folkhemmet. Teorin för uppsatsen är att staten under uppbyggandet av välfärdstaten införde en normering av medborgarna genom arbetslöshetspolitiken. Det staten ville skapa var skötsamma lönearbetare och ett av medlen man använde var nödhjälpsarbeten. Uppsatsen undersöker om statens önskan av normering av dess medborgare går att spåra i de handlingar som i Arvika kommuns arkiv rör arbetslöshetsfrågan. Vidare undersöks om statens alltmer ökande inflytande över medborgarna begränsade Arvika kommuns agerande gentemot de arbetslösa. Undersöks görs också vilka nödhjälpsarbeten kommunen satte igång och vilka personer som fick ta del av dem. Uppsatsen ger inte enbart röst åt staten och kommunen, även de som var arbetslösa under undersökningens tidsperiod ges en röst. Det som då undersöks är hur de arbetslösa såg på sin situation och om de på något sätt kände av den normering som arbetslöshetspolitiken gick ut på. Avslutningsvis diskuteras vad som kommer att hända med välfärdsstaten, när det löfte den vilar på inte längre går att uppfylla, det vill säga full sysselsättning åt medborgarna.
15

<em>”Arbetslöshet är för mig någonting negativt, ett samhällsproblem. Alla bör ha möjlighet att få jobba”. </em> : - En studie om hur tre ungdomar upplever sin arbetslöshet.

Larsson, Camilla, Lucau, Sadrina January 2009 (has links)
<p>SAMMANFATTNING: Den rådande lågkonjunkturen påverkar ungdomars arbetsmöjligheter negativt. Studien är avgränsad till ungdomar mellan 18-24 år med en halvstrukturerad intervjuform. Syftet med detta arbete var att med hjälp av meningskategorisering kunna tolka arbetslösa ungdomarnas upplevelser kring sin arbetslöshet från den insamlade datan. Studien är alltså kvalitativ och har genomförts med tre arbetslösa ungdomar i form av dagboksskrivande i tio dagar och ett kompletterande frågeformulär. Resultat som framkommit är att ungdomarna är missnöjda med sin situation som arbetslösa. De vill gärna klara sig själva och inte vara beroende av andra för att klara sin egen försörjning. En stor besvikelse riktats mot Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och a-kassan. Ungdomarna har dock en ljus framtidstro med olika motivationskällor för att nå dit. Med studien vill vi se till de enskilda individernas upplevelser snarare än att generalisera alla ungdomar som befinner sig i liknande situationer.</p>
16

”Arbetslöshet är för mig någonting negativt, ett samhällsproblem. Alla bör ha möjlighet att få jobba”. : - En studie om hur tre ungdomar upplever sin arbetslöshet.

Larsson, Camilla, Lucau, Sadrina January 2009 (has links)
SAMMANFATTNING: Den rådande lågkonjunkturen påverkar ungdomars arbetsmöjligheter negativt. Studien är avgränsad till ungdomar mellan 18-24 år med en halvstrukturerad intervjuform. Syftet med detta arbete var att med hjälp av meningskategorisering kunna tolka arbetslösa ungdomarnas upplevelser kring sin arbetslöshet från den insamlade datan. Studien är alltså kvalitativ och har genomförts med tre arbetslösa ungdomar i form av dagboksskrivande i tio dagar och ett kompletterande frågeformulär. Resultat som framkommit är att ungdomarna är missnöjda med sin situation som arbetslösa. De vill gärna klara sig själva och inte vara beroende av andra för att klara sin egen försörjning. En stor besvikelse riktats mot Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och a-kassan. Ungdomarna har dock en ljus framtidstro med olika motivationskällor för att nå dit. Med studien vill vi se till de enskilda individernas upplevelser snarare än att generalisera alla ungdomar som befinner sig i liknande situationer.
17

Jämställd arbetslöshet : Arbetssökandes plats i arbetsrätten och diskriminering vid tjänstetillsättningar.

Almgren, Maja January 2015 (has links)
No description available.
18

Arbetspraktik : Från utanförskap till framtidstro / Work experience placement : From social exclusion to hope for the future

Geijer, Isabella, Olsson, Ellinor January 2016 (has links)
Arbetslöshet är ett omtalat ämne som berör ett stort antal individer. För att underlätta för individer i arbetslöshet att återvända till arbetsmarknaden tillämpas bland annat arbetspraktik. Föreliggande studie syftar till att öka kunskapen om hur arbetspraktik tillhandahålls på organisationen Myrorna. Dessutom syftar studien till att ge en inblick i de praktiserande individernas uppfattning om arbetspraktik, med återblick till individens situation innan och vilka möjligheter de ser i framtiden. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med individer som genomför arbetspraktik på Myrorna samt deras arbetsledare. Resultatet av föreliggande studie visar på att arbetspraktiken som tillhandahålls på Myrorna är strukturerad och givande samt uppskattad av de som praktiserar. Individerna som genomför arbetspraktiken uttrycker att den ökar deras anställningsbarhet och självkänsla. Vidare visar studiens resultat på att individer som genomför arbetspraktik befinner sig i en komplex situation gentemot arbetsmarknaden. Individerna har en sysselsättning men definieras samtidigt som arbetslös.
19

Kan den blinde leda den halte? : En studie av några deltagares upplevelse av Personalstödsprojektet

Backlund, Helena January 2006 (has links)
<p>Personalstödsprojektets grundläggande idé är att en arbetslös matchas med en sjukskriven som vill och har möjlighet att återkomma till sitt arbete, eller med någon som ligger i riskzonen för sjukskrivning. Den arbetslöse funge-rar då som stödjare åt den anställde under en tid för att den anställde ska kunna komma tillbaka till arbetet utan stress. Den anställde fungerar i sin tur som en handledare för stödjaren som därmed ökar sin chans att komma ut på arbetsmarknaden. Syftet med studien är att beskriva och analysera några deltagares upplevelse av Personalstödsprojektet ur två olika perspektiv: ar-betsgivarens och medarbetarens, samt diskutera projektets fördelar och nackdelar ur rehabiliteringssynpunkt. Fyra intervjuer genomfördes. Slutsat-serna av studien är att de intervjuade medarbetarna upplevde Personalstöds-projektet som positivt, medan de intervjuade arbetsledarna såg en del svag-heter i projektet. Personalstödsprojektet har potential att utvecklas till ett utmärkt rehabiliteringsverktyg, men ur ett rehabiliteringsvetenskapligt per-spektiv anser jag att projektet i sin nuvarande form inte är helt lyckat. Grundidén är god, men arbetslivsinriktad rehabilitering av sjukskrivna är en viktig process som inte ska användas för att uppfylla andra mål än indivi-dens återgång till arbete.</p>
20

Nya vägar till ett nytt jobb

Larsson, Christer, Radic, Danica January 2009 (has links)
<p>The purpose of this study is to describe how unemployed persons in a work-program experience their participation in the project and how they feel about the possibilities to find a new job. It is a qualitative study with a social psychological perspective and the research is based on nine interviews. The theories used cover both social psychological and cognitive perspectives such as those of Charles Cooley, Johan Asplund and Thomas Scheff.</p>

Page generated in 0.035 seconds